Bruksbibliografi

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande. 2)
Abäckshyttan behandlas på s. 148-149.

Ohlson, Bengt: Några anteckningar om Nyhammars Bruks historia. (Gränge. Nr. 8 (1977) s. 12-17.)

*Schotte, Gösta: Adolfsfors. Ett kapitel värmländsk bruks- och personhistoria. (Köla. 5 (1966) s. 22-60.)

Awebro, Kenneth: Bebyggelse och odling i Adolfsström under den andra Nasafjällsepoken. - Stockholm, 1984. 40 s. Ill. (Studia Laplandica. 1)

Gjerdrum, Arna: Utbyggnaden av Aitikgruvan. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 3, s. 26-31.)

Granlund, Lis: Dirigold. (Fataburen. 1975, s. 27-33.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. Historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Alkvettern behandlas på s. 163-175.

Hegardt, Stig B.: Alkvettern. Ett gammalt gods anor. - Stockholm, 1946. 356 s. Ill.

Geijerstam, Emanuel af: Emanuel af Geijerstams levernesbeskrivning. Utg. Av Ingvar Andersson. - Uddeholm, 1954. 110 s. Ill. (Källpublikationer och studier till Uddeholms historia, 1.)
Alkvettern (Ahlquitern) behandlas på s. 73-78.

*Blomén, S.: Alsterfors järnbruk. (Älghultskrönika. 1 (1941) s. 43-46.)

*Fogelberg, T.: Om anläggandet av Alsterfors järnbruk. (Älghultskrönika. 7 (1950) s. 33-37, 89-94.)

*Fogelberg, T.: Ur Alsterfors järnbruks historia. (Älghultskrönika. 23 (1966) 89-94.)

*Fogelberg, T.: Ur en 80-årig räkenskapsbok. Alsterforsbrukets avräkningsbok år 1893. (Älghultskrönika. 30 (1973) s. 55-58.)

Altappens valsverk. (Norrbottens-Kuriren. 17 jan. 1879.)

Sahlin, Carl: Altappen. Världens nordligaste valsverk. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 21 (1934) h. 4, s. 297-321.)
Även utgiven som särtryck.

Norberg, P[etrus]: Forna tiders järnbruk i Norr-och Västerbotten. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 3, s. 99-361.)
Även utgiven som särtryck. - Alters bruk behandlas på s. 232-234 (I särtr. s. 134-136).

*Axelson, Alf W.: Alters bruks historia. - [Piteå] : 1997. - 128 s. : ill.

*Åkerman, Helge: Ankarsrum. - Stockholm, 1933. 43 s. Ill.

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Ankarsrum behandlas på s. 560-561.

*Fischer, Walther: Ur ett gammalt förnämligt bruksarkiv. (Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Årsbok. 1954, s. 55-74.)

Svensk industri av idag: Ankarsrums bruks AB. (Fagersta forum. 1954, nr. 6, s. 21-25.)

*Carlsson, Gustaf: Ankarsrums bruk 300 år. Brukets och samhällets utveckling. (Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Meddelanden. 12 (1955) s. 66-84.)

Fischer, Walther: Rapsodiska bilder från Ankarsrums bruk åren 1804-1822. (Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Meddelanden. 12 (1955) s. 85-104.)
Även utgiven som särtryck.

De krönta vingarna. En krönika utgiven vid Ankarsrums Bruks 300-årsjubileum. - Ankarsrum, 1955. 44 s. Ill.
Omslagstitel: Ankarsrum 300 år.

Anval broadens its scope. (Metal powder report. 47 (1992) no. 12, s. 40-42.)

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Arbohyttan behandlas på s. 40-41.

Stora Skedvi. Utg. av Stora Skedvi sockenbokskommitté. - Säter.
D. 1. Socknen, dess utseende, historia och näringar. Red.: Åke Hyenstrand, Jakob Ronsten. - 1972. 196 s. Ill.
Arkhyttan behandlas på s. 133-137.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Arwedsbo hytta behandlas på s. 77.

*Aspa-bruken. (Örebro-Kuriren. 25 juli 1913.)

*Molin, C. A.: Aspa bruk genom tiderna. (Örebro-Kuriren. 27 okt 1923.)

*M. C.: Aspa bruk i forntid och nutid. (Örebro-Kuriren. 24 nov 1932.)

*Saxon, J. L.: Aspa bruk. (Örebro Dagblad. 13 sept 1929.)
Även utgiven i Saxon, J. L.: Närikesherrgårdarnes krönika.
1932, bd 4, s. 3-22.

*Haugard, Joel: Gammal järntillverkning vid Aspa bruk. (Askersunds tidning. 5 juli 1935.)

*Bosaeus, E.: Aspa bruk under 1900-talet. (Bosaeus, E.: Munksjö bruks minnen. - Jönköping, 1953, s. 271-294.)

*Haugard, Joel: Aspa bruk. Dess äldre historia och kulturminnen. (Bosaeus, E.: Munksjö bruks minnen. - Jönköping, 1953, s. 749-779.)

*[Piscator, G.]: Aspa bruk har fina traditioner. Sign.: Cato. (Örebro-Kuriren. 5 sept 1959.)

Ekman, Gustaf: Ur Storforsverkens historia. Anteckningar. - Göteborg, 1921. 615 s. Ill.
Asphyttan behandlas på s. 15-21, 257-264, passim.

Falk, Harald: Asphyttan och Kroppa - två gamla kronobruk. (Uddeholmaren. 1953, nr. 1, s. 12-14.)

Avafors masugn
Sahlin, Carl: Altappen. Världens nordligaste valsverk. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 21 (1934) h. 4, s. 297-321.)
Även utgiven som särtryck.

Berndtson, E.: Berättelse om en vid Avesta Bruk under åren 1828 och 1829 verkställd canal- och dammreparation. (Jernkontorets
annaler. Årg. 15 (1831) s. 505-510.)

Avesta jernverk. (Jern och stål. 1876, s. 43-44, 1 pl.)
En genomgång av järnverkets utrustning.

Ångström, C. A.: Dubbeltverkande tvåcylinder blåsverk med turbin, uppsatt vid Avesta bruk. (Ingeniörs-föreningens förhandlingar. Årg. 19 (1884) s. 25-26.)

Ångström, C. A.: Dubbeltverkande tvåcylinder-blåsverk med turbin vid Avesta. (Jernkontorets annaler. Årg. 39 (1884) h. 6/7, s. 362-366.)

Ångström, C. A.: Turbin till götvalsverket vid Avesta. (Ingeniörs- föreningens förhandlingar. Årg. 23 (1888) s. 51.)

Beskrifning öfver Avesta Jernverk. - Avesta, 1914. 26 s. Ill.
Titelrubrik: Baltiska utställningen, Malmö 1914.

*Katalog öfver Avesta Jernverks aktiebolags tillverkningar. - Avesta, 1915. 143 s. 11 pl.-bl. Ill.

[Ekerot, Gunnar]: Avestaverken. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 11 (1918) s. 69-80.)

Avesta jernverks aktiebolag. (Iron and steel in Sweden. - Stockholm, 1920, s. 143-157.)

Les usines d'Avesta. Avesta. Engelsberg. Högfors. Persbo. - Avesta, 1920. 21 s. Ill.

Rinman, Sven: Ur Sven Rinmans reseanteckningar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 17 (1922) s. 111-128.)
S. 115-128 beskriver vals- och snidverket vid Avesta kronobruk.

*Kalling, Bo: Några ord om det rostfria stålet. (Axel Ax:son Johnson 1876 25/7 1936. Stockholm, 1936, s. 192-203.)

*Norberg, Petrus: Avesta Bruks och samhälles grundläggning. Ett 300-hundraårsminne. (Axel Ax:son Johnson 1876 25/7 1936. Stockholm, 1936, s. 207-230.)

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Avesta behandlas på s. 557-559.

Avesta. - Avesta, 1946. 15 s. : Ill.

*Avesta Jernverks AB. (Till Axel Ax:son Johnson 25 juli 1946. Stockholm, 1946, s. 31-49.)

*Avesta jernverks aktiebolag. (Svenska stadsmonografier. Falun. Säter. Hedemora. Ludvika. Borlänge. Avesta. - Uppsala, 1957, s. 43-46.)

Avesta jernverk - dess historia, anläggningar och produkter. - Avesta, 1958. 16 s. Ill.

Avesta jernverk - dess historia, anläggningar och produkter. - Avesta, 1962. 19 s. Ill.

Avesta jernverk, dess historia, anläggningar och produkter. - Avesta, 1966. 20 s. Ill.

Avesta jernverk. Aciéries Avesta - leurs installations et leurs produits. - Avesta, 1967. 20 s. Ill.

Avesta, Fagersta och Sandviken har upprättat ett samarbetsavtal om svetsade rör. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 4.)

Sovjet levererar ESR-anläggning till Avesta. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 12-13, 17.)

Avesta Järnverk ökar kapaciteten i stålverket med 30 procent. (SJM bulletin. 1972, nr. 4, s. 10-11.)

*Vi på Avesta. En introduktion. Utg av Avesta jernverks AB. - Avesta, 1974. 48 s. Ill.

Hermelin, Bo: Utvecklingen av den rostfria ståltillverkningen vid Avesta jernverk. (Bergsmannen. Årg. 6 (1975) nr. 2, s. 30-34.)

*Hancock, Bill: Så ska Johnsons skötebarn - Avesta - stå på egna ben. (Veckans affärer. 1976, nr. 22, s. 49-51.)

*Ur Avesta jernverks bildarkiv. (Folkarebygden. 1978, s. 5-34, 74- 75.)

Nordin, K. Olle: Stränggjutning i Avesta. (Jernkontorets annaler. Årg. 164 (1980) nr. 6, s. 41-42.)

Pettersson, Jan-Erik: Avesta Jernverks AB 1883-1983. (Daedalus. Årg. 52 (1983) s. 170-174.)

Pettersson, Bo: Nu går Avesta på offensiven. "Z-high"-ombyggnaden för bredband stärker världsunik ställning. (Bergsbladet. Årg. 43 (1986) s. 39-49.)

Stjernquist, Otto: Klosterskolan i Avesta. Albert Bergström och hans grytor. (Folkarebygden. Årg. 15 (1989) s. 65-84.)

Högberg, Staffan: Generalkonsuln. Axel Ax:son Johnson som företagare 1910-1939. - Stockholm, 1990. 276 s. Ill.
Avesta Jernverks AB behandlas på s. 137-201.

Bolin, Anna: Varmbandverket. Hjärtat i det nya Avesta. (Bergsbladet. Årg. 47 (1991) s. 32-36.)

Avesta - a long history in stainless production. (Stainless steel industry. Vol. 20 (1992) no. 115, s. 21-22.)

Engman, Thorsten: Avesta ser ljust på framtiden. (Dagens Nyheter. C. Ekonomi. 23 nov. 2000, s. C2).

Keventer, Matthias: Chemisk-Metallurgisk avhandling om koppargarningen uti Avesta ... til försvarande utg. av auctor och praeses Matthias Keventer och Samuel Ehrengren. - Uppala(!) 1762.
Diss. Uppsala : Univ.

Prinz, Jac.: Beskrifning på krono-koppar-bruket Afwestad. (Uppfostrings-sällskapets tidningar. 1782, nr. 77/78, s. 306-307.)

Norberg, P[etrus]: Avesta vågbok. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 24 (1940) s. 329-459.)

Norberg, Petrus: Den första strejken vid Avesta bruk. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 25 (1941) s. 278-288.)

Norberg, Petrus: Bilder ur kopparsmedens historia. En tidsskildring från 1600-talet. - Sala, 1953. 190 s. Ill.

Norberg, Petrus: Avesta under kopparbrukets tid. Utg. av Avesta stad. - Stockholm, 1956. - 2 d. (1223 s.). Ill.
D. 1. Brukets historia 1636-1872. Stadssamhället 1641-1688.
D. 2. Samhället efter stadsperioden 1688-1872. Kyrko historiken. Skolans historia 1642-1872. Kulturella interiörer. Bihang.

von Swab, Anton: Anton von Swabs berättelse om Avesta kronobruk 1723. - Stockholm, 1983. 93 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 19)

Wäingelin, Jan: Avesta sänker takten och höjer priset. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 17.)

Axbergshammars bruk
*Saxon, J. L.: Axbergshammar. (Nerikes Allehanda. 13 juni 1930.)
Även utgiven i Saxon, J.L.: Närikesherrgårdarnes krönika. 1931, bd 3, s. 44-62.

Nilsson, Stefan A.: Invandrare, slavar och en hanrej? - "affärer" vid Axbergshammars bruk i Närke under det sena 1600-talet. (Bergslagsarkiv. Årg. 15 (2003) s. 77-92.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Axmar behandlas på s. 375-386. - Även utgiven som särtryck.

[Blom, Peter]: Axmars hytta. Bruksminne i norra Gästrikland. - Gävle, 1973. [8] s. Ill.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. – Stockholm, 1916. 116 s. Ill. Baggå-verken behandlas på s. 5–6.

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. – Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Baggå bruk behandlas på s. 337–339.

Carlborg, Harald: Baggå bruk. (Med hammare och fackla. 15 (1946) s. 9–17.)

*Petersson, Nils: "Barkahultaströms stångjärnshärd". (Älghultskrönika. 9 (1952) s. 113-116.)

Björklind, Ivar: Vid Basttjärns gruvor. (Gruvminnen. Stockholm, 1960, s. 177–186.)

*Ejhed, Jan & Sjölander, Stefan: Bennebohls bruk. Dagsläge och historik. - Stockholm : Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 1972. Duplic.

*Bladin, Adolf: I Bennebol på 1860-talet. (Uppland. 1974)

*Ärlemalm, Inger: Bennebols bruk. - [Knutby] : W Wärdig, 1993. 14, [2] s. Ill.

*Ärlemalm, Inger: "Brukets folk". Om människorna som levde och arbetade vid Bennebols bruk i början av 1900-talet ... [Knutby] : AB W. Wärdig, 1994. 15 s. Ill. (Bennebolshäften, 2)

*Bennebolsminnen 1856-1915. Red.: Inger Ärlemalm. [Knutby] : AB W. Wärdig, 1994. 15 s. (Bennebolshäften, 3)

*Wärdig, Gunnar & Ärlemalm, Inger: Bennebols masugn. [Knutby] : W. Wärdig, 1995. 19 s. Ill. (Bennebolshäften. 4)

*Bladin, Adolf: Ramsor & lekar från Bennebol och Harg. Upptecknade. Red.: Inger Ärlemalm. [Knutby] : AB W. Wärdig, 1997. 19 s. Ill. (Bennebolshäften. 5)

Stjernquist, Otto: Bensåsens gruvor. Ett gammalt gruvfält i Dalarna. (Fagersta forum. Årg. 15 (1960) nr. 3, s. 34–38.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193–475.)
Berg behandlas på s. 215–218. - Även utgiven som särtryck.

*Ekerot, Gunnar: E. A. Bergs Fabriksaktiebolag. Eskilstuna. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg 13 (1925/27) s. 35–38.)

*Handlingar rörande anläggningen af ett laboratorium vid Bergsunds jerngjuteri i Stockholm till förfärdigande af chemiske, mediciniske och techniske präparater. - Stockholm, 1813. 21 s.

*Wilcke, Gust. D.: Underrättelser om Bergsunds bruk, beläget i Quarteret Tobaksspinneriet ... - Stockholm, 1830.

*Jonsson, Georg: Berkinge bruk. (Bygden. 27 (1971) 1–6.)

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866–1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Bernshammar behandlas på s. 15–17.

Nordenström, O. G.: [Berättelse för år 1865 af eleverna på Jernkontorets stat] (Jernkontorets annaler. N.S. Årg 21 (1866) s. 321–324 + pl. XXIV.)
Bersbo storgruva behandlas på s. 322–323 och pl. XXIV: Tryckpump
uti Bersbo grufvor.

Nordenström, G.: Öfversigt af malmbrytningens vigtigaste framsteg i Sverige efter år 1860. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg 38 (1883) s. 1-33.)
Bersbo koppargruva behandlas på s. 4, 6, 11–12, 22–23 och pl. II: Längd-profil af Bondgrufvan och en del af Storgrufvan vid Bersbo kopparmalmfält i december 1868.

von Post, H.: Nytt pumpverk i Bersbo koppargrufva. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg 39 (1884) s. 384–385.)

Törnebohm, A. E.: Om de geologiska förhållandena i trakten kring Åtvidaberg och Bersbo. ((Geologiska Föreningens i Stockholm förhandlingar. Bd. 7 (1884/85) n:o 94, h. 10, s. 562–597.)
Även utg. som särtryck 1885.

Nordenström, G.: Mellersta Sveriges grufutställning. Beskrifvande katalog på Jernkontorets bekostnad utg. - Stockholm, 1897. 159 s.
Bersbo koppargruvor behandlas på s. 13–16.

Witt, Th.: Sveriges ädlare malmer jämte grufvor samt uppgifter om sätten och ungefärliga kostnaden för dessa malmers tillgodogörande och pris vid export. - Falun, 1906. 85 s.
Åtvidabergs kopparmalmsgrufvor behandlas på s. 38.

Malm, E.: Transport- och uppfordringsanordningar vid grufbrytning. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg 62 (1907) s. 521-571.)
Bersbo uppfordringsanordning behandlas på s. 546–550.

Blomberg, Albert: Beskrifning till kartbladet Linköping. - Stockholm, 1909. (Sveriges geologiska undersökning. Aa 141.)
Bersbo behandlas på s. 18–19.

[Sahlin, Carl]: En grufbrand år 1825. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 14 (1913/15) s. 82.)

Geijer, Per: Falutraktens berggrund och malmfyndigheter. - Stockholm, 1917. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. C 275.)
Åtvidaberg och Bersbo behandlas på s. 250–252.

Sundius, Nils: Åtvidabergstraktens geologi och malmfyndigheter. - Stockholm, 1921. 118 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. C 306.)
Malmförekomster behandlas på s. 85–108.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 17.)
Åtvidabergstraktens kopparmalmsförekomster behandlas på s. 313–319.

Zenzén, Nils: "Biskop Brasks ring". (Med hammare och fackla. 5 (1933/34) s. 111–119.)

*Edestam, A.: Billingsfors bruk. (Hembygden Dalsland. 1936, s.

*Edestam, Anders: Kulturhistoriska bilder från en dalsländsk bruksförsamling. Billingsfors. (Nationen och hembygden. 2 (1939) s. 123–131.)

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Billingsfors bruk behandlas på s. 173–231.

[Breitholtz, G. A.]: Meddelanden om Vasa-schaktet vid Bispberg. - Falun, 1892. [3] s. 2 tab.

Lindroth, Gustaf T.: Anteckningar ur Bispbergs malmfälts historia. Med anledning af Bispbergs aktiebolags 50-åriga tillvaro: 1/1 1876–1/1 1926. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 355–500.)
Även utgiven som särtryck.

Falk, Harald: Bjurbäcks bruk i Lungsunds socken. (Uddeholmaren. 1953, nr. 3, s. 7-9.)

Wilke, Björn: En guldgruva för aktieägarna. (Veckans affärer. 1993, nr. 41, s. 16–18.)

*Bergman, Gunnar: Björkfors gamla bruk. Anteckningar ur dess arkiv. - Älvsjö, 1931. 42 s. Ill.

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9–49.)
Björkhyttan behandlas på s. 32–34.)

