Vatten och stålindustrin

Så används vatten i stålproduktionen 

Vatten används främst för att kyla stål och utrustning. Det kan ske genom direkt kylning av stålprodukterna, till exempel i stränggjutningsanläggningar och varmvalsverk, eller genom indirekt kylning. 

Vatten används också för att rena processgaser och i olika delar av tillverkningsprocessen, exempelvis som spol- och sköljvatten vid betning. 

En stor del av vattenvolymerna recirkuleras inom industriområdena. 

Återanvändning och rening av vatten 

Tillgång till tillräckligt mycket vatten av rätt kvalitet är en förutsättning för järn- och stålindustrin. Samtidigt behöver utsläppen till vatten uppfylla höga miljökrav. 

Vattenanvändning handlar därför inte bara om hur mycket vatten en anläggning använder, utan också om hur effektivt vattnet kan renas och återanvändas. 

Omkring 90 procent av vattnet som används i den globala stålindustrin renas, kyls och återförs till vattenmiljön. Europeiska stålverk kan återanvända en stor del av sitt processvatten. Det minskar behovet av nytt vatten. 

Moderna stålverk använder flera metoder för vattenrening, till exempel filtrering och kemisk rening för att avskilja partiklar, metaller och oljerester. På vissa anläggningar kan processvattnet cirkuleras i mycket hög grad. 

Även vattnets temperatur behöver hanteras. Kylningstorn och värmeväxlare kan användas för att begränsa temperaturförändringar i det vatten som återförs till miljön. 

Alla svenska stålproducenter är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Det innebär bland annat att företagen arbetar systematiskt med att följa upp och förbättra sin miljöprestanda. Det kan exempelvis handla om att öka återanvändningen av vatten, minska behovet av nytt vatten och återvinna metaller ur processvatten.  

EU regler styr stålindustrins vattenanvändning 

Utöver svenska miljötillstånd påverkas stålverkens vattenanvändning i hög grad av EU regler. Två centrala regelverk är vattendirektivet och industriutsläppsdirektivet (IED). 

Industriutsläppsdirektivet innehåller regler för att förebygga och minska industrins påverkan på miljö och hälsa. Till direktivet hör slutsatser om bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser. De innehåller bland annat krav och referensnivåer för tekniker, resursanvändning och utsläpp. 

Det reviderade industriutsläppsdirektivet har ett ökat fokus på resurseffektivitet och cirkularitet. Vattenanvändning och återanvändning får därmed större betydelse vid prövning och tillsyn. 

EU vattendirektiv påverkar stålindustrin 

EU:s vattendirektiv, Water Framework Directive (WFD), ska bidra till att skydda och förbättra kvaliteten på sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. 

EU-kommissionen genomförde 2019 en så kallad hälsokontroll av vattendirektivet. Syftet var bland annat att bedöma om direktivet fortfarande var ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt hur det fungerade tillsammans med annan EU-lagstiftning. 

Kommissionens slutsats var att direktivet i huvudsak var ändamålsenligt. De problem som identifierades skulle framför allt hanteras genom ett bättre genomförande av de befintliga reglerna. 

Jernkontoret anser att målet om en hållbar förvaltning och god kvalitet på Europas vatten är fortsatt centralt. Samtidigt bedömer Jernkontoret att delar av vattendirektivets nuvarande utformning och tillämpning kan försvåra investeringar som sammantaget minskar industrins påverkan på klimat och miljö. 

Det behövs större möjligheter till undantag 

Enligt den så kallade Weserdomen, EU-domstolens dom den 1 juli 2015 i mål C-461/13, får medlemsstaterna inte lämna tillstånd till ett projekt om det kan försämra statusen i en ytvattenförekomst eller riskerar att förhindra att god status uppnås. 

Vattendirektivet ger i dag möjlighet till vissa undantag enligt artikel 4.7 vid fysisk påverkan på en vattenförekomst. Motsvarande möjlighet saknas när en försämring eller risken att inte uppnå god status beror på utsläpp eller annan kemisk påverkan. 

Jernkontoret anser att det behöver finnas större möjligheter att göra undantag från icke-försämringsprincipen och enskilda miljökvalitetsnormer. Det bör kunna vara möjligt när en relevant platsspecifik bedömning visar att påverkan på ett avrinningsområde eller en vattenförekomst är liten eller obetydlig. 

Sverige bör därför verka för att undantagsmöjligheterna i artikel 4.7 i vattendirektivet utvidgas till att även omfatta kemisk påverkan. 

Strängare krav behöver kunna vägas mot andra samhällsintressen 

Jernkontoret anser att nya och strängare bedömningsgrunder behöver kombineras med möjligheter att väga olika samhällsintressen mot varandra. 

Efter en sådan avvägning bör det i vissa fall vara möjligt att tillåta en verksamhet även om den medför att en enskild bedömningsgrund överskrids. En förutsättning bör vara att konsekvenserna har bedömts utifrån förhållandena i den berörda vattenförekomsten. 

Frågan om förändrade undantagsmöjligheter har varit aktuell tidigare, bland annat i samband med EU-kommissionens översyn av vattendirektivet 2019. Någon sådan förändring genomfördes inte då. 

Samtidigt är utmaningarna med att nå god status i EU vatten fortsatt stora. 

Omställningen av stålindustrin ställer frågan på sin spets 

Stålindustrins klimatomställning kräver stora investeringar och omfattande förändringar av produktionsprocesserna. Sådana investeringar kan samtidigt påverka utsläppen till både luft och vatten. 

SSAB omställning i Luleå är ett exempel. Företagets planerade investering innebär stora minskningar av koldioxidutsläppen och minskade utsläpp av zink till vatten. Samtidigt har tillämpningen av artikel 4.7 i vattendirektivet haft betydelse för tillståndsprövningen. 

Jernkontoret anser att reglerna behöver ge utrymme för en helhetsbedömning av en investerings samlade effekter på klimat, miljö och samhälle. Förutsägbara tillståndsprocesser är också viktiga för att Sverige ska kunna behålla och utveckla en konkurrenskraftig järn- och stålindustri och genomföra omställningen till fossilfri stålproduktion. 

Vatten är en viktig resurs för svensk industri 

Sverige har stora vattenresurser jämfört med många andra EU-länder. God tillgång till vatten är en viktig förutsättning för både samhället och industrin. 

Svensk järn- och stålindustri har också arbetat med vattenrening under lång tid. Redan under 1970-talet började moderna vattenreningsprocesser införas vid svenska stålverk. 

Att använda, rena och återanvända vatten effektivt blir allt viktigare. Det bidrar både till en effektiv användning av vattenresurserna och till att minska industrins påverkan på miljön. 

Swedish Water Alliance 

Swedish Water Alliance (SWA) är ett samarbete mellan organisationer som arbetar gemensamt med vattenfrågor på svensk nivå och EU-nivå. 

Målet är att hantera vattenfrågor som berör flera sektorer och att utveckla gemensamma lösningar. Arbetet samordnas av Jernkontoret. 

I samarbetet deltar organisationer från bland annat näringslivet, vattensektorn, kommuner och regioner, lantbruket, energisektorn och flera industribranscher.