Hoppa till innehåll

Energiförsörjning

Energi är en av järn- och stålindustrins viktigaste råvaror. Många processer kräver mycket höga temperaturer. Därför behövs energibärare med hög kvalitet. För att industrin ska vara konkurrenskraftig och klara omställningen behövs en långsiktig energipolitik som ger stabil tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Det är särskilt viktigt när användningen av fossila bränslen ska minska.

Järn- och stålindustrin är en energiintensiv industri. Den använder energi och processkol motsvarande cirka 15 procent av industrins totala energianvändning i Sverige. Det motsvarar 20–25 TWh per år. 

Effektiv energianvändning 

Energi är en central och kostsam råvara. Därför arbetar industrin kontinuerligt med att effektivisera sina processer och använda restenergier. Det gör att järn- och stålindustrin i dag är energieffektiv. 

Utmaningen är att använda energin så optimalt som möjligt. Det kräver en balans mellan bland annat processutveckling, produktegenskaper och klimatnytta. 

Krav på elsystemet 

Stålindustrins krav på elsystemet är att det måste tillhandahålla tillräcklig effekt och stabil frekvens till konkurrenskraftiga kostnader. För vissa processer kan ett kort spänningsfall eller frekvensfall innebära att utrustningen skadas vilket kan ge omfattande produktionsstopp. De höga temperaturerna och många processteg innebär också att stålindustrin inte snabbt kan anpassa sig till variationer i energitillförseln såsom tillgång till, eller prisnivån på el. De avancerade processerna gör också att det under normala förhållanden är svårt att ständigt ligga i balans med planerad elanvändning. Tekniska och säkerhetsrelaterade faktorer är nödvändiga utgångspunkter och kan aldrig äventyras i syfte att stötta elnätet.  

Ökad elanvändning i omställningen 

Elanvändningen i järn- och stålindustrin kommer att öka kraftigt i samband med omställningen till fossilfria processer. 

Därför blir frågor om elproduktion, överföring och de totala kostnaderna för elen allt viktigare. Hur funktion och prissättning på elmarknaden och balansmarknaden utformas är centralt, liksom kostnaderna för både elnät, skatter och avgifter. Frågorna är avgörande för industrins framtida konkurrenskraft och kräver stort politiskt fokus i Sverige och inom EU. 

Jernkontorets energihandbok

Kontaktperson

Pär Hermerén

Rådgivare i energi- och beredskapsfrågor