Jansson, E. Alfred: Den förste Tersmeden och hans verksamhet vid Öllösa, Björndams och Stålboga järnbruk. Ett 300-årsminne. - Stockholm, 1941. 85 s. Ill.

Lundh, Hans Lennart: Björneborgs bruk. Studier i värmländsk brukshistoria. - [Björneborg], 1959. 367 s. Ill.

Beck-Friis, J.: Björneborgs Jernverks AB. (Emvebladet. Årg. 25 (1966) nr. 3, s. 7-12.)

Almhed, Lars: Björneborgs jernverks AB. Förr och nu. (Bergsbladet. Årg 31 (1974) nr. 4, s. 26–32.)

Almhed, Lars: Björneborgs jernverk. Företag i omvandling. (Bergsbladet. Årg. 38 (1981) s. 38–42.)

Almgren, Anders M.: Traditionsrika Björneborg blir expansiv del av Scana-koncernen. (Bergsmannen. 1994, nr. 2, s. 18–20.)

[Uhr, Carl David af]: Utdrag af den år 1811 från trycket utgifne berättelse om en profblåsning wid Björnhyttan i Grangjerdes socken ... – Stockholm, 1814. 55 s.

Utredning angående rekognitionsskogarna. – Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Malingsbo bruk och Björsjö hytta behandlas på s. 171–173.

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. – Filipstad, 1935, s. 9–49.)
Blackstahyttan behandlas på s. 46.

Falk, E.: Bergverksaktiebolaget Vulcanus 1900–1905 samt Blötbergets äldre historia. Styrelsen för bergverksaktiebolaget Vulcanus tillägnad. – Stockholm, 1906. 38 s.

Larsson, Curt: Kort historik över Bodåsgruvan. (Bergsbladet. Årg. 33 (1976) nr. 3, s. 32–40.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. – Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Aktiebolaget Bofors-Gullspång behandlas på s. 27–55, 205–206.

Skandinaviens största kanonetablissement. (Örebro Dagblad. 28 dec. 1901.)

Bofors järnbruk. (Örebro Dagblad. 14 okt. 1912.)

Aktiebolaget Bofors. – Bofors, 1926. [72] s. Ill.
Fransk text.

[Leyler, L. E.]: Bofors bruk. En rundvandring genom anläggningarna. [Sign.:] -r. (Nerikes-Tidningen. 17 juli 1928.)

Leyler, L. E.: Bofors bruk. Det svenska Essen. (Svenska journalen. 1928, nr ?, s. 8–9, 29.)

Aktiebolaget Bofors. - Bofors, 1931. 113 s. Ill.
Tysk text.

Bofors. (Från svenska bruk. 1934, nr. 10, s. 6–9.)

*[Eriksson, Carl Gustaf]: 18.000 vevstakar om året gör Bofors till Volvo-motorn. [Sign:] -son. (Nerikes Allehanda. 17 sept. 1934.)

*W[ästberg], E.: Bofors har inga hemligheter. (Järnhandlaren. 22 (1935) s. 730–732.)

Amberg, Kurt & Tholander, Erik: Bofors nya laboratorium. (Teknisk tidskrift. Årg. 73 (1943) h. 50, s. 579–582.)

*Bofors bruk och dess utveckling till världsindustri. (Nerikes Allehanda. 14 juni 1946.)

B[ofors] 1646–1946. - [Bofors], 1946. 67, [1] s. Ill.

*Leyler, L. E.: Bofors-verken 300 år. Från stångjärnshammare till världsberömd industri. (Karlskoga bergslag förr och nu. 3 (1945/46) s. 71–78.)

Steckzén, Birger: Bofors. En kanonindustris historia. – Stockholm, 1946. 761 s. Ill.
Ryggtitel: Bofors historia 1646–1946.

*Teknikens under i Bofors. (Järnhandlaren. 33 (1946) s. 214-215.)

Andrée, Gösta: Järn- och ståltillverkningen vid Bofors. (B-pilen. 1947, nr. 2, s. 15-18, 38–39.)

*Bofors. Utg. av AB Bofors. - Estocolmo, 1947. 184 s. Ill.
Spansk text.

Ericsson, Nils: Bofors nya industriområde i Kilsta. Kort redogörelse för valet och planläggningen. (B-pilen. 1947, nr. 4, s. 8-15, 38.)

Karlsson, K. Th.: Verktygsmaskintillverkningen i Bofors. (B-pilen. 1948, nr. 1, s. 38–39.)

Vad vi bör veta om Bofors. En broschyr för de anställda vid AB Bofors. - Bofors, 1950. 56 s. Ill.

Friedemann, Felix: Minnen och hågkomster från min Boforstid. (Bpilen. Årg. 7 (1952) nr. 2, s. 25–32.)

Hahn, Tage: 12 tons högfrekvenssmältanläggningen i Kilsta stålverk. (B-pilen. Årg. 7 (1952) nr. 3, s. 15–18.)

Holm, Hans Th.: Några minnesanteckningar från mina Bofors-år. – Stockholm, 1956. 60 s.

*Tjugotretusen lever på AB Bofors ... (Järnhandlaren. 43 (1956) s. 741, 743.)

*Bofors. Utg. av Aktiebolaget Bofors. - Bofors, 1958. 117 s. Ill.
Engelsk text.

*Bofors. Utg. av Aktiebolaget Bofors. - Bofors, 1958. 117 s. Ill.
Tysk text.

Vad vi bör veta om Bofors. En vägledning för de anställda vid aktiebolaget Bofors. - 2. omarb. uppl. Bofors, 1959. 67 s. Ill.

*Aktiebolaget Bofors. Demonstration. Augusti 1960. – Bofors, 1960. 50 s. Ill.

*Acier Bofors. Aspects de la production metallurgique de Bofors. – [Bofors], 1961. 63 s. Ill.
Orig:s titel: Bofors stål.

*Bofors Stahl. Die metallurgische Herstellung in Wort und Bild. – Bofors, 1961. 63 s. Ill.
Orig:s titel: Bofors stål.

Bofors stål. Den metallurgiska tillverkningen i ord och bild. – Bofors, 1961. 63 s. Ill.

*Bofors steel. A summary of the metallurgical production. – Bofors, 1963. 63 s. Ill.
Orig:s titel: Bofors stål.

Några uppgifter om aktiebolaget Bofors och dess verksamhet. – 6. uppl. Bofors, 1965. 20 s. Ill.
Omslagstitel: Aktiebolaget Bofors och dess verksamhet.

*Den gamla smedjan vid Bofors. (Karlskoga Tidning. 24 dec. 1966.)

*Karlsson, Karl-Axel: Nej då, Bofors exporterar inte bara vapen och dynamit. (Karlskoga-Kuriren. 10 feb. 1966.)

*AB Bofors satsar på kvalitetstål. (Karlskoga Tidning. 22 juni 1967.)

*Bande, A.: En gång unika järnvalsningen vid Bofors fyller 100 år. (Nerikes Allehanda. 27 juli 1967.)

*Eriksson, Stina: Bofors valsverk 100 år i år. (Örebro-Kuriren. 5 juli 1967.)
Bofors. Stålgjutgods. - Bofors, 1968. 23 s. Ill.

*Karlsson, Karl-Axel: Nobel lade grunden till Bofors storhet. (Örebro-Kuriren. 24 okt. 1968.)

*Bande, A.: Detta är imperiet Bofors. (Nerikes Allehanda. 19 april 1969.)

*Bofors i klämma - förväl till vapnen? (Veckans affärer. 1969, nr. 4, s. 24–25.)

Smidda valsar för kall- och varmvalsverk. - Bofors, 1969. 16 s. Ill. (Bofors valsar)

*Svensson, Hans: En kort tillbakablick på AB Bofors verksamhet. (Karlskoga Tidning. 30 dec. 1969.)

*Gustafson, Rune: Bofors kommer in i miljardärklubb. (Karlskoga Tidning. 29 aug. 1970, Karlskoga Tidning Extra, s. 9.)
Intervju med direktör Per Oldberg.

*Johnson, Bertil: Boforsstålet biter bäst. (Karlskoga Tidning. 30 nov 1970.)

*Johnson, Bertil: Smedjan i Kilsta det är Karlskogas hjärta. (Karlskoga Tidning. 24 dec. 1970.)

*Johnson, Bertil: Valsverket i Kilsta har 100-åriga anor! (Karlskoga Tidning. 14 dec. 1970.)

Några uppgifter om aktiebolaget Bofors och dess verksamhet. – [7. uppl.]. Bofors, 1971. 19 s. Ill.

*Runblom, Harald: Svenska företag i Latinamerika. Etableringsmönster och förhandlingstaktik 1900-1940. – Uppsala, 1971.
S. 251-261: AB Bofors latinamerikanska affärer före andra världskriget.

Bofors. Sänksmide. – Bofors, 1972. 7 s. Ill.

Friformsmide. – [Bofors, 1974]. [12] s. Ill.

Bofors drop forgings. – Bofors, 1976. 3 vol (18, 18, 22 s.). Ill.

Bofors precision forgings. – Bofors, [1976]. 8 s. Ill.

Adamsson, Evert & Bande, Alf: Ett sekel i försvarets tjänst. Den 20 november 1883 fick Bofors sin första order på kanoner. Denna bok vill belysa utvecklingen under de gångna hundra åren och visa var Bofors-Försvarsmateriel står idag. – Bofors, [1983]. 87 s. Ill.

Molander, Bo: När Crispin Flygge präglade Boforssmidet. (Jernkontorets Annaler. Årg. 167 (1983) nr. 4, s. 20–21.)

Attelid, Tore: Bofors. Ett företag i tiden. Några data och historiska anteckningar fram till år 1900. (Gjuteriet. Årg. 78 (1988) nr. 9, s. 19–21.)

*[Theorell, S. L.]: Ytterligare bihang till Nya Argus ang. Ferna och Bockhammars fideicomiss. – Stockholm, 1831. 6 s.

Björnänger, Oskar: Hedströmmens äldsta hammarsmedjor. (Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. 65 (1987) s. 15–42.)
Bockhammars bruk behandlas på s. 31–32.

Falkman, Oscar: Bolidenföretaget. (Teknisk tidskrift. Årg. 63 (1933) h. 17, s. 171–178.)

Lindblad, Axel: Smältverket vid Rönnskär. (Teknisk tidskrift. Årg. 63 (1933) h. 17, s. 178–188.)

Althin, Torsten: Bolidenföretaget från fjällgränsen till skäret. På uppdrag av Bolidens gruvaktiebolag utarb. – Skelleftehamn, 1945. 53 s.

The Boliden Mining Company. – [Skelleftehamn, 1946]. 44 s.

Bolidens gruvaktiebolag. – [Stockholm], 1952. 22 s.

Fakta om Boliden. 1967. [Utg. av Bolidens Aktiebolag]. – Stockholm, 1967. 31 s.

Boliden beställer stora kvarnar. (Bergsmannen. 1970, nr. 1,
s. 4.)

Bolidens resultat. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 4.)

Ek, Stig: Boliden 50. På uppdrag av Boliden AB. – Boliden, 1975. 95 s.
Även engelsk upplaga 1975.

Lundkvist, Gunnar: Den industriella utvecklingen. Basindustrin Boliden. – Skellefteå, 1980. 214 s. Ill. (Skelleftebygdens historia. 2)

B&M:s nya gjuteri av europeisk toppklass. Satsning på miljö. (Bergsmannen. 1971, nr. 6, s. 21.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. – Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Bondhyttan behandlas på s. 51–54.

Bergsten, Karl Erik: Östergötlands bergslag. En geografisk studie. - Lund, 1946. 254 s. Ill. (Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar. 10)
Borggård behandlas på s. 190–198, 204–212 samt 221–222.

Borggård genom fyra sekler. Minnesskrift utg. 1950 av Aktiebolaget Borggårds bruk. - Motala, 1950. 45 s. Ill.
Omslagstitel: Borggård genom fyra sekler. 1550–1950.

*Borggård through four centuries. Jubilee publication, issued in 1950 by Aktiebolaget Borggårds bruk. – Motala, 1951. 30 s. Ill.

Olsson, Ragnar: Borggårds Bruk: En 400-årig industrihistoria ­ utan slut. (Verkstäderna. Årg. 93, 1997, nr. 10, s. 6–8.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Bornemans hytta behandlas på s. 23–24.

Palmqvist, Albert: Finnehyttor i Värmlands bergslag. Gräsbosjön och Skåltjärnshyttan i Färnebo socken. Några anteckningar ur 1600- talets skattelängder och domböcker samlade och sammanställda. – Filipstad, [1937]. 16 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 5)

Rydbäck, E. O.: Boxholm omkr. år 1790. skildring på vers. Utg. 1926 av Carl Sahlin. – Linköping, 1926. 19 s.

Sahlin, Carl: Valsverk vid Boxholm och Folkström på 1770-talet. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 382.)

Wettergren, Elis: Boxholms aktiebolag 1872–1947. Minnesskrift. - Uppsala, 1947. 330 s. Ill.

Arvind, O.: Boxholms AB. (Fagersta forum. Årg. 10 (1956) nr. 6, s. 29–35.)

Boxholm - Östergötlands största bruk. (Svensk smidestidning. Årg 44 (1959) s. 243-247.)

*Wettergren, Elis: Boxholms bruk och samhälle genom tiderna. – Ekeby, 1961. 65 s. Ill.

Gezelius, P[er]: Ursprunget till Boxholms AB. (Bergsbladet. Årg. 23 (1966) nr.3, s. 5–6.)

Lindholm, Irving & Hjelmqvist, Birger: Boxholms Bruk. 100 år som AB. – Boxholm, 1972. 23 s. Ill.

Sandberg, Östen: Nya finvalsverket i Boxholm. (Jernkontorets annaler. Årg. 161, (1977) h. 3, s. 10–12.)

*Svenska metallindustriarbetareförbundet avdelning 184, Boxholm. Jubileumsskrift 1907-1982. – Linköping, 1982. 132 s.

anare. (SIF-tidningen. 1994, nr. 11-12, s. 4–5, 31.)

Haglund, Oliver: Garpenbergs socken i Dalarne. Från äldsta kända tider till och med 1909 jämte ett kort tillägg från 1910-1914. – Sala, 1914. 292 s. Ill.
Brattfors behandlas på s. 83–84.

Rönnegård, Sam: Hedemora bergslag. Garpenbergs socken. – Stockholm, 1957. 539 s. Ill.
Brattfors bruk behandlas på s. 159–164.

*Andrén, Ernst: Om ett gammalt dalabruks fåfänga kamp för livet (Borlänge tidning. 29 juni 1963.)

Falk, Harald: Brattfors - ett gammalt järnbruk från 1500-talet. (Uddeholmaren. 1954, nr. 1, s. 3–5.)

Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken. – Filipstad, 1924. Ill.
Brattforshyttan behandlas på s. 148, 386 et passim

Uhr, Carl David af: Om några blåsningsförsök vid Braås bruk i Småland. (Jernkontorets annaler. Årg. 1 (1817) h. 2, s. 64–91.)

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. - Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Bredsjö bruk behandlas på s. 358–360.

*Salomonson, Kurt & Åby, Lars: Sista skiftet. - Stockholm, 1967. 92 s. Ill.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Bredsjö hytta behandlas på s. 28–32.

Birath, Bror Erland: Ur Bysta och Brefvens historia. Anteckningar. – Örebro, 1906. 22 s. Ill.

Lundgren, C. Yngve: Kort historik öfver Brefvens bruk samt om tackjärnstillverkningen vid "Lilla Brefvens" masugn år 1816-1817. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 13 (1910) s.145–155.)

*Montell, Aina: Midsommar vid Brevensbruk. (Svenska turistföreningens årsskrift. 1930, s. 325–327.)

*Redelius, N.: Från Brevens bruk. (Till hembygden. 47 (1950) s. 86–97.)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Brevens bruk behandlas på s. 33–38.

Eckerbom, Nils-Peter: Bystad och Brevens bruk. – U.o., 1976. 23 s. Ill.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. – Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Brevens bruk behandlas på s. 31–39.

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. – Filipstad, 1935, s. 9–49.)
Brohyttan behandlas på s. 34–35.)

Jacobsson, Viggo: Bruzaholms bruks historia. (Småländska kulturbilder. 44 (1971) s. 72–131.)

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35–66. Ill.
Bruzaholms bruk behandlas på s. 43–45.

Bruzaholms Bruk 1660-1985. 325 år. – [Bruzaholm], 1985. 111 s. Ill.

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54–73.)
Bruzaholms bruk behandlas på s. 63–64.

Johansson, Patrik: AB Bruzaholms bruk bygger ut och minskar miljöpåverkan. (Gjuteriet. Årg. 98 (2008), nr. 7, s. 26–27.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. – Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Bråfalls hytta behandlas på s. 78–87.

Bångbro jernverk. (Jern och stål. 1879/80, s. 88–90, 2 pl.-bl.)

*Ericsson, Martin: Bångbro sjuttioåriga hytta skall rivas. (Bergslagsposten. 15 nov 1944.)

Går det lika lätt öfverallt att på Bessemers metod tillverka mjukt jern; och, om så ej är, hvari synes orsaken härtill ligga? (Förhandlingar vid Bergsmanna-föreningens sammankomst i Fahlun. 1870, s. 20. 4 tab.)
Tabellerna utgörs av Bäcka masugns journaler över tackjärns-
blåsningen och stål- och järnfärskningen under 1870.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Bäckefors bruk behandlas på s. 232–282.

Ernvik, Arvid: Bäckhammars bruk. Minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. Utg. på uppdrag av styrelsen för Skogsägareföreningen Vänerskog. – Karlstad, 1971. 351 s. Ill.

Rappe, Vilh.: Berättelse om en hammarbyggnad vid Böxholm. (Samlingar i bergsvettenskapen. D. 3 (1811) h. 2, s. 101–118.)

Sandström, Frej: Mangangruvor och -skärpningar i Karlsborgs kommun, Västergötland. (Litofilen. Årg. 19 (2002) nr. 1, s. 22–38.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. Historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Karlsdals bruk behandlas på s. 117-134.

Leyler, L. E.: Karlsdal. (I Karlskoga bergslag. Uppsala, 1926, s. 83-88.)

Leyler, L. E.: "Lindbergarna på Karlsdal". (I Karlskoga bergslag. Uppsala, 1926, s. 129-131.)

Wistrand, Karl: Hört och upplevat. - Stockholm, 1962. 244 s. Ill.
Behandlar Karlsdals bruk under disponent Sixten Wohlfart s. 62-64.

*Danielsen, Nils: Minnen från Carlsdahls bruk. (Från bergslag och bondebygd. Årg. 26 (1971) s. 81-94.)

Karlsdals bruks historia. (Engelbrekt. 7 (1984) nr. 1, s. 38-39.)

Irholm, Sven: Karlsdals bruk i tiden och i världen. - Karlskoga, 1991. 766 s. Ill.

Jacobsson, C. A.: Utdrag ur smidesverkmästaren C. A. Jacobssons tjensteberättelse för år 1877. (Jernkontorets Annaler. N.S. Årg. 33 (1878) s. 526-530.)
Charlottenberg behandlas på s. 527-530.

Törnblom, Wilhelm: Berättelsen om Charlottenbergs bruk. - [Säffle], 1953. 135 s. : ill.

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 1. Nedre Siljans Fögderi. Fjerde häftet. Ore socken. - Falun, 1863. 48 s.
Även utg. i facsimil 1978. Dalfors jernbruk och masugn behandlas på s. 34-37.

