Metaller

Metaller är grundämnen som ingår naturligt i berggrund, mark och vatten. Av de drygt 100 kända grundämnena är 80 metaller och ytterligare sex så kallade halvmetaller. Överallt på jorden finns metaller bundna i mineral. En metall brukar definieras av att den är ett grundämne (element) med metalliska egenskaper. En metall har till exempel hög glans, hög elektrisk och termisk ledningsförmåga och en god formbarhet. Aluminium och järn är två av de fyra vanligaste ämnena i jordskorpan. 

Metaller finns i mängder av produkter vi använder varje dag. De behövs också för tillverkning av de flesta produkter i andra material (till exempel i pressformar och skärverktyg). En anledning till att välja metall för en viss konstruktion kan vara att den har hög hållfasthet, god formbarhet och lång livslängd. I andra fall används metaller för att de leder värme och ström effektivt. Dessutom är många metaller, till exempel järn, zink, koppar och krom, nödvändiga för att kroppen ska fungera bra. Alla levande organismer behöver dessa så kallade essentiella metaller i lagom mängd. Ett fåtal metaller såsom kvicksilver och bly är skadliga redan i låga koncentrationer.

Metaller i ståltillverkningsprocesserna 

Stål är det mest använda metalliska material i världen. Globala efterfrågan var 1,9 miljarder ton under 2023, den bedöms ligga kvar på samma nivå fram till 2030. 

För att ge stålet rätt sammansättning och egenskaper används också många andra metaller som legeringsämnen, till exempel krom, nickel och molybden. Metaller förbrukas inte utan kan i princip återvinnas hur många gånger som helst. Återvunna metaller behåller sina ursprungliga egenskaper. Stål är också världens mest återvunna material.

Rester av de olika metallerna som används kan följa med luft eller vatten ut från tillverkningsprocesserna. Därför genomgår både processgaser och processvatten olika reningssteg där metaller tas om hand innan återstående gaser och vatten släpps ut i recipienterna, till vatten och luft. Metaller kan ofta återvinnas ur stoft och slam från olika reningssteg. 

Kunskap om metallers effekt i naturen 

Metallindustrin i Sverige och EU arbetar tillsammans med miljöforskare för att bättre förstå metallers effekter i miljön och förbättra beslutsunderlaget för myndigheter. Forskningsprogrammet Metals Environment Exposure Data (MEED), som leds av European Metals, är ett exempel (reach-metals.eu).  

Idag vet man att metallers effekter till stor del beror på i vilken mängd och kemisk form de förekommer. Den kemiska formen avgör om metallen är biotillgänglig, det vill säga om den kan tas upp av levande organismer och påverka människors hälsa eller miljön. Metaller är biotillgängliga främst när de förekommer som joner, fria eller i lösliga kemiska komplex. I ren metall och legeringar är de i regel inte biotillgängliga. Guidance on the Incorporation of Bioavailability Concepts for Assessing the Chemical Ecological Risk and/or Environmental Threshold Values of Metals and Inorganic Metal Compounds | OECD (oecd.org)

En stor skillnad jämfört med andra förorenande ämnen är att metaller förekommer naturligt i vatten och mark. Det går alltså inte att "fasa ut" dem.  

Det är viktigt att beakta metallers speciella egenskaper när miljöbedömningar görs. Bedömning måste ta hänsyn både till möjlig exponering och om människa eller andra organismer kan ta upp och påverkas av metaller.  

Tidigare bedömningar inriktades oftast på totalhalter av metaller i till exempel vattenprover, sedimentprover och jordprover. 

Mer information kring metallers påverkan på miljön finns i broschyren Metaller i samhälle och miljö. Metaller - i samhälle och miljö (jernkontoret.se).

Texten har tagits fram inom Metal Information (MITF) - ett samarbete mellan branschföreningar och företag inom den stål- och metallproducerande sektorn. 

MITF startades för att sprida kunskap om metaller och deras påverkan på miljön. Svemin, IKEM, Scandinavian Copper Development Association (SCDA) och Nordic Galvanizers deltog. Du hittar information från dessa organisationer i länkar nedan/till höger?