– Vi har ett intressant och digert program som vi inleder med ett seminarium och besök på Bergsskolan Filipstad. Deltagarna kommer att övernatta på Hennickehammars herrgård. Vi hälsar alla intresserade varmt välkomna att delta. Antalet platser är dock begränsade så man bör inte vänta länge med sin anmälan, säger Catarina Karlsson, forskningschef för bergshistorisk forskning på Jernkontoret.
Värmland har på många sätt en central historia i den svenska järnhanteringens historia. Det började under medeltiden, då Värmlandsberg fick sina privilegier 1413. Bergslagen omfattade de två stora gruvområdena Nordmark och Persberg samt en del mindre gruvfält som till exempel Långban och Hornkullen.
Bergs- och brukskulturen i Värmland har skildrats av konstnärer, som Elias och Johan Fredrik Martin runt 1800 och i litteraturen Erik Gustaf Geijer och Selma Lagerlöf. Till stora delar formulerade de den värmländska brukskulturen.
Under 1970-talet skapades föreningen Värmländska industriminnen för att bevara brukskulturen under den omfattande omvandling och nedläggning som drabbade många av bruken. Man var tidigt ute med bevarandeprogram kring betydelsefulla gruv- och bruksmiljöer – och här var Jernkontorets bergshistoriska utskott en uppskattad partner. Idag är de bevarade industrimiljöerna riksintressen för kulturmiljövården.
– Vi kommer att besöka flera av de betydelsefulla kulturhistoriska industrimiljöerna, såsom Långban, Nordmarks gruvor, Hagfors järnverk och Gamla bruket i Munkfors, säger Catarina Karlsson.
Välkommen med din anmälan!
Anmäl deltagande senast den 9 april 2026. Mer information om vårresan och länk till anmälningsformulär hittar du här.