Söderlund, C. A.: Anteckningar om Dalfors järnbruk m.m. - Stockholm, 1920. 21 s.
Dalfors järnbruk behandlas på s. 1-10. - Bilaga: Dalfors järnbruk och Böle by på 1850-talet [karta].

Clason, Fredrik: Furudals bruks historia. Utgiven med bidrag från Prytziska fonden. - Stockholm, 1938. 135 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 7).

*Larson, Gustaf: Bruken. (Ore. Socknen och kommunen. D. 1. Malung 1975, s. 227-254.)

Boëtius, Bertil: Järngruvorna i Åhl. Med ett kapitel om jordbruket samt en exkurs om gruvfogden Valsarfs Erik Ersson. - Insjön, Åhls hembygdsfören., 1985. (Bidrag till Åhls sockens historia. 9)
Dalfors bruk behandlas på s. 54-56 et passim.

Berglund, Bengt: Franche-comtésmidet. En innovations spridning i Sverige under 1800-talet. (Med hammare och fackla. 35, 1998, s. 67-103.)

Johansson, Johan: Anteckningar om Dalkarlsberget. (Johansson, J.: Noraskog. III. - Stockholm, 1884. S. 1-124.)

Johansson, Johan: Blad ur Dalkarlsbergets nyare historia. (Johansson, J.: Noraskog. III. - Stockholm, 1884. S. 376-403.)

Samtliga Nora Bergslagsgruvorna inköpas av Stribergs Grufveaktiebolag. (Från svenska bruk. 1935, nr. 1, s. 6-7.)

Dalkarlssjöhyttan.
Dalkarlsjöhyttan. (Bergslagen i ord och bild. Våren 1936, s. 6.)
Behandlar Dalkarlssjöhyttans privilegiebrev 1642.

De Geer, Gerard: Dalkarlssjön. Några glimtar av Bergslagens natur och historia. [Stockholm], 1957. 150 s. Ill.

De Geer, Gerard: När järnet bröt bygd. En krönika över liv och arbete i Lesjöfors under 300 år. - [Stockholm], 1975. 255 s. Ill.

Dals Bergssocietet
Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill.
Dals Bergssocietet behandlas på s. 369-370.

Brangstad, Allan: Stora Strands gruvor på Dal. - Ed, [1976].
288 s. Ill.
Dals Bergssocietet behandlas på s. 15.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Dals Bergssocietet behandlas på s. 137-144.

*Holmström Bertil: Ett 200-årigt gruvfiasko. Den otroliga historien om Dals Bergssocietet. (Hembygden. 1992, s. 82-94.)

Roberg, Lars: Dissertatio mineralogica de metallo dannemorensi, quam ... modeste submittit Magnus Haquinius Sunborg. - Upsalis, 1716. 20 s. Ill.
Diss. Uppsala : Univ.

Triewald, Mårten: Kort beskrifning om eld-och luftmachin wid Dannemora grufwor. - Stockholm, 1734. 52 s.

Wahlund, J.: Dannemora grufvor. Historisk skildring. Stockholm, 1879. 144, 316 s.

Triewald, Mårten: Mårten Triewald's short description of the atmospheric engine published at Stockholm 1734. Translated from the Swedish with foreword, introduction and notes. - London, 1928. 61 s.

Wadström, Carl Bernhard: Ett besök vid Dannemoraverken och i Uppsala år 1770. Ur överdirektör Carl Bernhard Wadströms journal. Av Ellen Hagen. (Upsala nya tidning. 1915, 16 mars.)

Sahlin, Carl: Hvissling i Dannemora grufva. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 687.)

Holmkvist, Erik: Huru gamla äro Dannemora gruvor? (Upplands fornminnesförenings tidskrift. 45 (1935) s. 109-136.)

Palm, Johan: Dannemorajärnets äldsta historia. (Fagersta forum. Årg. 14 (1959) nr. 2, s. 17-19.)

*Rydberg, Sven: Dannemora genom 500 år. - Falun, 1981. ?? s. Ill.

Triewald, Mårten: Kort beskrivning om eld-och luftmaskin vid Dannemora gruvor. - Stockholm, 1985. 104 s.
Faks. av 1. utg., Stockholm, 1734.

Haglund, Per: Nu slår klockan fem i tolv i Dannemora. (OXaktuellt. 1992, nr. 4, s. 6-7.)

Nedräkningen har börjat. Om en vecka stänger de Bergslagens sista järngruva. (Dagens industri. 24 mars 1992. s. 20-21, 23.)

Lundegård, Mats: Gruvan i Dannemora. Alla fortfarande utan jobb ett år efter nedläggningen. (Dagens Nyheter. 4 april 1993, s. C5.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 75-82, 155-156 behandlar Davids- hytte stålbruk.

*Sarwe, Wilhelm: Wärmländska kulturbilder. Minnesblad öfver Degerfors bruk i Wermland. - Stockholm, 1894. 59 s. Ill.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Degerfors bruk behandlas på s. 74-90.

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Degerfors behandlas på s. 555-557.

Bergström, Irma A.: Kring Degerfors järnverk. (Uddeholms personaltidning. 1955, nr. 2, s. 1, 4-8.)

Selander, Tom: Degerfors Järnverk 1660-1960. Foto och produktion: K. W. Gullers. - Degerfors, 1960. [32] s. Ill.

*Selander, Tom: Degerfors Järnverk 1660-1960. Photos and production: K. W. Gullers. - Degerfors, 1960. [32] s. Ill.

Selander, Tom: Ernst Odelberg. En järnhanteringens storman. (Med hammare och fackla. 24 (1965) s. 96-147.)

*Moberg, Ragnar: Joseph Larsson och Degerfors aktiebolag 1870-1884. - Degerfors, 1966. 27 s. Ill.

*Landquist, Åke: Degerfors i den mödosamma vägen upp ur stålkrisen. (Veckans affärer. Årg. 15 (1979) nr. 1, s. 32-33.)

Malm, Staffan: Stränggjutning i Degerfors. (Jernkontorets annaler. Årg. 164 (1980) nr. 6, s. 43.)

Lekberg, Dan: Vägen till bruket. Anteckningar från Degerfors. - Örebro, 1982. 80 s. Ill.

Moberg, Ragnar W.: Från grovplåt till atomreaktorkärl (från pressverk till Uddcomb) [vid Degerfors järnverk]. - Degerfors, 1988 (duplic.). 43 s. Ill.

Moberg, Ragnar W.: Bruket i Degerfors under 300 år. [1660-1960]. - [Ny utg.]. Degerfors, 1989. 172 s. Ill.

*Löf, Peter & Torsner, Lars: Järnvägstransporter vid Degerfors Järnväg. (Tåg. 1997, nr. 1, s. 18-26.)Ill.

*Nilsson, Mårten Martos: Nytt hopp i Degerfors. Bennet lägger bud på stålverket - hälften av jobben kan räddas. (LO-tidningen. Årg. 81, nr. 27 (2002) s. 8.)

Tenfält, Erik: Masugnen 'Viktoria' i Degerhamn. Degerhamn har stolta industritraditioner. (Ölandsbladet. 31 aug. 2002, s. 20.)

Norberg, Petrus: Avesta under kopparbrukets tid. Utg. av Avesta stad. - Stockholm, 1956. - 2 d. (1223 s.). Ill.
Djäknehyttan och dess hammare behandlas på s. 15-16.

Wittenström, C.: Beskrifning öfver Domnarfvets jernverk. (Jernkontorets annaler. Årg. 34 (1879) s. 124-140.)

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Domnarfvet behandlas på s. 544-548.

Svensson, Sture: Utvecklingen av Domnarvets valsverk för platta produkter. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1961) h. 2, s. 330-340.)

Stora Kopparberg bygger ut elektrostålverket. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 6.)

Inestam, Kjell: Domnarvets Jernverks nya tandemverk. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 1, s. 13-15.)

Nytt kallvalsverk i Domnarvet. (Bergsmannen. 1971, nr. 4/5, s. 16-18.)

Forslund, Sten: Domnarvets miljösituation. (Bergsmannen. Årg. 6 (1975) nr. 6, s. 162-164.)

Lindell, Sven: SSAB:s valsverk i Borlänge nu ett av världens modernaste. (Nordiska industriprojekt. Årg. 10 (2004), nr. 6, s. 26-28.)

Svensson, Leif: Modernisering av tandemverket i Borlänge. (Nordiska industriprojekt. Årg. 11 (2005), nr. 3, s. 42, 44.

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Dormhyttan behandlas på s. 27-28.

Jansson, Claes-Göran: Tackjärnsarbete i Dormsjö under 1800-talet. (Dalarna. Vol. 67 (1997) s. 71-82.)

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 1. Nedre Siljans Fögderi. Första häftet. Rättviks socken. - Falun, 1862. 75 s.
Även utg. i facsimil 1978. Dådrans Jernbruk och masugn behandlas på s. 49-51.

*Rubenson, Mauritz: Fosterländska resebilder. 1. Wermland. - Karlstad, 1872. 90 s.

Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken. - Filipstad, 1924. 463 s. Ill.
Dömle bruk behandlas på s. 204-205, 410,

*Sjökvist, Fridolf: Bondgård - herrgård - stiftsgård. (Karlstads stifts julbok. 1955.)

*En bok om Nedre Ullerud. - [Deje] : [Ulleruds kommun] : [Mörnholms bokh.], 1975. 517 s. Ill.

*Nilsson Gunnarsby, Karl: Hammarsmedjorna i Dömle har givit utkomst åt många. (Värmlandsbygden. 1975.)

*[Olsson, Ingalill, Edeland, Nils & Johansson, Erling]: Dömle. En kort beskrivning av dess industrihistoria. - Övre Ulleruds hembygdsförening, 1995. 9 s. Ill. [stencil]

Några minnesblad om bessemermetodens genomförande vid Edske masugn 1858 och dess utveckling vid Sandvikens bruk intill
1883. - Stockholm, 1883. 32 s. Ill.

Johansson, Arvid: På det svenska bessemerstålets 75-årsdag. (Med hammare och fackla. 5 (1933-34) s. 33-47.)

Norberg, P[etrus] Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Högbo bruk med Edskens masugn behandlas på s. 310-318. - Även utgiven som särtryck.

Lindroth, Gustaf T.: Ur Bessemerprocessens utvecklingshistoria vid Edskens masugn åren 1857-1858 och jämförelse med dess första efterföljare vid Långshyttan och Västanfors i början
av 1860-talet. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1960) h. 4, s. 143-222.)

Carlberg, Per: Bessemerförsöken vid Edsken åren 1857-1858. Kommentarer till Gustaf T. Lindroths uppsats i häfte 4, 1960. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1961) h. 1, s. 224-229.)

Carlberg, Per: Bessemermetodens genombrott vid Edsken och Högbo. (Med hammare och fackla. 22 (1962) s. 7-130.)

Hahr, Gösta: Ehrendals styckebruk. Ett axplock ur dess historia. (Arte et marte. 1953, s. 37-41.)

Lindgren, H. A.: Slagghögen berättar. Några anteckningar kring Ehrendals nedlagda styckebruk. (Svensk smidestidning. Årg. 44 (1959) s. 61-63.)

*Gerdtman, Folke: Ehrendals brukshistoria - föremål för forskarmöda. (Gerdtman, F.: Den gamla Gnestabygden. 1963, s. 14-15)

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Fredriksberg och Eksjöhovgårds kopparverk behandlas på s. 46-51.

Engelsberg. Ett gammalt minnesrikt järnbruk. (Från svenska bruk. 4 (1927) nr. 11, s. 8-11.)

Norberg, P[etrus]: Bidrag till Engelsbergs bruks historia. Ur gamla papper och arkiv samlade och med anledning av Engelbrektsminnets firande utgivna. - Stockholm, 1934. 557 s. Ill.

*Sillén, Gunnar: Engelsbergs bruk. (AT. Arkitekttidningen. 1974, nr. 14, s. 5-6.)

*Bauer, Walter: Engelsbergs bruk. Bruksherrgårdens trädgård. Del av ett pilotprojekt i det europeiska byggnadsvårdsåret. (Lustgården. 55/56 (1974-76) s. 7-15.)

Blomstrand, Håkan & Svensson, Hans: Anläggningar vid Engelsbergs bruk. Karta med kommentar. (Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift. 53 (1975) s. 47-61)

Broman, Lena & Wikström, Margareta: Engelsbergs bruk. Bostadsbebyggelse och bostadsförhållanden under 1900-talet. (Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift. 53 (1975) s. 62-86)

*Bystedt, Britt-Marie: Industriminnen som lever. (Vår industri. 4 (1975) nr. 8, s. 26-29.)

*Engelsbergs bruk. (Byggnadsvård inom Hallands, Kristianstads, Malmöhus län. Ombyggnadskonferens... Utg. av Statens industriverk. SIFU-enheten. Stockholm, 1975, s. 4-5)

*Engelsbergs bruk. En kortfattad historisk orientering. Utg. av Avesta Jernverks AB. - Avesta, 1975. 9 s.

Hermelin, Bo: Engelsbergs bruk. En historisk orientering. (Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift. 53 (1975) s. 5-23)

*Johanson, Sture: Byggnadsminne bevaras. Restaurering på rätt sätt. (Byggnadsindustrin. 45 (1975) nr. 13, s. 11-12, 14.)

Lundén Thomas: Ett samhälle och dess invånare i tiden och geografin. (Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift. 53 (1975) s. 87-105)

*Lundén, Thomas & Sporrong, Ulf: Ängelsberg - bruk och samhälle. Stockholm, 1975. 122 s. Ill. (Stockholms universitet. Kulturgeografiska institutionen. Rapporter, 1975:3)

Nisbeth, Åke: Bebyggelsen vid Engelsbergs bruk. (Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift. 53 (1975) s. 24-46)

*Nisser, Marie: Engelsbergs ironworks. (Architectural review. 157 (1975) Jan., s. 29-34.)

Swedish industrial archaeology. Engelsberg ironworks. A pilot project. Ed. by Bengt Holtze ... - Stockholm, 1975. 363 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 18)

*Wretholm, Eugen: Här dånar ännu hammarslagen. Veckojournalens miljöpatrull i Engelsberg. (Veckojournalen. 1975, nr. 32, s. 18-19, 50.)

*Åhlström, Per: Här dånade hammarslagen. (Metallarbetaren. 86 (1975) nr. 39, s. 22-24.)

Nisser, Marie: Engelsbergs bruk. En vägledning. - Stockholm, 1976. 64 s. Ill.

*Nordin, Erik: Skrytprojekt, inte pilotprojekt. (Arkitektur. 76 (1976) nr. 1 s. 27-28.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Engelsbergs bruk behandlas på s. 40-51.

Norberg, Axel: Gabriel Casper Timm på Engelsberg som tidningsläsare och boksamlare. (Bergslagsarkiv. Årg. 2 (1990) s. 46-60.)

Dellbeck, Johan & Nordh, Ulf: Engelsbergs bruk, herrsmedjan. Renovering hösten 1993. Antikvarisk kontrollrapport och dokumentation. - [Västerås, 1994] (duplic.). 40 bl. Ill.

*Holm-Alvestrand, Kerstin: Engelsbergs bruk. En dörr till världsarvet. (ICA-kuriren. 1995, nr. 45.)

*Norberg, Axel: Engelsberg under 1700-talet. (Årsskrift / Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. 74 (1997) S. 50-51.)

*Söderholm, Sture: Vykort från Engelsberg och Västervåla från 1900 till 1950. Redaktör: Sture Söderholm. - Västerås, 1998. 30 s. Ill.

Hellberg, Knut: Järnets och smedernas Eskilstuna. Bidrag till smidesindustriens historia från äldsta tid till storindustrialismens genombrott. - Katrineholm, 1937-1938. 2 vol. 356 + 372 s. Ill.

Carl Gustafs stad. Reinhold Rademachers manufakturverk och Eskilstuna. Utg. av Eskilstuna stad vid 300-årsjubiléet 1959. - Eskilstuna, 1959. 226 s., 25 pl.-bl., 1 kartbl. Ill. (Historiska skrifter, 1)

Ohlsson, Bror-Erik: Eskilstuna fristad. Fristadsinrättningen i Eskilstuna före sammanslagningen med gamla staden 1771-1833. Utg. av Eskilstuna kommun vid 200-årsjubiléet 1971. - Eskilstuna 1971. 241 s. Ill. (Historiska skrifter, 3)

Hörsell, Ann: Borgare, smeder och änkor. Ekonomi och befolkning i Eskilstuna gamla stad och fristad 1750-1850. - Uppsala, 1983. 205 s. (Studia historica Upsaliensia, 131)

Magnusson, Lars: Den bråkiga kulturen. Förläggare och smideshantverkare i Eskilstuna 1800-1850. - Stockholm, 1988. 411 s. Ill. (Människan i historien)

Fagersta Eisen- und Stahlwerk. - [Fagersta], 1912. 17 s. Ill.

Hierros y aceros. Fagersta Bruks Aktiebolag. - Fagersta, 1929. 19 s. Ill.
Spansk text.

Avesta, Fagersta och Sandviken har upprättat ett samarbetsavtal om svetsade rör. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 4.)

Fagersta beställer två nya ESR-anläggningar. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 4.)

Fagersta breddar registret på kallvalsade band. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 4.)

Fagersta fortsätter att investera - nu i nytt stålverk. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Fagersta ökar takten - fram med mer hårdmetall. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 11.)

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm], 1957-1959. 5 bd.
1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] Karl-Gustaf Hildebrand. - 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av] E. Söderlund, P. E. Wretblad. -
1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av]Örnulf Tigerstedt. - 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] Sigvard Montelius, Gustaf Utterström, E. Söderlund. - 1959. 643 s. Ill.

Tigerstedt, Örnulf: Floden av eld och järn. Gestalter och öden ur Fagersta-brukens historia. - Strängnäs, 1957. 701 s. Ill.

Fagerstas nya helstångsborr för drivning av tunnlar och orter. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 4.)

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Masugnsanläggningen vid Fagersta behandlas på s. 200-216.
Karta över verkstäderna med omnejd pl. XXI

Fiberförstärkt kompositmaterial. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 4.)

Ny teknik för lödning av långa lister. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 4.)

Rud.: Fagerstaverken. (Våra bruk. 1956, nr.1, s. 3-23.)

Sahlin, Carl: Till Fagersta bessemerverks historia. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 687-689.)

Söderberg, Sten: Det stora bruket. (Svenska turistföreningens årsskrift. 1967, s. 90-111.)

Torssell, Bengt: Fagersta Bruks AB - Fagerstaverken. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 3, s. 11-14.)

Torssell, Bengt: Stränggjutning i Fagersta. (Jernkontorets annaler. Årg. 164 (1980) nr. 6, s. 49.)

Norberg, P[etrus] Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Fagersta behandlas på s. 207-209. - Även utgiven som särtryck.

Westin, O. E.: Försök vid Falu grufva öfver vattenkraftens tillgodogörande i turbiner. (Ingeniörs-föreningens förhandlingar. Årg. 14 (1879) s. 81-90, 141-146, 271-279.)

Westin, O. E.: Turbinförsök utförda vid Falu grufva 1878. (Teknisk tidskrift. Årg. 9 (1879) s. 61-62.)

