Utrikeshandel
Värdemässigt sett har Sverige ett stort handelsöverskott när det gäller stål. Det beror på att vi i hög grad exporterar högpresterande stål och huvudsakligen importerar standardprodukter. Sverige konkurrerar därmed framför allt med kvalitet och specialisering snarare än med stora produktionsvolymer.
Coils, dvs rullar med plåt, som lastas för export. Foto: SSAB.
Sveriges export av handelsfärdigt stål, inklusive göt och ämnen, uppgick 2025 till 57,0 miljarder kronor (exklusive de verkstadsprodukter stålverken tillverkar), medan värdet av stålimporten var 38,6 miljarder
Svensk stålexport. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen.
Svensk stålimport. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen.
Stålexporten utgjorde 2,8 procent av Sveriges totala varuexport som år 2025 var 2 004 miljarder kronor. Figuren nedan visar hur handelsbalansen i värde har utvecklats sedan 1980.
Svensk stålhandel, värde. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen. Utrikeshandelsstatistik inkl. re-export och -import.
I vikt mätt är förhållandet delvis annorlunda. Sverige exporterar ungefär lika många ton handelsfärdiga produkter av stål som det importeras till Sverige. Figuren nedan visar hur handelsbalansen i vikt räknat har utvecklats sedan 1980.
Svensk stålhandel, vikt. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen.
Svensk stålexport gick 2025 till 147 länder. Den i särklass största exportmarknaden utgörs dock av EU-länderna samt Storbritannien, dit nära 68 procent av stålexporten (i vikt räknat) under 2025. Utanför Europa är Kina och USA viktiga marknader.
I cirkeldiagramen nedan framgår det att 89 procent av det stål (i vikt räknat) som Sverige importerade under 2025 kom från EU och Storbritannien.
Sveriges stålexport 2024: 60,9 miljarder kronor. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen.
Sveriges stålimport 2024: 40,7 miljarder kronor. Handelsfärdigt stål inklusive göt och ämnen.