Hoppa till innehåll

Miljöbalken styr tillståndsprocessen

För att bedriva miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet, som företag i järn- och stålindustrin gör, krävs ett miljötillstånd enligt miljöbalken.

Miljöbalken är den centrala lagen inom svensk miljörätt. Den innehåller regler som ska skydda naturresurser och biologisk mångfald samt minska utsläpp och avfall. Kravet på miljötillstånd ska säkerställa att verksamheter följer miljöbalkens krav och att påverkan på mark, vatten och luft begränsas. 

Vägen till ett miljötillstånd kallas miljötillståndsprocessen. Processen omfattar vanligtvis tre steg: 

  • en ansökan med en miljökonsekvensbeskrivning
  • myndighetsprövning
  • beslut med eventuella villkor 

De flesta företag i järn- och stålindustrin bedöms ha stor påverkan på miljön. Deras ansökningar prövas därför i mark- och miljödomstolen. 

Miljöbalken kräver också att verksamhetsutövare regelbundet kontrollerar hur verksamheten påverkar miljön. Denna kontroll kallas egenkontroll och ska minska verksamhetens miljöpåverkan. Företagen måste också ha tillräcklig kunskap för att kunna följa miljöbalkens krav. 

Alla tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter ska varje år lämna en miljörapport till sin tillsynsmyndighet. Rapporten ger myndigheten underlag för tillsyn och visar hur väl verksamheten följer sina tillståndsvillkor. Den kan också hjälpa företaget att utveckla sin egenkontroll. 

Både miljöbalken och EU-direktiv 

Sverige är medlem i EU och omfattas därför av EU:s miljölagstiftning. EU-direktiv påverkar den svenska lagstiftningen och förs in i svensk rätt. 

Ett viktigt exempel för tillståndsgivningen är industriutsläppsdirektivet (IED). Direktivet reviderades nyligen och ska vara implementerat i Sverige den 1 juli 2026. Det nya direktivet reglerar både utsläpp till luft, vatten och mark samt resursanvändning för  industrianläggningar med stor miljöpåverkan.. 

Det räcker därför inte att ha ett miljötillstånd enligt miljöbalken. Företagen måste också klara de övre bindande värdena i industriutsläppsbestämmelserna, som bygger på industriutsläppsdirektivets BAT-slutsatser och dess intervall. 

Bestämmelserna innebär bland annat att företag ska: 

  • använda bästa tillgängliga teknik (BAT) och framväxande tekniker (ET)
  • följa bindande BAT-slutsatser med utsläppsvärden och resursanvändning 

Det nya IED har inte ännu implementerats i Sverige och det är oklart om det går att fortsätta med generella bindande regler i en förordning eftersom kraven skärpts och man ska utgå från det striktast möjliga värden i utsläppsintervallen. 

BREF-dokument och BAT-slutsatser 

Inom ramen för Industriutsläppsdirektivet tas så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents) fram. Dessa beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik i de olika processtegen. Under ledning av EU-BRITE i Sevilla arbetas BREFar fram inom tekniska arbetsgrupper där berörd industri, medlemsländer. ECHA och organisationer deltar. Arbetet med en BREF ska enligt det nya direktivet göras på fyra år, med start från Gruv och deponi- BREFarna. Varje BREF ska enligt direktivet därefter revideras var åttonde år. 

BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning (IS) är från 2012 och revideringen av dessa inleds under 2026.  

Utöver BREF om järn- och ståltillverkning berör stålindustrin av ett tiotal andra BREFar, några vertikala (sektorsvisa) och andra horisontella (gäller för alla IED-anläggningar). BREF om bearbetning av stål är viktig för de flesta av stålföretagen (FMP). Den nyligen påbörjade BREF för deponering (LAN)   

ytbehandling med organiska ämnen eller metaller och om tillverkning av olika kemikalier. De horisontella BREF-dokumenten om kylning, energieffektivitet och mätning är också viktiga att bevaka vid eventuell revidering. 

Effektiva tillståndsprocesser är viktiga 

Företag i järn- och stålindustrin har länge påpekat att tillståndsprocesserna ofta är långa och svårförutsägbara. Det kan bromsa investeringar som skulle minska utsläpp och förbättra miljön. 

För att skapa ett bättre industriklimat och göra det möjligt för företagen att bidra till Sveriges klimat- och miljömål behöver tillståndsprocesserna bli mer effektiva och förutsägbara. Reformering av miljölagstiftningen är därför viktig. 

Effektivare processer gör det också lättare för företag att samordna miljöåtgärder med sina investeringscykler. I dag upplever många företag att tillståndsprocesserna är omständliga och resurskrävande utan att miljönyttan alltid ökar i samma utsträckning. Företagen pekar bland annat på: 

  • omfattande krav på utredningar
  • långa handläggningstider
  • osäkerhet i domstolarnas tolkningar 

Samtidigt har processerna fått större betydelse. Nya regler om naturskydd och vattenförvaltning påverkar i allt högre grad om en verksamhet kan få tillstånd.

Kontaktperson

Sophie Carler

Rådgivare i miljöfrågor