Organisationsfriheten var ett okänt begrepp under frihetstiden. Samma straff som för myteri. (Från svenska bruk. 1935, nr. 5, 7-8.)

Forsslund, Karl-Erik: Falu gruva och Stora kopparbergs bergslag. En krönika. - Stockholm, 1936. 380 s. Ill.

Nåhem, Ragnar: 1000-årig bergsmannatradition. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 1, s. 5-9.)

Björnänger, Oskar: Hedströmmens äldsta hammarsmedjor. (Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. 65 (1987) s. 15-42.)
Ferna bruk behandlas på s. 31.

Ferna 1873 : [einige Angaben über die zu dem Eisenwerke Ferna gehörigen Besitzungen in Anlass ihrer Theilnahme an der Weltausstellung in Wien 1873]. - Stockholm, 1873. 12 s. + 7 pl.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Ferna-verken behandlas på s. 18-20.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 83-84, 161 behandlar Färna bruk.

*[Theorell, S. L.]: Ytterligare bihang till Nya Argus ang. Ferna och Bockhammars fideicomiss. - Stockholm, 1831. 6 s.

[Ekerot, Gunnar]: Aktiebolaget Finshyttan. Finshyttan. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 7 (1904/05) h. 10, s. 123-134.)

Finspongs jernverk och kanongjuteri. Om kanontillverkningen vid Finspong. (Ingeniörsföreningens förhandlingar. 4 (1869) s. 53-59. Ill.)

Bergsten, Karl Erik: Östergötlands bergslag. En geografisk studie. - Lund, 1946. 254 s. Ill. (Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar. 10)

Bergsten, Karl Erik: A methodical study of an ancient hinterland. The iron factory of Finspong, Sweden. Lund, 1949. 24 s. Ill. (Lund studies in geography. Ser. B. Human geography. 1)

Hallin, John & Olsson, Ivar: Finspong och dess industrier. (Teknisk tidskrift. 64 (1934) s. 184-190. Ill.)

Finspongs metallhandbok. [Utg. av] Finspongs Metallverks Aktiebolag. - Stockholm, 1939. 169 s. Ill.

*Finsponga bilder. Minnesskrift utgiven av Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström. [Utarb. av Torsten Althin]. - Stockholm, 1943. 64 s. Ill.

Finsponga bilder. En skrift utgiven av Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström. [Utarb. av Torsten Althin.] [2. omarb. upplagan.] - Stockholm, 1952. 67 s. Ill.

*Finspong Saga. A short essay issued by Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström. [By Torsten Althin.] - Stockholm, 1956. 54 s. Ill.

En rundvandring i ord och bild vid Finspongsverken. - [Västerås] 1957. 28 s. Ill. (Vi ser på Metallverken)

Malmberg, Arne: Seklernas Finspång. En industrisaga utan slut ... Teckningar: Hasse Erikson. - [Finspång] 1963. 51 s. Ill.

Metallverkens Finspångsverk fördubblar profiltillverkningen för byggmarknaden. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Expanderande byggplåt i Finspång. (Jernkontorets annaler. Årg. 161, (1977) h. 3, s. 6-7.)

Forsslund, Karl-Erik: Flatenberg. En gammal hytta och hyttby i Bergslagen. (Med hammare och fackla. 2 (1930) s. 50-65.

*Lilja, Ivan: Flatenbergs hytta. Norrbärke. (Dalarnas hembygdsbok. 1965, s. 91.)

Nordstedt, Bengt: Några anteckningar om Flatenbergs hytta och järnhantering. (Norrbärkebygd. Nr 2(1981) s. 20-28)

Södergren, Arne: Flatenbergs hytta restaurerad. (Norrbärkebygd. Nr 3 (1982) s. 64.)

Dahlgren, E. W.: Louis de Geer 1587-1652. Hans lif och verk. - Uppsala, 1923. 2 d. (604 s.)
Flögfors hytta behandlas på s. 384-385.

Berglund, Chr[istian] Henr[ik]: Försök till beskrifning öfver Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs bergslager. - Örebro, 1860. 148 s.
S. 92-94: Kopparhandteringen i Lindes Härad samt Flögfors Kopparverk.

Bredberg, B. G.: Metallurgiska anteckningar. Sjunde häftet. - Stockholm, 1869. 192 s.
Behandlar "bergshandteringen i Nya Kopparbergs bergslag".

Carlberg, J. O.: Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och utveckling samt grufvelagstiftningen, ... - Stockholm, 1879. 663 s.
Flögfors kopparverk behandlas på s. 182-183.

Forsbacka jernverk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 42-43.)
Med plansch: Forsbacka jernverk.

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Forsbacka masugnsanlägning behandlas på s. 216-222.

*Protokoll vid rådhusrätten i Norrköping i mål mellan Forsbacka jernverks aktiebolag å ena samt H. Unér, aktiebolag, å andra sidan angående skadestånd på grund af uraktlåtenhet att fullgöra leverans af stenkol, utg. af Forsbacka jernverks. - Stockholm, 1918. 152 s.

*Backman, Herman Woldemar: Forsbacka och dess ägare. - [Nykarleby], 1933.
Särtryck ur Österbottninska Posten. 1933:8, 10, 13, 15.

*Östlund, Victor A.: En minnesskrift 1906 20/5 1936. Svenska metallindustriarbetareförbundets avd. 150 i Forsbacka. - Gävle, 1936. 58 s. Ill.

G[ustafsson], T[ure]: Från järnbruk i Gästrikland. (Järnbruksminnen. - Stockholm, 1952, s. 54-73.)

*Bergström, Kurt: Järnets män i Forsbacka. En historik om avdelning 150 av Svenska metallindustriarbetareförbundet 1906, 20 maj 1956 - [Forsbacka], 1956. 92 s. Ill.

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm] 1957-1959. 5 bd.
1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av]Karl-Gustaf Hildebrand. - 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av]Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av]E. Söderlund, P. E. Wretblad. - 1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av]Örnulf Tigerstedt. - 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av]Sigvard Montelius, Gustaf Utterström, E. Söderlund. - 1959. 643 s. Ill.

Forsbackaverken ... en länk i en kedja av stål. - [Fagersta, 1963]. 8 s. Ill.

*Forsbackaboken 1980. [Red.: Anders Hedeborg]. - Gävle, 1980. 71 s. Ill.
Svensk och finsk paralleltext.

*Lundmark, Mats & Malmberg, Anders: Koncerner och beroenden. En studie av industriorterna Forsbacka och Norrsundet. - Uppsala, 1981. 61 s.

*Bruksbilder Forsbacka, Text och red. Göran Hedlund. - Gävle, 1982. 95 s. Ill.
Svensk och finsk paralleltext.

Ekman, Wilhelm: Som metallurg i Forsbacka 1937-1943. SBFs Jernkontorsmöte den 23 november 1984. (Bergsbladet. Årg 41 (1984) s. 17-33.)

*"Forsbackavärken". En historia om kampen för jobben på en liten bruksort. - Forsbacka, 1984. 51 s. Ill.

*Gagge, Carl-Magnus & Karlsson, Jan: Forsbacka industrimiljö. Förslag till bevaringsprogram. - Gävle, 1987. 125 s. Ill. (Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län. 1986:1)

Berggren, Rut: Den dolda rikedomen. Ett bruk och dess historia. - Stockholm, 1996. 227 s. Ill.

Sohlberg, Harald: Beskrifning på de med gärdsel underspikade och invändigt rappade hammar-taken i Forsmarks bruk, med ägarens Hans Exellens m. m. Herr Grefve S. af Ugglas tillåtelse, insänd af Herr Harald Sohlberg. (Samlingar i bergsvettenskapen. D. 3 (1811) h. 1, s. 54-59.)

Dahlgren, E. W.: De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider (intill 1627). (Med hammare och fackla. 1 (1928) s. 1-88.)

Forsmark och vallonjärnet. [Av]Artur Attman ... - [Forsmark], 1987. 288 s. Ill.

Forsmarks bruk. En uppländsk herrgårdsmiljö. Red.: Sverker
Jansson och Bengt Janson. - Stockholm, 1984. 154 s. Ill.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Forsmarks bruk behandlas på s. 52-65.

Norrby, Jonas: När Forsmark brann. Utg. av Forsmarks Kraftgrupp AB. -[Forsmark] 1984. 114 s. Ill.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 160 behandlar Forssjö bruk.

*Hjelmberg, Hilding: Om Forssjö strömmar, kvarn och bruk. (Katrineholmsortens hembygdsförening. Årsbok. 1968/69, s. 36-61.)

Karlsson, J. A.: Sörmländska slott och gårdar. Anteckningar och minnen samlade. Första delen. - Nyköping, 1923. 1?? s. Ill.
Forssa bruk behandlas på s. 86-93.

Ekerot, Gunnar: Forsviks bruk. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 2 (1896) s. 121-127.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Forsviks och Granviks bruk behandlas på s. 92-94.

Berglund, Bengt: Ryfors bruk 1742-1920. Från järnbruk till herrgård. - Skara, 1988. 186 s. Ill. (Skrifter från Skaraborgs länsmuseum. 10)
Forsviks bruk behandlas på s. 19.

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Fredriksberg och Eksjöhovgårds kopparverk behandlas på s. 46-51.

*Johansson, Karin: Furbo hytta. (Norrbärkebygd. Nr 11 (1990) s. 34-37.)

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 1. Nedre Siljans Fögderi. Fjerde häftet. Ore socken. - Falun, 1863. 48 s.
Även utg. i facsimil 1978. Furudals Jernbruk behandlas på s. 30-34.

*Areen, E. E.: Birger Elfving, Hedemora gevärsfaktori och Furudals styckebruk. (Svenska vapenhistoriska sällskapet. Årsskrift. 1929/31, s. ??-??)

Clason, Fredrik: Furudals bruks historia. Utgiven med bidrag från Prytziska fonden. - Stockholm, 1938. 135 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 7).

Hasselberg, Ylva: Den sociala ekonomin. Familjen Clason och Furudals bruk 1804-1856. - Uppsala : Univ.-bibl., 1998. 318 s. (Studia historica Upsaliensia. 189)
Diss. Uppsala : Univ.

Wäingelin, Jan: Förvärv ska ge Fundia efterlängtat lyft. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 18.)

*Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland. 1. Om Medelpad. - Westerås, 1771. [14], 129, 30 s.
Omtr. 1910 i Skrifter utg. af Medelpads fornminnesförening, 4.

Nyberg, Villis: Gamla järnbruk i Medelpad. - Sundsvall, 1950. 407 s.

Attman, Artur: Fagerstabrukens historia. Adertonhundratalet. - [Stockholm] 1958. 690 s. Ill.
Galtström behandlas på s. 549-551.

Norberg, P.: Medelpads nedlagda järnbruk. Jämte uppgifter om järn- och manufakturverk i Jämtlands län. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1959) s. 603-751.)
Även utg. som särtryck. - Galtström behandlas på s. 607-621.

*Hedin, Sven: Kanondån räddade Galtströms kyrka. Järnbruket i Galtström ägde största masugnen i landet. (Sundsvalls tidning. 30 dec 1973.)

Häger, Bengt & Näslund, Rolf: Galtström. - [Sundsvall], 1984. 25, [3] s. Ill.

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Galtströms bruk behandlas i delen om Medelpad på s. 27-28.

Heijkenskjöld A:son, Detlof: Försök, anstäldt våren 1821, vid Gammelbo masugn i Ramsbergs socken, att i större mängd använda brandar efter resmilor till tackjärns-blåsning, och att i anledning deraf bestämma deras värde i förhållande mot kol. (Jernkontorets annaler. Årg. 5 (1821) s. 97-115.)

Thyselius, Erik: Släkten Thyselius och andra därmed befryndade släkter. Anteckningar. - Stockholm, 1909. 156 s. Ill.
Gammelboverken behandlas på s. 120-139.

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. - Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Gammalbo behandlas på s. 294-301.

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Gammelhyttan behandlas på s. 28-29.

Gammelstilla bruk. (Jern och stål. 1877, s. 48.)
En genomgång av brukets utrustning.

Gammelstilla bruks lagerkrans. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 14 (1913), s. 132.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Gammelstilla bruk noch Skommarhytte masugn behandlas på s. 196-198.

Odelstierna, Erik G:son: Mina minnen. - s.l., s.a. 167 bl. (duplic.)
Gammelstilla behandlas på s. 86-89.

Lennartson, Carl-Herman: Carl-Herman Lennartsons Bergslagsresa 1836. (Med hammare och fackla. 14 (1945), s. 25-88.
Gammelstilla behandlas på s. 37-38.

Norberg, P.: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens vänner. 33 (1958), s. 193-475.)
Även utgiven som särtryck. Gammelstilla med Skommarhyttan och Axelshammar behandlas på s. 303-309.

Eriksson, William: Gammelstilla - ett järnbruks historia. (Bergsbladet. Årg. 24 (1967) nr. 4, s. 10-14.)

*Rydén, Göran: Gammelstilla stångjärnssmedja. En manufakturindustri. -Uppsala, 1984. 38 s. (Uppsala papers in economic history. Research report. 3)

*Hallberg, Joh. E.: Från Gammelstilla bruk år 1800. Brev från inspektor Joh. E. Hallberg till brukspatron A. F. Nilsson. I urval av Carl-Adolf Murray. (Från Gästrikland. 1990/91, s. 85-92.)

*Eriksson, William: Gammelstilla. Ett gammalt järnbruks historia. (Från Gästrikland. 1993/94, s. 131-155.)
Tidigare publicerad i : Gefle dagblad, 1966.

Rydén, Göran: Mästersmedernas uttåg? Den svenska järnhanteringens förändring före götsålets entré. (Dædalus. Årg. 65 (1997), s. 121-164.

Andersson, Gillis: Gästrikland och järnet. Från järnåldersugnar till globalverkstadsindustri. - [Sandviken], 2000. 352 s. Ill.
Gammelstilla, Skommarhyttan och Axelshammar behandlas på s. 97-98, passim.

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Garpa gruvor behandlas på s. 70-73.

Swederus, M. B.: Bidrag till Sveriges bergshandtering 1612-1654. II. Koppar. (Jernkontorets annaler. N. S. Årg. 64 (1909) s. 1- 69.)
Garpenberg behandlas på s. 56-60.

Haglund, Oliver: Garpenbergs socken i Dalarne. Från äldsta kända tider till och med 1909 jämte ett kort tillägg från 1910-1914. - Sala, 1914. 292 s. Ill.
Kopparverket behandlas på s. 85-94, 127-135.

Rönnegård, Sam: Hedemora bergslag. Garpenbergs socken. - Stockholm, 1957. 539 s. Ill.
Kopparbruket behandlas på s. 59-106, 124-147.

*Forsling, Nils: Garpenbergs revir - skogsland, järnbäraland. - Stockholm, 1962. ?? s. Ill.
Garpenbergs bruk och kungsgård behandlas på s. 7-17.

*Flygare, Per: Garpenberg drömmer om en ny storhetstid. (Gruvindustriarbetaren. 1944, nr. 1, s. 5-10, 18.)

*Flygare, Per: Teknisk upprustning av stora mått i gamla Garpenberg. (Gruvindustriarbetaren. 1956, nr 11, s. 11-22.)

Haglund, Oliver: Garpenbergs socken i Dalarne. Från äldsta kända tider till och med 1909 jämte ett kort tillägg från 1910-1914. - Sala, 1914. 292 s. Ill.
Koppargruvorna behandlas på s. 66-92, 119-135.

Hülphers, Abr[aham] Abrah[ams]son: Dagbok öfwer en resa igenom de under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne år 1757. - Wästerås, 1762. 656 s.
Garpenberg gruvor behandlas på s. 41-46.

*[Jars, Gabriel]: Voyages métallurgique ... T. 3. - Paris, 1781.
Gruvorna i Garpenberg behandlas på s. 63-71.

Karlén, Sten-Erik: Gruvanläggningen i Garpenberg. (Teknisk tidskrift. Årg. 84 (1954) h. 46, s. 1085-1089.)

Lindroth, Gustaf T.: Ur Garpenbergs gruvors historia. Tekniska, geologiska och ekonomiska data ur Garpenbergs sulfidmalmsbergsbruks historia, sammanställda i anledning av Ryllshytte gruvors nedläggande år 1951. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 4, s. 385-436.)

Ny vattenuppfordring i Garpenberg. (Smältdegeln. 1992, nr 2, s. 16.)

Rönnegård, Sam: Hedemora bergslag. Garpenbergs socken. - Stockholm, 1957. 539 s. Ill.
Garpeberget behandlas på s. 44-106, 177-182.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill.
Garpenbergs kopparmalmsfält behandlas på s. 182-186.

[Ugla, Samuel]: Akademisk avhandling om Näsgårds län i Dalarna. (Näsgårds län i Dalarna. - Avesta, 1943, s. 131-192.) S. 147-182 behandlar Garpenbergs gruvor.

*Ugla, Samuel: Dissertationis academicae de praefectura Naesgardensi Dalekarliae continuatio I. - Uppsala, [1768]. S. [151]-214. Ill.
Diss. : Uppsala, univ.

Dahlgren, E. W.: De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider (intill 1627). (Med hammare och fackla. 1 (1928) s. 1-88.)

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Masugnsanläggningen vid Gimo behandlas på s. 222-225.

Gunnarsson, Barbro & Yngve: Anteckningar omkring Karmansbo.
Utg.: Volvoskolan. - [Karmansbo] 1976. 111 s. Ill.
Gisslarbo bruks historia behandlas på s. 71-76.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Gisslarbo behandlas på s. 20-21.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Granbergsdals hytta behandlas på s. 62-64, 143.

*Granbergsdalshyttan. Anlagd år 1642, invigd som industrihistoriskt minnesmärke den 9 augusti år 1942. - Karlskoga, 1942. 15 s. Ill.

*Leyler, L. E.: Granbergdals hytta. ett industrihistoriskt minnesmärke. (Från bergslag och bondebygd. 3 (1943) s. 71-79.)

*Jansson, Ingemar: Granbergsdals hytta turistmål. Stordrift för 100 år sedan. [Sign:] Jason. (Nerikes Allehanda. 17 juli 1964.)

*Svärd, Sven: Granbergsdalshyttan - ett kulturminnesmärke. (Karlskoga bergslag förr och nu. 13 (1964/65) s. 45-54.)

*Svärd, Sven: Granbergsdalshyttan. Utg. av Karlskoga bergslags hembygdsförening. - Karlskoga, 1967. 15 s. Ill.

*Historiens vingslag känns i anrika Granbergsdals hytta. (Läns- Posten. 21 (1970) nr. 35, s. 1, 8.)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hyttrapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Granbergsdalshyttan behandlas på s. 39-50.

Englund, Karin & Öman Karin: Granbergsdals hytta 350 år. - [Granbergsdal], 1992. 135 s. Ill.

Almquist, Joh. Ax.: Graningeverken. Historisk skildring. - Stockholm, 1909. 239 s. Ill.

*[Ekerot, Gunnar]: Graningeverken. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 10 (1916/18) s. 21-28.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Graninge, Forsa och Sollefteå bruk behandlas på s. 367-369.

*Svanström, Gustava: Järn, trä och hjärtan. Släktskildringar från ett järnbruk i Ångermanland. - Stockholm, 1930. 182 s. Ill.
Behandlar Graninge bruk.

*Qvist, Nils Henrik: Ådalen. Ett bidrag till dess industri- och personhistoria. - Stockholm, 1943-46. 2 d. (413, 419 s). Ill.

