Hoppa till innehåll

Så främjar järn- och stålindustrin biologisk mångfald

Järn- och stålindustrin i Sverige integrerar ekosystemtjänster i sina verksamheter. Det stärker den biologiska mångfalden.

 

 

Här är exempel på hur företagen arbetar med ekosystemtjänster och bidrar till ökad biologisk mångfald. Naturmiljöer binder koldioxid och dämpar den globala uppvärmningen. Lösningar som bygger på naturen kan också minska miljöpåverkan från till exempel ståltillverkning. 

Jernkontoret stödjer järn- och stålföretagen när de inför och använder ekosystemtjänster. Organisationen hjälper också till att synliggöra, förstärka och strukturera arbetet som ökar den biologiska mångfalden. 

Här är några exempel på vad företagen gör:   

En bullervall blev en oas för småkryp 

Bullervallen vid Savelgärdet, öster om SSAB:s verksområde i Borlänge, byggdes för att minska buller. 

Vallen fyller sin funktion. Samtidigt har den blivit en bra miljö för bin och andra pollinerande insekter, tack vare växter som blommar från vår till höst. 

Därför har SSAB i Borlänge, tillsammans med Borlänge kommun, utvecklat bullervallen till ett insektshotell. 

Läs mer om Savelgärdets småkrypsland på SSAB:s webbplats. 

Gamla träd blir insektshotell 

För inte så länge sedan ansågs gamla träd vara värdelösa om de inte kunde användas till energi och värme. 

Alleima i Sandviken har insett värdet av gamla träd och död ved. Företaget har placerat ut stammar av björk, lönn och alm med borrade hål på utvalda platser i verksområdet. 

Den döda veden skapar goda livsmiljöer för många arter. Här trivs till exempel steklar och skalbaggar. Även lavar och vedsvampar gynnas.

Två bilder på ett träd som har huggits ner.

Sparade stammar från lövträd på Alleimas verksområde i Sandviken utgör livsutrymme för indekter, lavar, vedsvamp. Genom att borra hål i stammarna skapar man ett så kallat ”stekelhotell”. Foto: Alleima. 

Sluttäckta deponier blir livsmiljöer 

Lotsängens deponi i Oxelösund är SSAB:s äldsta deponi. I deponier lagrar företagen avfall från verksamheten. 

Inför sluttäckningen beslutade SSAB att låta området utvecklas utan skötsel när det blev en del av naturen igen. 

I dag finns här gott om häckande fåglar, fjärilar och blommande växter. Bland annat växer renfana här, och flera fjärilsarter trivs i området. 

Ett annat exempel är metallpulvertillverkaren Höganäs gamla deponi. Där häckar bland annat rödlistade arter. 

Deponin stängdes 2005. Tillsammans med kommunens ekolog och andra myndigheter skapade Höganäs därefter en våtmark. 

Läs mer om fågellivet i Höganäs gamla deponi på Höganäs webbplats. 

Igenväxt våtmark blev gäddfabrik 

Vatten är en viktig ekosystemtjänst för SSAB. Rent vatten krävs i alla produktionsprocesser. 

Därför har företaget varit med och finansierat gäddfabriken Långsjön i Sörmland. Projektet drevs av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna. 

Den igenväxta och uttorkade våtmarken har återställts och blivit en viktig livsmiljö för fåglar och fiskar. 

Gäddfabriken främjar biologisk mångfald och minskar övergödningen vid Östersjökusten. 

På Sportfiskarnas webbplats kan du se hur en gäddfabrik kommer till. 

Biologisk mångfald på spårområdet – bara ogräs? 

SSAB testade en skumprodukt av hett vatten med kokos- och majssocker. Syftet var att se om den kunde ersätta ogräsbekämpning på banvallsområdet. 

Företaget jämförde metoden med mekanisk bearbetning med klippaggregat. Resultatet blev att SSAB fortsätter med mekanisk bearbetning där sly skapar arbetsmiljöproblem. 

Blommor och gräs på banvallsområdet är inget problem – tvärtom en fördel. Det gynnar den biologiska mångfalden och hjälper till att binda stoftpartiklar. 

Kontaktperson

Sophie Carler

Rådgivare i miljöfrågor