Luft

Arbetet med luftkvalitet har lett till omfattande mätningar och ett stort kunskapsunderlag. Samtidigt har utvecklingen av produktions- och reningsteknik gjort det möjligt att kraftigt minska utsläppen från verksamheterna.
I dag regleras utsläpp till luft genom ett omfattande regelverk i Sverige och inom EU.

Varför uppstår utsläpp till luft?

Ståltillverkning sker vid höga temperaturer och omfattar flera olika processer och råvaror, bland annat finfördelade material. Processerna kräver också stora mängder luft för ventilation och rening. Därför uppstår utsläpp till luft, även om de i dag är betydligt lägre än tidigare.

De mest betydande utsläppen till luft

Kväveoxider (NOx)

Kväveoxider bildas vid förbränning och smältning vid höga temperaturer. Kvävet kommer både från bränslet och från luften, vilket gör utsläppen svåra att eliminera helt.

Genom förbättrad brännar- och förbränningsteknik samt rening av avgaser har utsläppen minskat. Kväveoxider kan också bildas vid betning av stål i salpetersyra. Där minskas utsläppen genom att väteperoxid tillsätts i processen.

Svaveloxider (SOx)

Svaveloxider bildas främst vid förbränning av svavelhaltiga bränslen och vid kokstillverkning.

I dag är utsläppen låga tack vare användning av lågsvavliga bränslen och rening av koksugnsgas.

Stoft

Stoft uppstår främst i masugnar och stålugnar, men även vid varmvalsning och andra bearbetningsprocesser.
Stoftet samlas upp i ventilationssystem och renas med filter. Det innehåller bland annat järn och legeringsämnen, vilket gör att stora delar kan återvinnas och användas på nytt i produktionen.

Dioxiner

Dioxiner kan bildas vid smältning av skrot i ljusbågsugnar. Två faktorer har särskilt stor betydelse: skrotets innehåll och hur avgaserna hanteras.
Därför ställs höga krav på skrotets kvalitet. För att minska utsläppen används också efterförbränning och snabbkylning av avgaserna.
Halterna är mycket låga och svåra att mäta. Sedan 1990 har utsläppen från järn- och stålindustrin minskat med mer än 95 procent. Läs mer i Naturvårdsverkets rapport om åtgärder för att minska dioxiner (naturvardsverket.se).

Kvicksilver

Kvicksilver kan förekomma i små mängder i återvunnet skrot. Företagen ställer därför tydliga krav på skrotets kvalitet och renhet vid inköp.

Om kvicksilver ändå finns i råvaran förångas det vid stålsmältningen. En del fångas upp i reningsutrustningen tillsammans med stoftet.

Mängderna är mycket små och minskar över tid, eftersom produkter som innehåller kvicksilver blir allt ovanligare.

Företagen har undersökt metoder för att sortera bort kvicksilverhaltigt skrot. Eftersom förekomsten är så låg finns det i dag ingen metod som fungerar praktiskt i stor skala. Att rena avgaserna med till exempel aktivt kol bedöms inte heller vara rimligt, eftersom halterna är mycket låga samtidigt som gasflödena är stora.

Aktuell lagstiftning och påverkan på stålindustrin 

Direktiv för industriutsläpp

Industriutsläppsdirektivet (IED) är en EU-lagstiftning som omfattar stora industrianläggningar. 

Till direktivet hör så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents). De beskriver bästa tillgängliga teknik (BAT) för olika processer och vilka utsläppsnivåer till luft och vatten som ska uppnås när tekniken används. 

Utsläppsnivåerna fastställs i BAT-slutsatser. Dessa är bindande och ska införas i företagens tillstånd senast fyra år efter att de har publicerats i EU:s officiella tidning. 

Regler för stålindustrin

För stålindustrin finns BAT-slutsatser för tillverkning och bearbetning av järn och stål. De omfattar bland annat utsläpp till luft. 

Kraven har införts i svensk lagstiftning genom industriutsläppsförordningen (IUF). Där framgår när och hur BAT-slutsatser ska följas. 

BAT-slutsatserna gäller parallellt med villkoren i tillstånd enligt miljöbalken. Det innebär att företagen måste följa både sina tillståndsvillkor och kraven enligt BAT. 

EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG)

Direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa anger hur medlemsländerna ska arbeta för att förbättra luftkvaliteten inom EU. 

Direktivet reviderades i oktober 2024 och börjar gälla den 12 december 2026. Därefter ska reglerna föras in i nationell lagstiftning. 

I Sverige har EU-reglerna införts genom luftkvalitetsförordningen (2010:477), som innehåller miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). 

Takdirektivet (2016/2284/EU)

Takdirektivet är ett av EU:s viktigaste styrmedel för att minska utsläppen av luftföroreningar. Det reviderades 2016. 

Direktivet omfattar följande föroreningar: 

• svaveldioxid (SO₂)  

• kväveoxider (NOx)  

• flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC)  

• ammoniak (NH₃)  

• små partiklar (PM2,5)  

Redan i det tidigare direktivet fick varje land nationella utsläppstak för flera av dessa ämnen. Svaveldioxid bidrar till försurning, medan kväveoxider och ammoniak bidrar till både försurning och övergödning. Kväveoxider och flyktiga organiska ämnen bidrar också till bildning av marknära ozon. 

I det reviderade direktivet finns mål för 2020 och 2030. Medlemsländerna ska också ta fram nationella luftvårdsprogram, göra prognoser och rapportera resultat. 

Sverige rapporterade sitt luftvårdsprogram till EU den 1 april 2019. Naturvårdsverkets bedömningar visar att Sverige väntas klara de flesta utsläppstak till 2030, men har utmaningar när det gäller kväveoxider och ammoniak. 

Direktiv för medelstora förbränningsanläggningar (2015/2193/EU)

Detta direktiv, även kallat MCP-direktivet, anger gränsvärden för utsläpp till luft från anläggningar mellan 1 och 50 MW. 

Gränsvärden finns för svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Direktivet undantar stålindustrins värmningsugnar, men innehåller gränsvärden för svaveldioxid från masugnar och koksugnar.