Norberg, P[etrus]: Ångermanländsk järnhantering. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 30 (1952) h. 2-4, s. 73-283.)
Graningeverken behandlas på s. 79-122. - Även utgiven som särtryck.

*Ahnlund, Mats: Graningeverken. Järnbruksmiljöer värda att bevara. Utg. av Länskommittén för byggnadsåret i Västernorrlands län. - Stockholm, 1977. (Byggnader och kulturmiljöer i Västernorrland)

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Graninge jernwerk
behandlas i delen om Ångermanland på s. 174-176.

Björck, Björn: Blåswerket vid Graninge bruk. Utdrag ur en beskrivning författad av Edmund Gripenhielm år 1708. Sammanfattning och kommentarer. (Med hammare och fackla. 33 (1994) s. 59-92.)

Graninge Bruk. - [Bollstabruk, 199?]. - [12] s. Ill.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Forsviks och Granviks bruk behandlas på s. 92-94.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Gravendals och Fredriksbergs bruk behandlas på s. 158-165.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 164-165 behandlar Gravendals bruk.

Hellsing, Lars & Dybeck, Torsten: Tal vid invigningen av Gravendals räckhammare. (Gränge. Årsskrift för hembygdsintresserade. Nr 19 (1989) s. 16-19.)

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931), s. 3-242.)
Även utgiven som särtryck. - Gryts bruk behandlas på s. 165-166.

*Thybell, A.: Miljonbygge vid 400-åriga Gryts bruk i Bo. (Nerikes Allahanda. 28 mars 1952.)

*T[orgny], S.: Gryts bruk landets största spikfabrik. (Nerikes Allehanda. 14 juni 1962.)

*5.000.000 spik per dag produceras vid Gryts bruk. (Läns-Posten. 15 (1964):4, s. 1, 13.)

Engel, Thomas: Bebyggelse och byggnadsskick i Bo på 1700- och 1800-talen. (Sköllerstabygden. Del 2. - Hallsberg, 1984. S. 87-120.)
Industriell bebyggelse och vattendrivna verk vid Gryt behandlas på s. 98-101.

Persson, Anders: Haddebo bruks historia 1658-1860. (Sköllerstabygden. Del 2. - Hallsberg, 1984. S. 149-202.)
Produktionsutveckling vid Gryts bruk m.m. s. 182-187 et passim.

Holmberg, Katharina: Försörjning och skuld. Om kol, foror, bönder och torpare vid Gryt 1791-1851. (Bergslagsarkiv. Årg. 13 (2001), s. 5-33.)

Hedlund, Helge: Skärningen. Från de stora dagbrottens tid i Grängesberg. (Malm. Årg. 1 (1952) nr. 2, s. 12-13, 27-28.)

Hohenstein, Peter: Kallpellets : ett miljövänligt och konkurrenskraftigt alternativ till sinter och kulsinter. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 12-13.)

S[ahlin], C[arl]: Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar. - Stockholm, 1904.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Grängshyttan och hammarsmedjor behandlas på s. 9-22.

Bredefeldt, Rita: Grän[g]shammars bruk - ett 1600-talsföretag i funktion. (Med hammare och fackla. 32 (1992) s. 147-180.)

Sundholm, Herman: Några anteckningar om grufvorna inom Ludvika socken af Kopparbergs län. (Jernkontorets Annaler. N.S. Årg. 53 (1898) s. 85-207.
Gräsbergsfältet behandlas på s. 158-170.

S[ahlin], C[arl]: Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar. - Stockholm, 1904.
Gräsbergs gruvfält behandlas på s. 100-106.

Geijer, Per & Magnusson, Nils H.: De mellansvenska järnmalmernas geologi. - Stockholm, 1944. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 35)
Gräsbergsfältet behandlas på s. 351-354.

Thyselius, Erik: Släkten Thyselius och andra därmed befryndade släkter. Anteckningar. - Stockholm, 1909. 156 s. Ill.
Grönbo behandlas på s. 130-139.

Baer, A. F.: Geschworner-relationen för Nora och Lindes Bergmästaredöme år 1841. (Jernkontorets annaler. Årg. 28 (1844) s.41-93.)
Guldsmedsboda Kärrgrufva behandlas på s. 90.

Johansson, J.: Noraskog. Anteckningar och bidrag till Örebro läns historia och topografi. III. - Stockholm, 1884-[87]. 456 s.
Gulldsmedsboda grufwor behandlas på s. 252.

Noraskogs arkiv. Bergslagshistoriska samlingar och anteckningar. Bd 2. - Stockholm, 1893-95. 784 s. Ill.
Guldsmedsboda grufallmänning behandlas på s. 239.

Blomberg, A. & Holm, G.: Geologisk beskrifning öfver Nerike och Karlskoga bergslag samt Fellingsbro härad. - Stockholm, 1902. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 2.)
Guldsmedsbodafältet behandlas på s. 38.

*[Rippe, E.]: Gruvdrift i Kvistbro bergslag i gamla tider. [Sign.] Ref Ben. (Nerikes Allehanda. 22 mars 1934.)

Gruvrelationer. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 61-131.)
Guldsmedsboda gruvfält behandlas på s. 107-110.

Norelius, C. Oscar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Guldsmedsboda gruvor behandlas på s. 21.

Geijer, Per & Magnusson, Nils H.: De mellansvenska järnmalmernas geologi. - Stockholm, 1944. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 35)
Guldsmedsbodafältet behandlas på s. 561.

*Malmbrytningen i Kvistbro har månghundraåriga anor. (Nerikes Allehanda. 27 april 1956.)

Hagström, Lars & Hagström, Lotta: Guldsmedshyttan-Gullblanka järnväg. En bruksbana i Bergslagen. Uppsats i etnologi. - Uppsala, 1975. 44 s. Stencil. Kart.

Linderholm, Helmer: Där bergsman var kung. - Stockholm, 1982. 185 s. Ill.

Sandviken köper Guldsmedshyttan. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 6.)

Hj:son-Ljunggren, Stig: Guldsmedshytte Bruk - något om den historiska bakgrunden och utvecklingen till dagens verksamhet. (Gjuteriet. Årg. 90 (2000) nr. 2, s. 37-38.)

Skjutare, Lars: Bergshantering i Gullspång - förr och nu. (Bergsbladet. Årg 28 (1971) nr. 4, s. 17-21.)

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Gullöfors behandlas på s. 559-560.

Åkerman, Helge: Gunnebo bruk 1764-1939. Minnesskrift utarb. på uppdrag av styrelsen för Gunnebo bruks AB. - [Gunnebobruk], 1939. 199 s. Ill.

Weinhagen, Allan: Norbergs bergslag samt Gunnilbo och Ramnäs till omkring 1820. Studier i områdets närings- och bebyggelsegeografi. - Lund, 1947. 204 s. Ill. (Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar. 15)

*Lorichs, L. L.: Gunnilboboken. - Färnabruk, 1952. 440 s. Ill.

Björnänger, Oskar: Hedströmmens äldsta hammarsmedjor. (Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. 65 (1987) s. 15-42.)
Hammarsmedjorna i Gunnilbo behandlas på s. 30-32.

Östby, Anders: Gusselhyttan. En masugn i Bergslagen med många seklers anor. - [Gusselby] 1935. 27 s. Ill.
Även utg. i: Östby, Anders O:son: Släktbok över Mosserud-, Björka-, Lindesby-, Bengtstorp-, Nor-, Skallerud- och V. Borsläkterna från Västmanlands Bergslag. - s.l., 1935. S. 109-132.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Gustafsfors bruk behandlas på s. 283-312.

Forsberg, Karin: Gusums bruks historia 1653-1953. - [Gusum], 1953. 220 s. Ill.

Bondeson, Gustaf: Gusums bruk. En krönika genom fyra sekler utgiven vid hundraårsminnet av brukets omvandling till aktiebolag. ... - Göteborg, 1975. 88 s. Ill.

Andersson, Tord: Träslott och fransyskt smide. Glimtar ur Gysinge bruks historia. - [Gävle] 1978. 142 s. Ill. (Gefle Dagblads hembygdsbibliotek)

Högdahl, Thor: Gysinge, där smedjorna jämnats med jorden. En illustration till den döende bruksindustrien och brukskulturen. (Stockholms-tidningen. 7 mars 1926.)

Kjellin, F. A.: The electric steel-furnace at Gysinge, Sweden. (Transactions of the American institute of mining engineers. 34 (1904) s. 742-747.)

Kjellin, F. A.: Om tillverkningen av elektrostål vid Gysinge. (Jernkontorets annaler. 57 (1902) s. 289-296.)

Norberg, P.: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens vänner. 33 (1958) s. 193-475.)
Även utgiven som särtryck. Gysinge behandlas på s. 403-411.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Gysinge bruk behandlas på s. 66-76.

Norberg, P[etrus]: Ångermanländsk järnhantering. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 30 (1952) h. 2-4, s. 73-283.)
Högfors och Gålsjö bruk behandlas på s. 122-137, 283. - Även utgiven som särtryck.

Andersson, Fritz: Svanå bruks historia. - [Surahammar, 1964-1965](duplic.). 2 vol.
Äldsta tiden 1500-1818. 1964. 174 bl. Ill.
1818-1905. Gäsjö bruks historia. 1965. 242 bl. Ill.
Gäsjö bruks historia behandlas i 2:a vol. bl. 162-229.

Axelson, Alf W.: Gällivare-verken. Investerings- och spekulationsobjekt 1855-1882. En lokalhistorisk studie kring kampen om naturtillgångarna i Norrbotten. - [Luleå] 1964. 352 s. Ill.

Forsström, Gösta: Malmberget. Malmbrytning och bebyggelse. [Utg. av] Norrbottens museum. - [Luleå] 1973. 220 s. Ill. (Gällivare kommun. 1)

Fritz, Martin: Gustaf Emil Broms och Norrbottens järnmalm. En studie i finansieringsproblematiken under exploateringstiden 1891-1903. - Göteborg, 1965. 63 s. (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet. 5)

Geijer, Per: Gällivare malmfält. Geologisk beskrivning. - Stockholm, 1930. 115 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 22)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition till Riksdagen n:o 84 angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens län m. m. Gifven Stockholms slott den 14 april 1899. (Bihang till Riksdagens Protokoll 1899. 1 saml. 1 afd. 65 h. 39 s. Ill.)

von Post, Hans: Om apatitförkomster inom Gellivara socken af Norrbottens län och deras tillgodogörande. - Stockholm, 1893. 16 s. Ill.

Ringdahl, Erik: Utbyggnad av malmförädlingen i Malmberget. (Bergsbladet. Årg. 2 (1972) nr. 3, s. 23-25.)

*Lönnberg, E.: Tre järnbruk i Småland. (Bosaeus, E.: Munksjö bruks minnen. - Jönköping, 1953, s. ???-???.)

*Tolf, W.: Götafors bruk(?) (Byarums hembygdsförenings årsskrift. 1961, s. ??-??.)

Berglund, Bengt: Tabergs bergslag. (Atlas över Sveriges bergslag)(Jernkontorets bergshistoriska utskott. H 103)
Götafors bruk behandlas på s. 74-76.

*Stråth, B.: Götaströms bruk(?) (Mellan Härån och Rasjön. 1978, s. ??-??)

Palmqvist, Albert: Finsk kolonisation i Bergslagen. 1. Den tidigaste invandringen. Historiska perpektiv och problemställningar. - Filipstad, 1938. 31 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 4)
Karelska släkten Sarvi och Haborshyttan behandlas på s. 12-14.

Persson, Gottfrid: När Haborshyttan ödelades. (Bergslagen i ord och bild. Vinternr. 1938-1939, s. 12-13.)

Persson, Anders: Haddebo bruks historia 1658-1860. (Sköllerstabygden. Del 2. - Hallsberg, 1984. S. 149-202.)

Utdrag af masmästeri-statens till Herrar Fullmägtige i Jern-kontoret ingifne berättelser för år 1824. (Jernkontorets annaler. Årg. 9 (1825) h. 1, s. 1-88.)
Hagelsrums masugn behandlas på s. 29-47.

Andersson, Ingvar: Uddeholms historia. Människor, händelser, huvudlinjer. Från äldsta tid till 1914. - Stockholm, 1960. 599 s. Ill.

Arpi, Gunnar: Hagfors och Nykroppa järnverks träkolsförsörjning. - Uppsala, 1940. 35 s. Ill. (Geographica. 9)

Hagfors järnverk. Sweden. [Utg. av Uddeholms AB] - [Uddeholm] 1954. 34 s. Ill.

Haller, Stig: Där malm blir stål. En artikel om Hagfors järnverk i Värmland. (Vårt hem. Årg. 8 (1928) nr. 14, s. 1-3.)

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Hagfors elektriska masugnsanläggning behandlas på s. 236-242, pl. XLV-XLVIII.

Metall avdelning 138 Hagfors. 50 år. Minnesskrift 1905-1955. - [Hagfors] 1955. 80 s. Ill.

75 år. Metall avd. 138 Hagfors. En minneskavalkad. [Sammanställd av Leif Kihlström] - [Hagfors] 1980. 55 s. Ill.

Norstedt, Bengt: Järnvräkeriet och Lohes öglejärn från Hagge. (Norrbärkebygd, Nr 5 (1984) s. 25-26.)

Norstedt, Bengt: Några anteckningar om järnhanteringen vid Hagge. (Norrbärkebygd, Nr 5 (1984) s. 10-13.)

Samtliga Nora Bergslagsgruvorna inköpas av Stribergs Grufveaktiebolag. (Från svenska bruk. 1935, nr. 1, s. 6-7.)

Hallstahammars aktiebolag. Hallstahammar. - Hallstahammar, 1919. 70 s. Ill.
Produktkatalog.

Jansson, E. Alfred: Hallstahammars bruks historia. Utg. av Hallstahammars AB. - Hallstahammar, 1953. 257 s. Ill.

Widén, Anita: De slet 35 år med järnet. Nu har de tid över att berätta. (Dagens nyheter. 1983, 31 aug., s. 32.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande. 2)
Hargs bruk behandlas på s. 47-48.

*Beck-Friis, Carl: Friherrinnan Wendela Gustava Oxenstierna, född Sparre. En uppländsk bruksfru från förra seklets början. (Upplands fornminnesförenings tidskrift. 1929/33, h. 43, s. 209-220.)

*Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt. (Fataburen. 1934, s. 101-120.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Hargs bruk och Bennebols masugn behandlas på s. 77-86.

Wollin, Nils G.: Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler. Minnesskrift utg. till Hargs fabrikers aktiebolags hundraårsjubileum 1943. - Stockholm, 1943. 381 s. Ill.
Hargs kopparhammare behandlas på s. 15-116.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Harhyttan behandlas på s. 54-56.

*Harnäs. Gammal bruksidyll. (Arbetarbladet. 23 jan. 1963.)

Norberg, P[etrus]: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1956) s. 1-232.)
Även utgiven som särtryck. - Hevigsfors med Österbo masugn behandlas på s. 133-144.

*Nordin-Grip, Imber: Hällefors bruk. (Nordin-Grip, I.: Mellösa i Sörmland. 1964, s. 269-306.)

Bark, Henry: Järnframställning vid Helleforsströmmen i Mellösa socken under 350 år 1659-2009. - [Hälleforsnäs], Hälleforsnäs gjuterimuseum och Mellösa hembygdsförening, [2010-2011]. 2. d.
Omslagstitel: Järnframställning i Hälleforsnäs
D. 1. 1659-1884. Från Abine Noij till Lasse Celsing. Masugnsproduktion. - [2010]. 52 s.
D. 2. 1870-2010. Från Lasse Celsing till Bruksprodukter i Hälleforsnäs AB. - [2011]. 130 s.

Boman, Ragnar: Spår av ett bruk. AB Järnförädling i Hälleforsnäs och dess chefer under 1900-talet. – Stockholm, cop. 2017. 693 s.

Cederblom, J. E.: Berättelse om experimenter med turbiner, verkställda under år 1863. (Jernkontorets annaler. Årg. 19 (1864) s. 127-183.)
S. 156-160, tab. 6: Wenström, W.: Turbin-experimenter vid Hellefors

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. - Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Hällefors bruk behandlas på s. 342-358.

Hellefors. (Från svenska bruk. 1935, nr. 4, 7-12.)

Några data om Hellefors. - [Hällefors, 1952?] [14] s. Ill. duplic.

Falkman, Oscar: Wargön-Helleforskoncernens historia till omkring 1951. - 2. uppl. [Stockholm] 1954. 198 s.

Hellefors. En kort orientering. - [Hällefors] 1956. [20] s. Ill.

SKF MR - en snabb tvåstegsprocess för smältning och raffinering av elektrostål. (Bergsmannen. 1971, nr. 9/10, s. 6-8.)

Lövgren, Karin: Ikaros i Hällefors. (Bergsbladet. Årg. 47 (1991) s. 9-18.)

Buhre, Torsten: Tillverkning av cordvalstråd i Hellefors åren 1937- 1977. (Dokumentation av svensk järn- och stålindustri : metallurgi I. Stockholm, 1991, Jernkontorets bergshistoriska utskott. Rapport H 48, s. 3-21.)

Linnell, Stig: Stålverket som försvann. (Metallarbetaren. 1994, nr. 1, s. 20-24, 64.)

Halle, Gunnar: "Struken" på Hennikehammarn. (Fagersta forum. Årg. 10 (1956) nr. 3, s. 31-35.

Gröndal, G.: Berättelse öfver vid Herräng gjorda försök att reducera järnmalm. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 67 (1912) s. 158-179.)

Petersson, Walfrid: Det magnetiska anrikningsverket vid Herräng. (Teknisk tidskrift. Kemi och bergsvetenskap. Årg. 30 (1900) 59-60.)

Petersson, Walfrid: Om anrikning af svenska järnmalmer. (Jernkontorets annaler. N.S. 58 (1903) s. 251-362.)
Herrängs anrikningsverk behandlas på s. 287-290.

Hofors jernverk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 47-48.)
Med plankarta och ritning över masugnar.

Danielson, Ernst: Elektriska arbetsöfverföringar vid Hofors järnverk. (Teknisk tidskrift. Afdelningen för mekanik och elektroteknik. 29 Årg. (1899) h. 5, s. 78-84.)

[Hagen, Ellen]: Per Eriksson 22/10 1851-18/6 1928. Minnesrunor. [Med värdefull hjälp av V. Bergman sammanfogade.] - Kungsgården, 1932. 73 s., 29 pl.-bl. Ill.

Hofors bruks historia. Red.: Birger Steckzén. - [Stockholm], 1957. 635 s. Ill.

Stororder till SKF Stål, Hofors. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 6.)

Söderström, Hjalmar: 41 år vid Hofors järnverk. (Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok. 1956.)
Även utgiven i något förkortad form i Bergsbladet. Årg. 30 (1973) nr. 3, s. 27-35.

Modernisering av rörtillverkningen vid SKF-Stål, Hofors. (Bergsmannen. Årg. 5 (1974) nr. 9, s. 277.)

SKF Stål, Hofors. Ett stort stålverk för kvalitetsstål. (Bergsbladet. Årg. 31 (1974) nr. 1, s. 14-18.)

Nytt elektrostålverk vid SKF Stål i Hofors. (Bergsmannen. Årg. 6 (1975) nr. 1, s. 21-22.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Hohyttan behandlas på s. 220-222. - Även utgiven som särtryck.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. Historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Hollsjöhyttan behandlas på s. 153.

