Luft

Arbetet med luftkvalitet har lett till att stora mängder mätdata har samlats in och att kunskapen har ökat. Samtidigt har förändringar i produktions- och reningsprocesser gjort det möjligt att minska utsläppen kraftigt. 

I dag finns flera direktiv och förordningar, både i Sverige och inom EU, som reglerar luftkvalitet och utsläpp. 

Ståltillverkning ger utsläpp till luft 

Ståltillverkning sker vid höga temperaturer och omfattar flera råvaror, bland annat finfördelade material. För att hantera processerna krävs stora mängder luft för ventilation. 

De viktigaste utsläppen till luft 

Kväveoxider (NOx)

Kväveoxider bildas vid förbränning och smältning vid höga temperaturer. Kvävet kommer både från bränslet och från luften. Utsläppen är därför svåra att minska, men har reducerats med hjälp av förbättrad brännar- och förbränningsteknik samt rening av avgaser. 

Kväveoxider bildas också vid betning av stål i salpetersyra. Där minskas utsläppen genom att tillsätta väteperoxid i processen. 

Svaveloxider (SOx)

Svaveloxider bildas främst vid förbränning av olja som innehåller svavel och vid kokstillverkning. 

Användning av lågsvavliga bränslen och rening av koksugnsgas gör att utsläppen av svaveldioxid i dag är mycket låga. 

Stoft

Stoft bildas främst i masugnar och stålugnar, men också vid varmvalsning och andra bearbetningsprocesser. 

Stoftet samlas upp via ventilationssystem och renas med filter. Det innehåller metaller, som järn och legeringsämnen från stålsmältan. Metallhaltigt stoft återvinns och används på nytt i produktionen. 

Dioxiner

Dioxiner kan bildas vid smältning av skrot i ljusbågsugnar. Processen är komplex, men två faktorer är särskilt viktiga. 

Den första är skrotets innehåll. Det kan finnas rester av organiska ämnen, till exempel färg, olja och PVC. Därför ställs tydliga krav på skrotets kvalitet vid inköp. 

Den andra faktorn är avgasernas temperatur och hur länge de stannar i processen. För att minska utsläppen används efterförbränning och snabbkylning av avgaserna. En del av dioxinerna fastnar också i det stoft som samlas upp. 

Mätning av dioxiner är svår eftersom halterna är mycket låga. Sedan 1990 har utsläppen från järn- och stålindustrin minskat med mer än 95 procent. Läs mer i Naturvårdsverkets rapport om åtgärder för att minska dioxiner. 

Kvicksilver

Kvicksilver kan finnas i skrot som används som råvara i ståltillverkning. Därför köper företagen in skrot enligt fastställda kvaliteter med tydliga renhetskrav. 

Om det ändå finns små mängder kvicksilver i skrotet förångas det vid stålsmältningen och följer med ut i luften. En del fastnar i det stoft som samlas upp i reningsutrustningen. 

Mängden kvicksilver i skrot är mycket låg och minskar över tid. Det beror på att produkter som innehåller kvicksilver blir allt mer sällsynta. 

Företagen har testat metoder för att sortera bort de små mängder skrot som innehåller kvicksilver. Eftersom mängderna är så små finns det i dag ingen metod som fungerar i praktiken. 

Att rena avgaser med till exempel aktivt kol är inte rimligt. Halterna av kvicksilver är mycket låga samtidigt som gasflödena är stora. 

Läs mer: 

Processernas miljöpåverkan. 

Statistik om utsläpp.

Aktuell lagstiftning och påverkan på stålindustrin 

Direktiv för industriutsläpp

Industriutsläppsdirektivet (IED) är en EU-lagstiftning som omfattar stora industrianläggningar. 

Till direktivet hör så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents). De beskriver bästa tillgängliga teknik (BAT) för olika processer och vilka utsläppsnivåer till luft och vatten som ska uppnås när tekniken används. 

Utsläppsnivåerna fastställs i BAT-slutsatser. Dessa är bindande och ska införas i företagens tillstånd senast fyra år efter att de har publicerats i EU:s officiella tidning. 

Regler för stålindustrin

För stålindustrin finns BAT-slutsatser för tillverkning och bearbetning av järn och stål. De omfattar bland annat utsläpp till luft. 

Kraven har införts i svensk lagstiftning genom industriutsläppsförordningen (IUF). Där framgår när och hur BAT-slutsatser ska följas. 

BAT-slutsatserna gäller parallellt med villkoren i tillstånd enligt miljöbalken. Det innebär att företagen måste följa både sina tillståndsvillkor och kraven enligt BAT. 

Läs mer: Utsläppsdirektiv och BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning 

EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG)

Direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa anger hur medlemsländerna ska arbeta för att förbättra luftkvaliteten inom EU. 

Direktivet reviderades i oktober 2024 och börjar gälla den 12 december 2026. Därefter ska reglerna föras in i nationell lagstiftning. 

I Sverige har EU-reglerna införts genom luftkvalitetsförordningen (2010:477), som innehåller miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). 

Takdirektivet (2016/2284/EU)

Takdirektivet är ett av EU:s viktigaste styrmedel för att minska utsläppen av luftföroreningar. Det reviderades 2016. 

Direktivet omfattar följande föroreningar: 

• svaveldioxid (SO₂)  
• kväveoxider (NOx)  
• flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC)  
• ammoniak (NH₃)  
• små partiklar (PM2,5)  

Redan i det tidigare direktivet fick varje land nationella utsläppstak för flera av dessa ämnen. Svaveldioxid bidrar till försurning, medan kväveoxider och ammoniak bidrar till både försurning och övergödning. Kväveoxider och flyktiga organiska ämnen bidrar också till bildning av marknära ozon. 

I det reviderade direktivet finns mål för 2020 och 2030. Medlemsländerna ska också ta fram nationella luftvårdsprogram, göra prognoser och rapportera resultat. 

Sverige rapporterade sitt luftvårdsprogram till EU den 1 april 2019. Naturvårdsverkets bedömningar visar att Sverige väntas klara de flesta utsläppstak till 2030, men har utmaningar när det gäller kväveoxider och ammoniak. 

Direktiv för medelstora förbränningsanläggningar (2015/2193/EU)

Detta direktiv, även kallat MCP-direktivet, anger gränsvärden för utsläpp till luft från anläggningar mellan 1 och 50 MW. 

Gränsvärden finns för svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Direktivet undantar stålindustrins värmningsugnar, men innehåller gränsvärden för svaveldioxid från masugnar och koksugnar.