Klimat
Järn- och stålproduktion står för stora utsläpp av koldioxid. Klimatfrågan är därför prioriterad i stålindustrin globalt.
Vattenånga från våtsläckning av koks. Koks används både som bränsle och som reduktionsmedel för järnmalm i masugnen. Stålindustrins totala koldioxidutsläpp följer därför huvudsakligen produktionen av malmbaserat stål. Foto: Stig-Göran Nilsson. Jernkontorets bildbank.
Branschen utvecklar ny teknik för att minska utsläppen. Samtidigt vill länder, kunder och finansmarknaden driva på omställningen. Svensk stålindustri ligger långt fram i arbetet med teknikutveckling och åtgärder för att minska utsläppen.
Koldioxidutsläppen uppstår främst när kol används för att reducera järnmalm till järn. Utsläpp kommer också från fossila bränslen i ugnar för smältning, värmning och värmebehandling, samt i mindre omfattning från råvaror.
Svenskt stål är relativt koldioxideffektivt
Stål tillverkas antingen från malm eller från skrot. Produktion från skrot ger betydligt lägre utsläpp eftersom den inte kräver reduktion av järnmalm.
Samtidigt räcker skrotet inte till för att möta den globala efterfrågan, bland annat eftersom stålprodukter har lång livslängd. Därför kommer malmbaserad produktion att behövas under lång tid framöver. I dag är cirka 75 procent av världens stålproduktion malmbaserad.
I Sverige står den malmbaserade produktionen för ungefär två tredjedelar. Svensk stålproduktion har länge haft relativt koldioxideffektiv tack vare:
- användning av magnetitmalm, som kräver mindre energi än hematitmalm i pelletsprocessen
- effektiva processer
- avancerade produkter
- fossilfri elproduktion
Åtgärder för att minska utsläppen
Järn- och stålindustrin arbetar med flera åtgärder för att minska de fossila utsläppen:
- använda vätgas för att reducera järnmalm
- använda biokol i reduktionsprocesser för järnpulvertillverkning
- använda biokol som processkemikalie i smältugnar
- använda biogas eller vätgas som bränsle
- använda el för värmning och värmebehandling
Industrin bidrar också indirekt till minskade utsläpp genom avancerade stålprodukter som gör andra produkter mer resurseffektiva.
Klimatpolitik
Klimatfrågan är global och kräver internationellt samarbete. Parisavtalet innebär att alla länder ska ta bidra till att minska klimatpåverkan. EU och Sverige har mål om nettonollutsläpp till 2050 respektive 2045 och använder olika styrmedel för att nå dit.
Ett centralt styrmedel inom EU är systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Det innebär att företag måste ha en utsläppsrätt för varje ton koldioxid de släpper ut. Utsläppsrätter auktioneras i stor utsträckning. Vissa industrisektorer som är utsatta för internationell konkurrens får dock en viss andel gratis tilldelning för att minska risken för koldioxidläckage. Tilldelningen baseras på utsläppsnivåer hos de mest effektiva anläggningarna inom EU och har minskat över tid.
Från 2026 införs även en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). Den innebär att importerade varor får en kostnad för sina utsläpp som motsvarar den inom EU. På sikt är målet att den fria tilldelningen av utsläppsrätter ska kunna fasas ut.