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Holmeshults bruk behandlas på s. 55-57.

Fagersta lägger ner tillverkning av armeringsstål i Horndal. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm], 1957-1959. 5 bd.
1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] Karl-Gustaf Hil-
debrand. - 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av] E. Söderlund, P. E. Wretblad. -
1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av] Örnulf Tigerstedt. - 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] Sigvard Montelius,
Gustaf Utterström, E. Söderlund. - 1959. 643 s. Ill.

Uhr, G.: Om en masugnsanläggning vid Horndal. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 42 (1887) s. 285-289.)

*Malmström, Ingemar: Järnet på Hornsö. (Vallonättlingen. 1996, nr. 2)

Rydén, Josef: Från järnbruk till fabriker. Järnframställningen och det industriella genombrottet i Småland. - Stockholm, 2000. 175 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 36.)
Hornsö masugn behandlas på s. 53-54.

*Hemberg, Eugen.: Huseby historia. (Smålandspostens Kinnevadsnummer. 8 dec. 1927.)
Även utgiven som särtryck, Växjö 1945.


Sahlin, Carl: Huseby bruk. Dess byggnader och inventarier år 1642. (Rig. 15 (1932) s. 1-14.)
Även utgiven som särtryck.

Johnsson, Pehr: Huseby som styckebruk och gjutverk. Nya historiska erinringar. (Gjuteriet. Årg. 32 (1942) s. 110-113.

Mårtensson, Anders W.: Den äldsta järnugnstillverkningen i Huseby och Ålshults bruk. (Kulturen. 41 (1975) s. 157-169.)

Larsson, Lars-Olof: Historia kring Huseby. - Växjö, 1988 (duplic.). 15 s. Ill.

Larsson, Lars-Olof: Det fantastiska Huseby. En rundvandring i tid och rum. - Växjö, 1993. 63 s. Ill.

Bredberg, B. G.: Metallurgiska anteckningar. Femte häftet. - Stockholm, 1867. 62 s.
S. 15-32: Bergshandteringen i Jemtland.

Ullberg, Gösta: Huså bruks historia. - Östersund, 1967. 738 s. Ill.

Moberg, Ragnar W. & Ulff, Christian: Håkanbols bruk. Ett industriminne. - Degerfors, 1989. 19 bl. Ill.
Även utgiven i Från bergslag och bondebygd. 1990/91, s. 27-39.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Håvreströms bruk behandlas på s.46-67.

Nordensten, Hans: Häfla bruk. (Bergsbladet. Årg. (1972) nr. 1, s. 15-18.)

Florén, Jonas: Börskomet förvaltar 300-åriga traditioner. Häfla bruk lever än. (Dagens industri. 8 juni 1982, s. 10-11.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Häfla bruk behandlas på s. 87-93.

Helmfrid, Björn: Tre sekler med Häfla bruk. - Linköping [& Rejmyre], 989. 139 s. Ill.

Kvist, Sten-Åke: Höganäs invests in the future. (Metal Bulletin Monthly. July 1990, s. 44-45.)

Höganäs invests in quality. (Metal powder report. 47 (1992) no. 12, s. 20-24.)

*Wäingelin, Jan: Höganäs räds inte Asiens kris. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 22-23.)

*Kjäll, Anders: Höganäs går mot seger i USA. (Kapital & visioner, trender, affärer. Oct. 1999, s. 36-37.)

Forsgren, O[lof]: Beskrifning öfver en hammarställning af tackjern, fästad uti en lagbro af sammanlagde granitstenar. (Jernkontorets Annaler. Årg. 14 (1930) s. 409-418. Ill.
Hammarställningen uppförd vid Högbo bruk.


Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Högbo bruk behandlas på s. 205-206.

*Högbo bruk i Sandvikens stad. Studier utförda av Nordiska museet åren 1933, 1936. - Sandviken, 1951. 31 s. Ill.

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Högbo bruk med Edskens masugn behandlas på s. 310-318. - Även utgiven som särtryck.

Beskow, Hans: Högbo bruk. Med fotografier av Jan Mark. - Malmö, 1960. 76 s. 24 pl.-bl. Ill.

Carlberg, Per: Bessemermetodens genombrott vid Edsken och Högbo. (Med hammare och fackla. 22 (1962) s. 7-130.)

Waher, Sven: Det nya Högbo bruks bolag. (Bergsbladet. Årg. 30 (1973) nr.3, s. 11-13.)

Andersson, Gillis: Gästrikland och järnet. Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri. - [Sandviken], 2000. 352 s. Ill.
Högbo bruk behandlas på s. 161-177 samt s. 218-236.

Norberg, P[etrus]: Ur Högfors bruks historia. - Stockholm, 1937. 374 s. Ill.

*Engberg, Ivar: Herrgården och hammaren i Högsjö. Kort beskrivning över järnbruket i Högsjö 1638-1874. - Högsjö, 1978. 59 s. Ill.

*Böhn, Ingrid: Hörle bruk 1659-1959. Krönika. - [Hörle], 1959. 130 s. Ill.

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 1. Nedre Siljans Fögderi. Första häftet. Rättviks socken. - Falun, 1862. 75 s.
Även utg. i facsimil 1978. Ickholms masugn behandlas på s. 51-52.

Flygare, Per: Idkerberget har numera en god social standard. Man hyser inte heller någon oro för att malmtillgångarna skola ta slut. (Gruvindustriarbetaren. 1945, nr. 3, s. 17-26, 30.)

Vestlund, Ingvar: Raset i Idkerberget. (Gruvarbetaren. 1961, nr. 4, s. 12-13.)

I[saksson], V[ilhelm]: Idkerberget. (Gruvarbetaren. 1962, nr. 12, s. 30-31)

Vestergren, Sten: Praktiska synpunkter på ras vid gruvor. (Jernkontorets annaler. 1964, nr. 7, s. 417-451.)
Artikeln redovisar bl.a. gruvraset i Idkerberget.

Från Lerbäcks Bergslag på 1780-talet. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 16 (1919) s. 113-115.)
Behandlar Igelbäckens och Skogaholms masugnar.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Igelbäckens hytta behandlas på s. 51-54.

Nilsson, Staffan: Ett industriminne i Tiveden. (Kulturvärden. 2005, 1, s. 4-11.)

Smidestraditionen hålls levande på Igelfors bruk. (Tibnortidningen. Maj 1999, s. 20-21.)

Iggesunds bruks historia 1685-1985. [Huvudred.: Gustaf Utterström]. - [Iggesund : Iggesunds bruk, 1985]. 2 d. Ill.

Molander, Bo: Iggesunds ankare varumärke i 300 år. (Jernkontorets Annaler. Årg 167 (1983) nr. 3, s. 45-46.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Immetorpshyttan behandlas på s. 116-117.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Ingewaldsbo hytta behandlas på s. 61-62.

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Inglamåla behandlas på s. 57-59.

Ernvik, Arvid: Bäckhammars bruk. Minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. Utg. på uppdrag av styrelsen för Skogsägareföreningen Vänerskog. – Karlstad, 1971. 351 s. Ill.
Jonsbols järnbruk behandlas på s. 14–149.

Aschling, A. R.: Anförande i Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademien den 28 April 1840. (Kungliga krigsvetenskapsakademiens handlingar. 1841, s. 59–104.)
Juleta bruk behandlas på s. 71–72.

Granberg, O.: Allart van Everdingen och hans "norska" landskap, det gamla Julita och Wurmbrandts kanoner. Ett par undersökningar. – Stockholm, 1902. 83 s., 6 pl.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering under Karl IX:s tid. IV. Masugnar. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 59 (1904) s. 470-565.)
Julita behandlas på s. 488.

Dahlgren, E. W.: Louis de Geer 1587–1652. Hans lif och verk. - Uppsala, 1923. 2 d. (604 s.)
Julita bruk omnämns på s. 118–119.

*Lagerquist, Marshall: Det karolinska Julita. Ett bidrag till dess historia. (Fataburen. 1955, s. 81–94.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Jutbo hytta behandlas på s. 57–61.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedom om Sveriges bergshandtering 1612-1654. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 65 (1910) s. 28-249.)
Jäders manufakturverk behandlas på s. 145-169.

*Widell, C. O.: Några minnen från Jäders bruk från tiden omkring år 1860. (Västmanlands fornminnesförenings årsskrift. 10 (1920) s. 45-47.)

Corin, Carl-Fredrik: Arboga stads historia. - Arboga, 1978. 2 d. Ill.
D. 2 : Från 1500-talets mitt till 1718. - 588 s.

Florén, Anders: Disciplinering och konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet. Jäders bruk 1640–1750. – Uppsala, 1987. 255 s.
Diss.

*Hedborg, Tage: Historik och hågkomster om Jäders bruk. (Hembygdsföreningen Arboga minne. Årsbok. 1967, s. 44-61.)

Kjellberg, Sven T.: Smederna vid Jäders bruk. (En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin. - Stockholm, 1921. S. 212-222.)

Meyerson, Åke: Vapenindustrierna i Arboga under äldre vasatid. - Stockholm, 1939. 254 s. Ill. (Kungl. livrustkammaren. Akter och utredningar. 3.)

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Jäder behandlas på s. 548-552.

*Florén, Anders: Kvinnornas Jäders holme. (Hembygdsföreningen Arboga minne. Årsbok. 1997, s. 76–88.)

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Masugnsanläggningen vid Jädraås behandlas på s. 225-229.

K[jellberg], L.: Ett brukssamhälle på Ockelboskogarna. [Sign.] L. K-g. (Gefle Dagblad. 8 nov. 1924)

Boman, Ragnar: Spår av ett bruk. AB Järnförädling i Hälleforsnäs och dess chefer under 1900-talet. – Stockholm, cop. 2017. 693 s.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866–1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Jönsarbo behandlas på s. 17–18.

Lorichs, L. L.: En bok om Heds socken. - ,1931.
Jönsarbo behandlas på s. 136–147.

Gunnarsson, Barbro & Yngve: Anteckningar omkring Karmansbo. Utg.: Volvoskolan. - [Karmansbo], 1976. 111 s. Ill.
Jönsarbo bruks historia behandlas på s. 66-70.

Björnänger, Oskar: Hedströmmens äldsta hammarsmedjor. (Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. 65 (1987) s. 15-42.)
Jönsarbo - Valbricka hammarsmedjor behandlas på s. 22-24.

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
Kallinge behandlas på s. 552-554.

Gustafsson, Sten: Precisionsgjutning hos Kanthal Casting AB, Hallstahammar. (Bergsbladet. Årg 42 (1985) s. 22-34.)

Anestad, Stellan: Kantorps och Stavs gruvor. (Boxholms aktiebolag 1872-1947. Minnesskrift. Uppsala, 1947, s. 216-228.)
Kantorps gruvor behandlas på s. 216-224.

D., G.: Lancashireverken försvinna. Även Karlholm nedlägges nu för alltid. (Från svenska bruk. 1931, nr. 10, s. 21-29.)

Gunnarsson, Barbro & Yngve: Anteckningar omkring Karmansbo. - [Karmansbo], 1976. 111 s. Ill.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Karmansbo-verken behandlas på s. 12-15.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Karmansbo bruk behandlas på s. 94-102.

Norberg, P[etrus]: Forna tiders järnbruk i Norr-och Västerbotten. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 3, s. 99-361.)

Även utgiven som särtryck. - Torneverken bruk behandlas på s. 105-188 (I särtr. s. 7-90).

Groth, Östen: Ur Norrbottens historia. - Luleå, 1984. 391 s. Ill. (Norrbotten. 1)
Kengis bruk behandlas på s. 93-100, 133-134.

Rinman, L.: Försök med gjutstålstillverkning i flammugn utan deglar, anställda vid Kihlafors i Juli och Augusti 1869. (Jernkontorets Annaler. N.S. Årg. 24 (1869) s. 294-304.)


Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 3-242.)
Även utgiven som särtryck. - Kilafors bruk behandlas på s. 176.

Sahlin, Carl: De svenska degelstålverken. (Med hammare och fackla. 4 (1932) s. 35-137.)
Kilafors degelstålsverk behandlas på s. 92-96.

Norberg, P[etrus]: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1956) s. 1-232.)
Även utgiven som särtryck. - Kilaforsverken behandlas på s. 108-133.

Petersson, Walfrid: Om anrikning af svenska järnmalmer. (Jernkontorets annaler. N.S. 58 (1903) s. 251-362.)

Klacka Lerbergs anrikningsverk behandlas på s. 297-300.

Samtliga Nora Bergslagsgruvorna inköpas av Stribergs Grufveaktiebolag. (Från svenska bruk. 1935, nr. 1, s. 6-7.)

H-ng, Sv.: Klafreström - Ett 200-årigt bruk. (Från svenska bruk. 1937, nr. 2, s. 8.)

Mårtensson, Anders W.: Järnugnstillverkningen vid Klafreströms bruk i Småland. (Rig. 46 (1963) s. 113-128.)

Ekströmer, C. J.: Klafreströms bruk från grundandet 1736 till omkring 1815. (Nottebäck-Granhult. 1 (1964) s. 5-63.)

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Klavreström behandlas på s. 59-60.

[Ekerot, Gunnar]: Aktiebolaget Klara Gruvor. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 11 (1918) s. 97-105.)

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Kleva behandlas på s. 51-55.

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm], 1957-1959. 5 bd.

1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] Karl-Gustaf Hildebrand. - 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av] E. Söderlund, P. E. Wretblad. - 1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av] Örnulf Tigerstedt. - 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] Sigvard Montelius, Gustaf Utterström, E. Söderlund. - 1959. 643 s. Ill.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Knappfors hytta behandlas på s. 171-172.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Knutshyttan behandlas på s. 5-9, 24-25.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Kohlswa behandlas på s. 21-23.

Gerdes, Ture: 4 generationer i Kolsva järnverk. (Metallarbetaren. 1963, nr. 20-21, s. 18-23.)

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - Kollerö bruk behandlas på s. 177.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Kollerö-Öxnäs-Rådanefors behandlas på s. 326-353.

Hausmann, Joh. Fr.: Reise durch Skandinavien in den Jahren 1806 und 1807. - Göttingen, 1811.
Kolleröd behandlas på i d. 1, s. 259-264.

Brodin, Linus: Fryksdalens finnsocknar. - Filipstad, 1923. 165 s.
Konradsfors behandlas på s. 130-134.

Börjesson, Nils: Conrad Fitinghoffs liv i medgång och motgång. (Bergslagsarkiv. Årg. 3 (1991) s. 41-48.)

Korsnäs jernverk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 46-47.)

Korså bruk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 45-46.)

Loggert, Henning: [Korså bruk]. Information lämnad vid Grängesberg-Larsonska släktföreningens besök vid Korså forna järnbruk den 16.8.1970. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 2, s. 17-20.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Korså bruk och Ågs hytta behandlas på s. 103-112.

*Stålverket vid Kortfors. (Örebro Dagblad. 4 mars 1904.)

Ny ort ger bättre luft. (Smältdegeln. 1992, nr 2, s. 4.)

Thorne, Sven: Kristinebergsgruvans utbyggnad. (Teknisk tidskrift. Bergsvetenskap. Årg. 73 (1943) h. 10, s. 81-90.)

Widmark, Roland & Maripuu, Raivo: Kristinebergs anrikningsområde. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 4, s. 24-27.)

Ernvik, Arvid: Bäckhammars bruk. Minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. Utg. på uppdrag av styrelsen för Skogsägareföreningen Vänerskog. - Karlstad, 1971. 351 s. Ill.
Krontorps järnbruk behandlas på s. 41-149.

Ekman, Gustaf: Ur Storforsverkens historia. Anteckningar. - Göteborg, 1921. 615 s. Ill.
Kroppa kronobruk behandlas på s. 21-166.

*Ekman, Gustaf: Ur ett svenskt järnbruks historia. (Nordens kalender. 1930, s. 57-68.)

Sundström, Erik: Kung Oscarshyttan i Morgongåva. (Daedalus. 1989/90, s. 91-106.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Qvarntorpshyttan behandlas på s. 148-149.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Qväggeshyttan behandlas på s. 189-190.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Källarbo hytta behandlas på s. 47-49.

Kå: Skymtande skuggor av brukspatroner och smeder på Lagfors och Lögdö. (Från svenska bruk. 1936, nr. 1, s. 13-16.)

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. – Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. – Westerås, 1771 och 1780. – Lagfors bruk
behandlas i delen om Medelpad på s. 110-111.

Törnqvist, Mats: Laisvall. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr. 4, s. 4-14.)

Söderberg, Maria: Gruvarbetarna i Laisvall väntar på ödesbeskedet. (TCO-tidningen. 1993, nr. 21, s. 8-9.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. – Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Lanfors bruk behandlas på s. 166-170.

Andersén, Marie Louise: Sveriges modernaste samhälle: 50 år efteråt. (SIF-tidningen. Årg. 71 (1991) nr. 15, s. 19–22.)

Olsson, Carina: Lapphyttan. En medeltida hytta under rekonstruktion. (Bergsbladet. Årg. 47 (1989) s. 7–14.)

Öberg, Theofil: Sura socken. En historisk framställning. - Surahammar, 1953. 605 s. Ill.
Larsansjö bruk behandlas på s. 70-75.

Jacks-Samuelsson, Berta: En hytta och dess folk. (Gränge. Nr. 9 (1978) s. 9-12.)

Jacks-Samuelsson, Berta: Laxsjö bruk. (Gränge. Nr. 10 (1979) s. 2-7.)

Nerman, Gustaf: Laxåverken. En redogörelse. – Uppsala, 1907. 19 s.

*På velociped genom södra Närke. 3. Röfors-Lassåna-Laxå. [Sign.: Victor]. (Nerikes-Tidningen. 19 juni 1909.)

Sahlin, Carl: Laxå masugns första sekel 1812–1912. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 691-726.)

Helmfrid, Björn: Från masugn till sågverk. Lenna bruk under 200 år. -[Åby], 1960. 51 s. Ill. (Acta Holmenensia. 3)

Ångström, C. A.: Utdrag ur eleven på Jernkontorets mekaniska stat Mag. C. A. Ångströms tjensteberättelse för år 1861. (Jernkontorets annaler. Årg. 17 N.S. (1862) s. 74–85.)
Behandlar bl a turbinkonstruktion vid Lesjöfors bruk.

*[Ekerot, Gunnar]: Lesjöfors aktiebolag. Värmland. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 7 (1904/05) s. 147-158.)

*E[kero]t, G[unna]r: Lesjöfors bruk. (Stockholms Dagblad. 27 oktober 1907.)

*Ericsson, Arvid: Lesjöfors aktiebolag 1867-1917. Historisk skildring. - Stockholm, 1917. 161. Ill.

E[kero]t, G[unna]r: Lesjöfors bruk för 30 år sedan. (Bergslagen i ord och bild. Okt. 1937, s. 2-5.)

Lesjöfors: bruksfolk av gamla stammen. (Bergslagen i ord och bild. Okt. 1937, s. 10-11.)

Palmqvist, Albert: Lesjöfors hammarverk 1675–1725. - Filipstad, 1941. (Filipstads bergslags arkiv. 9)

De Geer, Gerhard: Lesjöfors. Historik. - Filipstad, 1947. 10 s.

På Lesjöfors vid 1800-talets slut [A. L.]. (Järnbruksminnen. Stockholm, 1952. s. 114–124)

Hamrin, Rune: Något om Lesjöfors av igår och idag. (Bergsbladet. Årg. 22 (1965) nr. 4, s. 12-15.)

De Geer, Gerhard: Lesjöfors' historia. (Bergsbladet. Årg 32 (1975) nr. 1, s. 3-4.)

De Geer, Gerhard: När järnet bröt bygd. En krönika över liv och arbete i Lesjöfors under 300 år. - [Stockholm], 1975. 255 s. Ill.

Råland, Birgitta: Rekonstruktion av Lesjöfors AB. (Aktuellt i industri-och energipolitiken. 1983:2, s. 22-23.)

Ambrosiani, Sune: Järnhantering Värend. (En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin. – Stockholm, 1921. S. 57-68.)

Dahlgren, E. W.: De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider (intill 1627). (Med hammare och fackla. 1 (1928) s. 1-88.)

Dahlgren, E. W.: Kolböndernas sammansvärjning vid Lövsta 1718. (Med hammare och fackla. 2 (1930) s. 1-20.)

Simonsson, Sten: Ett mälteri från 1760-talet vid Leufsta bruk. (Daedalus. 1935, s. 95-102.)

*Gad, Helge: Socknen med skördar och järn. En krönika om Österlövsta och Leufsta bruk. (Upsala Nya Tidnings julnummer. 1947, s. 12-16.)

Steen, Birger: Om brukslivet i norra Uppland på baronernas tid. Efter f. brukskamreren Joel Godeaus berättelser. - Uppsala, 1966. 410 s. Ill.
Omslagstitel: Baronernas Leufsta.

Steen, Birger: Baronernas Leufsta. Om brukslivet i norra Uppland på baronernas tid. Efter förre brukskamreren Joel Godeaus berättelser upptecknat och kompletterat. - 2. uppl. Stockholm, 1966. 410 s. Ill.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Leufsta bruk behandlas på s. 113-126.

Lövstabruk. En guide till herrgårdens och brukets historia. [Av] Tomas Anfält ... – Lövstabruk, 1989. 48 s. Ill.

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)
Lindahls hammare behandlas på s. 60-62.

*Lönnberg, E.: Tre järnbruk i Småland. (Bosaeus, E.: Munksjö bruks minnen. - Jönköping, 1953, s. ???-???.)

*Granmo, Albert: Svenarum. - Svenarum, 1968. 359 s.
Lindefors bruk behandlas på s. ??-??.

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Lindefors bruk behandlas på s. 39-43.

*Thunander, S.: Lindefors bruk(?). (Mellan Härån och Rasjön. 1979, s. ??-??)

Bergenskiöld, Eric: Nora bergslag vid 1784 års slut. (Om Noraskog. I. Stockholm, 1875, s. 1-193.) Lindesby masugn behandlas på s. 122-123.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Lindesby hytta behandlas på s. 55-58.

*H-n, S-n: Några ord om Lindesby hytta och Järnboås socken. (Nerikes-Tidningen. 1930, 19 aug.)

*Ringström, S.: Lindesby hytta. Några minnesord. (Från bergslag och bondebygd. 6 (1951) s. 126-134.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. – Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Linnebäckshyttan behandlas på s. 152.

Jansson, E. Alfred: Ljusnedals bruks krönika. – [Stockholm], 1958. 172 s. Ill.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. – Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Loviseholms järnbruk behandlas på s. 313-325.

Falk, Erik: Några anteckningar om Ludvika bruks ägare. – Stockholm, 1922. 15 s. Ill.

Ludvika herrgård. Tre studier. – Ludvika, 1990. 109 s. Ill.

De Geer, Gerard: Norrbottens Järnverk. Dess tillkomst och första verksamhetsår. – Stockholm, 1967. 177 s. Ill.

Lagergren, Helmer: Luleå silververk. (Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift. 1922, s. 62-95.)
Även utgiven som särtryck.

Caresten, Ulf: LKAB-verk byggs om och ut : bättre miljö och ökad effekt. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr. 3, s. 16-20.)

Frågan om fortsatt samarbete mellan staten och TGO i LKAB. Förslag till överenskommelser avgivna av särskilt tillkallad förhandlingsdelegation. Stockholm, 1956. (Statens offentliga
utredningar : 1956:9)
Titelrubrik: Finansdepartementet

Kirunas 540-metersnivå imponerar. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 5.) LKAB kan järnmalm. (Aktuellt i industri- och energipolitiken. 1983:3, s. 20-22.)

LKAB, Malmberget, ökar friskluftsintaget. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Sjöstrand, Wiking: Det nya LKAB. Referat från Wiking Sjöstrands föredrag vid SBFs möte i Luleå den 3 oktober 1984 av Erik Forssberg. (Bergsbladet. Årg. 41 (1984) s. 4-7.)

54 år i Lappland. Om Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 1903-57. [Utg. av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund. Texten sammanställd av Bengt Svensson och Börje Hjortzberg-Nordlund. Red. av Ebo Dahlbäck.] - [Stockholm], 1957. Ca 140 s. Ill.
Även engelsk uppl. 1957 och tysk uppl. 1958.

Jonsson, Bengt: Satsningen räcker i 20 år. De nya verken igång vid nyår. 1997 start för nästa brytnivå. (Svenska dagbladet. 23 dec. 1994.)

Hedström, Lars: LKAB planerar för framtida storsatsningart. (Nordiska industriprojekt. Årg. 10 (2004), nr. 6, s. 38-46.)

Hedenström, Lars,: LKAB:s malmhamn i Luleå rivs och återanvänds. (Nordiska industriprojekt. Årg. 10 (2004), nr. 6, s. 52-54.)

Petersson, Walfrid: Om anrikning af svenska järnmalmer. (Jernkontorets annaler. N.S. 58 (1903) s. 251-362.)
Långbans anrikningsverk behandlas på s. 316–319.


Sjögren, Hj[almar]: Barysil från Långban. (Geologiska Föreningens i Stockholm förhandlingar. 27 (1905) s. 458–462.)

Sjögren, Hj[almar]: Om kristalliserad Pyrochroit från Långbans grufvor. (Geologiska Föreningens i Stockholm förhandlingar. 27 (1905) s. 37–41.)

Tiberg, H. V.: Från Geologkongressens malmfältsexkursion. Besöket vid Långban den 1 sept. 1910. Referat och reflexioner. (Värmländska bergsmannaföreningens annaler. 1910, s. 157–188.)
Även utgiven som särtryck.

Carlborg, Harald: Långbans malmtrakt i Filipstads bergslag, Värmlands län. Historisk och teknisk-ekonomisk beskrivning. – Filipstad, 1931. 117 s. Ill.

Bodstedt, Ivan A.: Historik över Sveriges småbanor. Bruks-, gruv- m. fl. banor. Under tiden 1802-1865. På uppdrag av Statens järnvägars museum utarbetad. – Stockholm, 1945. 271 s. Ill.
Långbans järnväg behandlas på s. 29-32.

Petersson, Walfr.: Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt. (Jernkontorets annaler. Årg. 65 (1910) s. 254-399.
Långgrufvan behandlas på s. 281-283.

Långshytte jernverk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 35-37.)

Med planscher: Plan af Långshytte masugnar och bessemerverk, Hydraulisk kran till bessemerverket vid Långshyttan samt Interiör af Långshyttans bessemerverk.

Flodinjärnet i stordrift. Anläggningen vid Långshyttan nu färdig att tagas i bruk. (Från svenska bruk. 1929, nr. 1, s. 1-2.)

Stjernquist, Otto: Mitt liv med järnverket i Långshyttan. (Husbyrocken. 2004, s. 11-16.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Långvinds bruk behandlas på s. 210-211.

*Krantz, Magni: Långvinds och Boda bruk. En kort historik. (Gammal hälsingekultur. 1952, s. 9-20.)

Norberg, P[etrus]: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1956) s. 1-232.)
Även utgiven som särtryck. - Långvind och Boda behandlas på s. 97-108.

*Burman, Eliot: Långvinds bruk och järnhanteringen i Enånger. (Hälsingerunor. 1973, s. 95-101.)

*Tottie, Lars: Långvinds bruk 300 år. Strövtåg bland minnen. (Hälsingerunor. 1987, s. 5-7.)

Om Lenna masugn i Dannemora bergslag. (Jernkontorets annaler. Årg. 2 (1818) h. 1, s. 140-145.)

Hedberg, Lennart: Företagarfursten och framväxten av den starka staten. Hertig Karls resursexploatering i Närke 1581-1602. - Örebro, 1995. 382.
Läppe bruk behandlas på s. 119-120, 123 och 209.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Löa hytta behandlas på s. 59-66.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Löa hyttby behandlas på s. 127-134.

Ole: Lögdö trehundraårig järnbruksidyll "ett stenkast" från E4:s miljäkt. - Västernorrlands allehanda. 2 aug. 1973.

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. – Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. – Westerås, 1771 och 1780. – Lögdö bruk behandlas i delen om Medelpad på s. 111–112.

Sundholm, Herman: Djur som uppfinna grufvor. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 215.)

Elfstrand, Percy: Ur Mackmyra bruks historia. (Meddelanden av Gestriklands Kulturhistoriska Förening, 1925, s. 9–69.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958), h. 4, s. 193–475.)
Mackmyra hammare och Valbo masugn behandlas på s. 347–356. – Även utgiven som särtryck.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Malingsbo behandlas på s. 4-5.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Malingsbo bruk och Björsjö hytta behandlas på s. 171-173.

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. - Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Malingsbo behandlas på s. 365-367.

Forssell, Helge & Andersson, Ejnar: Bärkebygden. Utg. av Smedjebackens kommun. - Smedjebacken, 1977-. 2 d.
D. 1. Ur bygdens historia till mitten av 1800-talet. - 1977. 204 s. Ill.
Malingsbo bruk behandlas i d. 1, s. 129-135.

Burman, Eva: Sällsamheter i Bergslagen. - Stockholm, 1982. 299 s. Ill.
Malingsbo behandlas på s. 204-207.

Möller, Åke: Tidan. En kraftfull å. Fallen vid Mariefors. (Årsskrift för Ullervad-Leksbergs hembygdsförening. (2010) nr. 36, s. 18-32.)

Forssell, Helge & Andersson, Ejnar: Bärkebygden. Utg. av Smedjebackens kommun. - Smedjebacken, 1977-. 2 d.

D. 1. Ur bygdens historia till mitten av 1800-talet. - 1977. 204 s. Ill.
Mattsbo behandlas i d. 1, s. 148-149.

Strandvik Sofia: Västerbergslagen. En sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Grangärde, Ludvika, Malingsbo, Norrbärke och Söderbärke socknar. - Stockholm, 2000. Häfte 1-2. 590 s. (Atlas över Sveriges bergslag)(Jernkontorets bergshistoriska utskott. H 111.)
Matsbo behandlas på s. 376-378.

Bedoire, Fredric: I skuggan av blodskam. Ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige. - Stockholm, 1988. 206 s. Ill.

Sundström, Erik: Kung Oscarshyttan i Morgongåva. (Daedalus. 1989/90, s. 91-106.)

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Mullhyttan behandlas på s. 25-27.

[Lindholm, E.]: När bergsmännen i Mullhyttan 'gick i hjulet'. En ortsbo berättar om hyttlivet fordomdags. [Sign:] Eken. (Nerikes Allehanda. 7 feb. 1946.)

Andersson, Ingvar: Uddeholms historia. Människor, händelser, huvudlinjer. Från äldsta tid till 1914. - Stockholm, 1960. 599 s. Ill.

Uddeholm strip. Kallvalsat precisionsbandstål i världsklass. (Bergsbladet. Årg. 44 (1987) s. 34-47.)
Behandlar Munkfors bruks historia.

Molander, Bo: "Munkfors Öfra Frälsehammare". (Jernkontorets annaler. Årg. 167 (1983) nr. 5, s. 46-47.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Munkfors behandlas på s. 135-148.

Handlingar angående Nasafjells silfver-, bly- och zink-malmfält. - Stockholm, 1873. 28 s.

*Carleson, Johan August: Utlåtande om Nasafjells grufvor den 30 juli 1891. - Piteå, 1894.

Nasafjells silfver-, bly- och zinkmalmfält. - Göteborg, 1894.

*Sundholm, Herman: Om Nasafjälls silfvergrufvor. - Stockholm, 1897. 36 s. Ill.

*Köjer, Karl: Beskrifning öfver Nasafjälls malmfält. - Piteå, 1903. 16 s.

Bromé, Janrik: Nasa. En ödebygds historia och saga. (Svenska Turistföreningens årsskrift. 1911, s. 227-238.)

Bromé, Janrik: Nasafjäll. Ett norrländskt silververks historia. - Stockholm, 1923. 352 s. Ill.

Lindgren, H.: Silvergruvan i Nasafjäll. (Norrbotten. 1938, s. 95-106.)

Tilas, Daniel: Om Daniel Tilas' memorial 1749 rörande Nasafjäll, Kedkevara (Silpatjåkko) och Rautåive. [Utg.] av Nils Zenzén. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 24(1939/40) h. 5, s. 189-197.)

*Bäärnhielm, Göran: I Norrland hava vi ett Indien. Gruvdrift och kolonisation i Lappmarken under 1600-talet. - Stockholm, 1976. 47 s. Ill. (Historiska småskrifter.)

Awebro, Kenneth: Bebyggelse och odling i Adolfsström under den andra Nasafjällsepoken. - Stockholm, 1984. 40 s. Ill. (Studia
Laplandica. 1)

Awebro, Kenneth & Hedlund, Lars G.: Bokverket på Nasafjäll. - Stockholm, 1985. 24 s. Ill. (Studia Laplandica. 2)

Awebro, Kenneth: Från malm till mynt. En historisk-metallurgisk studie om Nasafjäll. - Stockholm, 1986. 127 s. Ill. (Studia
Laplandica. 6)

*Forsling, Nils: Garpenbergs revir - skogsland, järnbäraland. - Stockholm, 1962. 63 s. Ill.
Nisshyttans gamla bruk behandlas på s. 22-46.

Hällsjö, Karl Edvard: Noraå bruks historia. (Tunum. Årg. 8 (1964) s. 41-53.)

Björzén, Karl: Än lever gamla Norberg. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 3, s. 15-18.)

Kramer, J. V.: Norbergsstrejken 1891-1892. - Norberg, 1988. 84 s. Ill.
Faks. av 1. uppl. - Stockholm, 1932.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Norbo hytta och hammarsmedja behandlas på s. 68-72.

Kallstenius, G. S.: Beskrifning på den konsthjulsbyggnad som blifvit verkstäld vid Nordmarks grufvor i Philipstads bergslag år 1818. (Jernkontorets annaler. Årg. 3 (1819) s. 89-94, pl. 6.)

Nordlander, Eric: Berättelse om tackjerns-blåsningen vid Norns bruks masugn år 1805. (Samlingar i bergsvettenskapen. 1 (1806) h. 3, s. 215-234.)

Innehåller journal över 1805 års tackjärnsblåsning.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Norns bruk behandlas på s. 149-156.

Rabenius, Lars: Wikmanshytte bruksegendomar och deras ägare genom tiderna. - [Vikmanshyttan], 1945. 217 s. Ill. Ny uppl. 1960.

Söderhielm, Sixten: Norn. Släktminnen från 1700-talet. (Arte et Marte. 1924, s. 35-45.)

Danielsen, Nils: Om Norrbottens Järnverk Aktiebolag. En analys. (Balans. 1954, s. 31-56.)

De Geer, Gerard: Norrbottens Järnverk. Dess tillkomst och första verksamhetsår. - Stockholm, 1967. 177 s. Ill.

Eriksson, Bertil: NJA stålbyggnadsprogram. (Bergsbladet. Årg. 26 (1969) nr.1, s. 11-16.)

Investeringsprogram 70 vid Norrbottens Järnverk AB. Av John Olof Edström ... (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 3, s.
32-44.)

Nya byggprodukter från Norrbottens Järnverk. Separat division för tillverkning och marknadsföring. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 12-13, 16-17.)

Rubin, Nils: [Bandvalsverken vid Norrbottens Järnverk.] (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1961) h. 2, s. 293-329.)

Rubin, Nils: Norrbottens Järnverk. (Bergsbladet. Årg. 26 (1969) nr.1, s. 5-8.)

Sehlstedt, Peter: NJA:s senaste tillskott (tunnplåtmanufakturavd.). (Bergsbladet. Årg. 26 (1969) nr. 1, s. 9-11.)

Åsikter om järnverket. (Balans. 1954, s. 107-113.)

Med Tackjärnsverket började NJA. (Luleå Bulletinen. Årg. 16 (1993) nr. 26, s. 3.)

De allra först anställda blev också återanställda. (Luleå Bulletinen. Årg. 16 (1993) nr. 26, s. 4-5.)

För 50 år sedan 11/9 startade järnproduktionen på verket. (Luleå Bulletinen. Årg. 16 (1993) nr. 26, s. 6-7.)

Eriksson, Ragnar: Hyttor och hamrar i Väsmanbygden. Del 2: Anläggningar i Ludvika. (Gränge. 1975, nr. 7)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Norrviks hytta behandlas på s. 12-13.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Norshyttan behandlas på s. 62-68.

Freding, Mats: Nybergs gruvfält och järnvägen till Striberg. (Bergslagsarkiv. Årg. 15 (2003), s. 14-35.)

Andersson, Valfrid: Anteckningar angående frälsehemmanet 5/8 mtl Nyby 1' i Torshälla socken av Södermanlands län. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr. 1, s. 22-28.)

Flera jobb på Nyby bruk. (Malm. Årg. 18 (1969) s. 16-19.)

Forssell, Rolf & Tornberg, Claes: Rörverk 76 i Nybybruk. (Jernkontorets annaler. Årg. 161, (1977) h. 3, s. 4-5.)

Gemmel, Göran: Nybys produktion och utrustning anno 1974. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr. 1, s. 30-31.)

Gränges Nyby Bruk medverkar vid utbildning av järnbrukstekniker. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 5.)

Hermelin, Elias: Nyby bruk - Tillkomst och tidigare utveckling. (Eskilstuna museer. Årsbok. 1974/75, s. 29-35.)

J[ohansson], H[alvar]: Plåtverk 81 vid Nyby Bruk. (Teknisk tidskrift. Årg. 93 (1963) h. 45, s. 1232-1233.)

*Mattsson, Sture: Det pånyttfödda Nyby. (Industria. 1955, nr. 12, s. 29-33.)

*Människan, maskinen, materialet. Nyby, ett världsmärke i rostfritt. - Nybybruk, 1965. 43 s. Ill.

Nordström Christer: Lite Sörmländsk brukshistoria och annat. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 3-14.)

Nyby bruk. [utg. av] Nyby bruks aktiebolag. Photo: K. W. Gullers. -Nybybruk, 1953. 31 s. Ill.

*Nyby bruk: nyanläggning för tryckgjutning av stål. (Affärsekonomi. Årg. 40 (1967) nr 11, s. 706-707, 774-775.)

*Nyby bruks AB. Gränges tillverkare av rostfritt stål. (VVS. Årg. 41 (1970) s. 403-406.)

Nyby för rostfritt. (Malm. Årg. 11 (1962) s. 3-9.)

Nyby guide. [Utg. av] Gränges stål. - Nybybruk, 1971. 1 folder (8 s.) Ill.

Nyby guiden. - [Nybybruk, 1956?]. 1 folder (8 s.).
Även engelsk version.

*Nyby och Oj måste bantas om inte staten medverkar. (Affärsvärlden. 1976, nr. 47, s. 39-45.)

*Nytt varmvalsverk i Nyby bruk. (Tidning för byggnadskonst. Årg. 55 (1963) s.1081-1083.)

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 182-183 behandlar Nyby bruk.

Sahlin, Carl: Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien intill början av 1870-talet. Historiska anteckningar. - Stockholm, 1934. 371 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 3)
Nyby bruk behandlas på s. 199-204, 217, 253-254, 299.)

*Schnell, Ivar: Holmens och Nyby bruk. (Sörmlandsbygden. 1967, s. 74-79.)

Smith, Göran: Järnets väg. En orientering om Grängesbergsbolagets anläggningar och verksamhet. - Stockholm, 1967. 60 s. Ill.
Nyby Bruk behandlas på s. 31-34.

Smith, Göran: Gränges. Porträtt av ett företag. - Stockholm, 1971. 159 s. Ill.
Nyby bruk behandlas på s. 73-76 et passim.

Wachtmeister, Ian: Nyby bruk - rostfritt stål. (Bergsbladet. Årg. 26 (1969) nr. 3, s. 8-10.)

Waldenström, Erland: Nyby bruk blir helägt grängesföretag. (Malm. Årg. 13 (1964) s. 1.)

Östberg, Carl & Clason, J. G.: Berättelse öfver puddlings- och vällningsförsök vid Nyby bruk. (Jernkontorets annaler. Årg. 21 (1837) s. 208-220, 7 tab.)

*Nyhammars bruk. (Våra bygder i ord och bild. H. 7. - Lindesbärg, 1903. S. 60-65.)

*Karlsson, Nils: Några kulturhistoriska data om Nyhammar. (Dala-demokraten. 1 nov 1924.)

De Geer, Gerard: Genombrottstider i Bergslagen. Några minnesanteckningar. - Stockholm, 1951.
Nyhammars bruk behandlas på s. 59-91.

*Larsson, Algot: Nyhammars bruk genom tiderna. (Larsson, Algot: Grängesberg, Grangärde. En hembygdskrönika. - Lindesberg, 1958. S. 374-378.)

Ohlson, Bengt: Några anteckningar om Nyhammars Bruks historia. (Gränge. Nr. 8 (1977) s. 12-17.)

När det elektriska kom till Västerbergslagen. Maskiner och anläggningar från Darell/Nyhammar 1888–92. – Ludvika, Ludvika hembygsfören., 1984. 25 s.

Andersson, Fritz: Svanå bruk och Nyhyttan. (Daedalus. 1960, s.139-150.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Nyhyttan behandlas på s. 5-9.

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Nyhytte gruvor behandlas på s. 69-70.

Tamm, Adolf: Undersökningar rörande bessemergasers sammansättning. (Jernkontorets annaler. Årg. 35 (1880) s. 462-471.)

Dahlerus, C. G.: Undersökningar rörande förloppet vid bessemerfärskning. (Jernkontorets annaler. Årg. 36 (1881) s. 314-322.)

Ekman, Gustaf: Ur Storforsverkens historia. Anteckningar. - Göteborg, 1921. 615 s. Ill.

C[arlborg], H[arald]: Renskötsel vid Nykroppa. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 17 (1924) s. 523-524.)

Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken. - Filipstad, 1924. 463 s. Ill.
Nykroppa bruk behandlas på s. 51-61, 75-81, 94-95, 140-141, 257,
393.

Holmberg, Olof: Från en värmländsk storindustri. (Svenska turistföreningens årsskrift. 1928, s. 60-?
Nykroppa behandlas på s. 73-75.

Arpi, Gunnar: Hagfors och Nykroppa järnverks träkolsförsörjning. - Uppsala, 1940. 35 s. Ill. (Geographica. 9)

Falk, Harald: Asphyttan och Kroppa - två gamla kronobruk. (Uddeholmaren. 1953, nr. 1, s. 12-14.)

Boman, P[er] O[lof]: Exit Nykroppa. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 4, s. 6-16.)

*[Bergelin, Teodor]: Beskrifning öfver Nyqvarns jernbruk, beläget i Thuringe socken, Öknebo härad och Stockholms län, samt värdering å den till bruket hörande landtegendom med derå varande mjölqvarn, såg och tegelbruk ... - Norrköping, 1846.

Ekström, Johan: Utkast til beskrifning öfver Thuringe församling, uti Strengnäs stift, Stockholms län, Öknebo härad och Söder-Telge prosteri. - Södertälje, 1930. Ill. (Bygdeböcker utg. av Östra Södermanlands kulturhistoriska förening. 1)

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. – S. 84-85, 183 behandlar Nykvarns
stålbruk.

Karlsson, J. A.: Nykvarns bruk genom tiderna. (Vår bygd. 1935, s. 2-15.)
Även utgiven som särtryck 1935.

*Swedlund, R.: Nykvarns bruks- och gårdsarkiv. (Meddelanden från Svenska Riksarkivet. 1936, s. 132-137.)

*Karlsson, J. A.: Erik Dahlbergh och hans återfunna gårdsarkiv. (Sörmlandsbygden. 1937, s. 84-104.)

*Karlsson, J. A.: Thams testamente - Nykvarns arkiv. (Vår bygd. 1937, s. 18-21.)

Karlsson, J. A.: Nykvarns järn- och stålbruk. (Turingeboken. - Nykvarn, 1940. D. 2, s. 5-24.)

Nordström Christer: Lite sörmländsk brukshistoria och annat. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 3-14.)

Palmqvist, Albert: Rämsbergs gruvor och Näsrämshyttan. Bergshistoriska anteckningar samlade. - Filipstad, [1937]. 35 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 3)

Karlsson, J. A.: Sörmländska järnbruk i gångna tider. (Sörmlandsbygden. 1934, s. 35-52.)
Även utgiven som särtryck. - Nävekvarn behandlas på s. 36-40.

Nordström Christer: Lite sörmländsk brukshistoria och annat. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 3-14.)

Sundelin, U.: Om limonitbildningar m.m. i Småland. (Bihang till Jernkontorets Annaler. Årg. 19 (1918) s. 107–119.)
Ohs bruk behandlas på s. 111.

Naumann, Einar: Södra och mellersta Sveriges sjö- och myrmalmer. Deras bildningshistoria, utbredning och praktiska betydelse. – Stockholm, 1922. 194 s. Ill.
Ohs bruk behandlas på s. 158.

Aschan, Nils: Släktminnen från småländska bruk och herrgårdar. – Växjö, 1941. 64 s. ill.
Ohs bruk och brukspatron Nils Nilsson Aschan behandlas på s. 14-18.

Norberg, P[etrus]: Ångermanländsk järnhantering. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 30 (1952), h. 2-4, s. 73-283.)
Olovsfors bruk behandlas på s. 159-175. – Även utgiven som särtryck. S. 87–103 i särtrycket.


Eriksson, Karin & Åsander, Karl-Ivar: Olofsfors brukssamhälle. Kulturhistorisk utredning 1977. – Umeå, 1979. 39 s. Ill. (Meddelande Länsstyrelsen Västerbottens län. 1979:2)

*Wetterberg, Ola: Hytta och smedja i Olofsfors. (Västerbotten. 1983:2, s. 104–116.)

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. – Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Olofsfors Jernwerk behandlas i delen om Ångermanland på s. 284-285.

*Jacobson, Gudrun: Olofsfors bruk 1762-1894. - Nordmaling, 1992. 195 s. Ill.

[Liljegren, B.]: Ett småländskt järnbruk på 1890-talet. [Tillägnad Carl Sahlin på hans 60-årsdag.] - Stockholm, 1922. 10 s.

Molander, Bo: Där järnet blev kristallklart. (Jernkontorets annaler. Årg. 169 (1985) nr. 1, s. 38-39.)

Hammarsmedjan i Orrefors. Byggnadsminne i Kalmar län. Vård- och underhållsplan. – Kalmar, Fredriksson Arkitektkontor, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2008. 72 s. Ill.

Jansson, E. Alfred: Ortala bruk. (Med hammare och fackla. 16 (1947) s. 45-113.)
Även utgiven som särtryck 1947.

Nieminen, Lisbeth: Privatisering - Ovako Profilers olycka. (SIF- tidningen. Årg. 72 (1992) nr. 5, s. 4-7.)

Lindberg, Peter G.: Integration i Oxelösund från malm till färdig produkt. (Industritidningen Norden. 1958, s. 444-448.)

Lundberg, Pehr G.: Det nya järnverket i Oxelösund. En kraftkälla för svenk ekonomi. (Kontorsvärlden. 1958, 143-144.)

Sebardt, Carl: Utbyggnaden av Oxelösunds Järnverk. Föredrag vid Jernkontorets tekniska diskussionsmöte. (Jernkontorets annaler. Årg. 145 (1961) s. 487-550, 2 pl.)
Även utgiven som särtryck.

Sebardt, Carl: Verket vi byggt. (Malm. 1961, nr. 2, s. 3-23.)

Alexanderson, Carl: Oxelösunds Järnverk. Byggnadsarbeten. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1228-1234.)

Axelsson, Nils & Mårtensson, Stig: Driftkontroll och processreglering i Oxelösunds Järnverk. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 46, s. 1303-1306.)

Bonthron, Nils: Oxelösunds Järnverk. Produktionsförloppet. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1217-1228.)

Norén, Tore: Oxelösunds Järnverk. Laboratorieorganisationen. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1250-1252.)

Nygren, Erik: Oxelösunds Järnverk. Elkraftförsörjningen. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1243-1249.)

Olausson, Åke: Oxelösunds Järnverk. Stoftavskiljningsanläggningar. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1237-1243.)

Persson, Åke: Oxelösunds Järnverk. Hetvattenkylsystem. (Teknisk tidskrift. Årg. 92 (1962) h. 44, s. 1234-1237.)

Oxelösund får Europas första rullhärdverk för seghärdning av grovplåt. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Kleiner, Lorenz: Optimism i Oxelösund. (Jernkontorets annaler. Årg. 166 (1982) nr. 6, s. 38-39.)

Sebardt, Carl: Att skapa ett stålverk. Oxelösunds Järnverk 1957-1966. - Stockholm, 1986. 143 s.

Waldenström, Erland: Järn- och stålverket i Oxelösund. Anteckningar rörande verkets tillkomst, utveckling och roll i strukturomvandlingen. - Stockholm, 1987. 94 s. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 23)

Jonsson, Sverker: Vägen mot SSAB. NJA och den svenska handelsstålsindustrin 1955-1977. - Luleå, 1990. 415 s. (Bothnica. 11)
Oxelösunds Järnverk behandlas på s. 111-118, 142-144, 267-277 et passim.

Haglund, Per: "Turbo Torsten": Kylt stål hot stuff i Oxelösund. (Bergsmannen. 1991, nr. 5, s. 10-12.)

Siikasmaa, Harri & Brunstedt, Karl-Erik: Surveying for steel. (Steel times. Vol. 219 (1991) nr. 4, s. 188, 191.)

Johansson, Dan: Ökad stålproduktion, mindre miljöutsläpp. (Bergsmannen. 1995, nr. 1, s. 32.)

Oxelösund's new rolling mill. (Nordic steel & mining review)(Bergsmannen. 1995, nr. 3, s. 4.)

Werme, Anders: SSAB Oxelösund storsatsar på kvalificerad grovplåt. (Bergsmannen. 1995, nr. 7, s. 16-20.)

Palm, Kristian: Ny härdlinje i Oxelösund. (Nordiska industriprojekt. Årg. 5 (1999) nr. 6, s. 41-44.)

Marand, Otto: Effektivare härdning i Oxelösund. (Nordiska industriprojekt. Årg. 10 (2004), nr. 6, s. 22.)

Uhr, Gustaf af: Berättelse till Herrar Fullmägtige i Jernkontoret om byggnaderna och vattenledningen vid Persbergs jernmalmsfält i Wermland. (Jernkontorets annaler. Årg. 6 (1822) s. 207-235.)

[Lagerhjelm, Pehr]: Berättelse om de försök som blifvit gjorda med Persbergsmalmer i afsigt att utröna under hvilka förhållanden, under en god masugnsgång, ett lättfärskande och rent tackjärn kan erhållas. - Stockholm, 1856. 68 s. 14 tab.-bl.

Sjögren, Anton: Förslag till Persbergsfältets förening i ett bolag med gemensam äganderätt i grufvorne, afgifvet i Maj 1862. - Stockholm, 1862. 32 s.

Petersson, Walfrid: Om anrikning af svenska järnmalmer. (Jernkontorets annaler. N.S. 58 (1903) s. 251-362.)
Persbergs anrikningsverk behandlas på s. 300-303.

[Brunnberg, K. G.]: Persbergs gruve aktiebolag 1866-1920. Minnesskrift tillägnad Aug. Herlenius på sextioårsdagen den 22 december 1921. - Stockholm, 1921. 48 s.

Billman, Bror: Gamla minnen kring en gammal släkt samlade och upptecknade av en släktmedlem. - Karlstad, 1924. 264 s. Ill.
Persbergs gruvfält förr och nu behandlas på s. 157-179.

Persbergs malmtrakt och berggrunden i de centrala delarna av Filipstads bergslag i Värmlands län. Beskrivning utarb. av Kungl. Kommerskollegium och Sveriges Geologiska Undersökning. – Stockholm, 1925. 475 s. Ill. Kartor.
Innehåll: N. M. Magnusson: Berggrunden inom de centrala delarna av Filipstads Bergslag. – N. M. Magnusson: Persbergs malmtrakts malmfyndigheter. – H. Carlborg: Historik. - H. Carlborg: Teknisk-ekonomisk beskrivning

Bodstedt, Ivan A.: Historik över Sveriges småbanor. Bruks-, gruv- m. fl. banor. Under tiden 1802-1865. På uppdrag av Statens järnvägars museum utarbetad. - Stockholm, 1945. 271 s. Ill.
Persbergs järnvägar behandlas på s. 24-28.

*Stolpe, Staffan: Persberg 1869. Dokument kring en av Sveriges första strejker. - Stockholm, 1977.

Stolpe, Staffan: Jernberget i Persberg. En historik i ord och bild. - Filipstad, 1982. 134 s. Ill.

*Ramström, E.: Ett gruvarbetarsläktets monument. (Grythytte och Hällefors Tidning. Julnr, 1932, s. 12–13)

*Wenn[ström, N.]: Nytt gruvspel i Pershyttan är landets bästa. (Grythytte och Hällefors Tidning. 26 juni 1942)

*Ringström, Sven: Minnen från Pershyttan. – Nora, 1960, 69 s. (Hembygdsföreningen Noraskogs skriftserie, 1)

*Dalhammar, S.: Pershyttan. (Från bergslag och bondebygd. Årg. 26 (1971), s. ?–?)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. – Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2) (Jernkontorets Forskning. H 10.)
Pershyttan behandlas på s. 67–74.

Edlund, Lennart: Arbetet vid Pershytte masugn. (Från bergslag och bondebygd. Årg 34 (1980), s. 31–54.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. – Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Pershyttan behandlas på s. 157–163.

Damell, David: Pershyttan – bakgrund och utveckling. (Från bergslag och bondebygd. Årg 55 (2004/05), s. 113–122.)

Produktionsstart i Petiknäsgruvan. (Smältdegeln. 1992, nr. 2, s. 9.)

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)
Pilabo manufaktursmedja behandlas på s. 71-73.

Norén, Caj: "Lappland ska bliva de svenskas Västindien". Nu läggs 1600-talets Klondyke under vatten. (Dagens Nyheter. 29 aug. 1983.)

Roslund, Ylva: Silbojokk - Piteå silververk. (Norrbotten. 1985, s. 22-37.)

Awebro, Kenneth: Från malm till mynt. En historisk-metallurgisk studie om Nasafjäll. - Stockholm, 1986. 127 s. Ill. (Studia Laplandica. 6)

Silvret från Nasafjäll. Arkeologi vid Silbojokk. Kenneth Awebro ... Red.-kommitté: Tiiu Andrae ... - Stockholm, 1989. 207 s. Ill.

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)
Prinsfors manufakturverk behandlas på s. 65-66.

Rabenius, Lars: Wikmanshytte bruksegendomar och deras ägare genom tiderna. – [Vikmanshyttan], 1945. 217 s. Ill.
Ny uppl. 1960. Prästhyttan behandlas på s. 141-163.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1–242.)
Även utgiven som särtryck. – S. 99, 186–187 behandlar Rambergs bruk.

Bagge, J. S.: Årsberättelse för Jernkontorets Mekaniska Stat för 1853, afgifven af t.f. Chefen, Professorn Hr J. S. Bagge. (Jernkontorets Annaler. N.S. 9 årg. (1854), s. 7–21.)
S. 12-21: J. Lagervalls berättelse om Ramnäs bruk.

*Ramnäs. (Västmanland i ord och bild. 1904, juni, s. 4-5.)

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedom om Sveriges bergshandtering 1612-1654. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 65 (1910), s. 28-249.)
Ramnäs och Surahammar behandlas på s. 169-172.

*Wahlstedt, Ingemar: Industri och idyll. Där Ramnäskättingarna tillverkas. (Järnhandlaren. 23 (1936), s. 274-275.)

Jansson, E. Alfred: En bok om Ramnäs bruk. - [Ramnäs], 1951. 250 s. Ill.

*Boëtius, Bertil: Ramnäs bruk under inflationen på 1700-talet. Studier i Jacob Tersmedens enskilda räkenskapsbok. (Historisk tidskrift. 74 (1954), s. 178-187)

Svensk industri av idag: Ramnäs bruk AB. (Fagersta Forum. 1955, nr. 4, s. 21-26.)

Ramnäs bruk. En presentation. – Ramnäs, 1961. 20 s. Ill.

Omar [Pseud.]: Världens sista lancashiresmedja tystnar. (Svenska Dagbladet. 13 maj 1964, s. 17.)

Gezelius, Per: Lancashiresmidet i Ramnäs. (Bergsbladet. Årg. 23 (1966) nr. 1, s. 3-4.)

*Bursell, Barbro: Lancashiresmederna på Ramnäs bruk. (Nordnytt. 1972, nr 1, s. 29–31.)

Ekman, Gustaf: Några anteckningar till kättingens historia med hänsyn tagen till förhållandena vid Ramnäs bruk. - Ramnäs, 1972. 40 s. Ill.

Bursell, Barbro: Träskoadel. En etnologisk undersökning av lancashiresmederna arbets- och levnadsförhållanden på Ramnäs bruk vid tiden kring sekelskiftet 1900. -Stockholm, 1974. 305 s. Ill.

*Bursell, Barbro: Brukshushållning vid Ramnäs bruk. (Sista lasset in. Studier tillägnade Albert Eskeröd 9 maj 1924. - Stockholm, 1975. S. 185-208.)

Fried, Kerstin: Ramnäs glödande hjärta får nytt liv. (Dagens Nyheter. 1 april 1986, s. 36.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Ramnäs och Strömsholms kanal behandlas på s. 164-175.

de Laval, Camilla: Omkring Ramnäs bruk. – Ramnäs, 1988. 36 s. Ill.

Jansson, E. Alfred: Ramshytte bruk genom tiderna. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1961) h. 4, s. 429-520.)

Carlborg, Harald: Riddarhytte bruks historia. (Riddarhytte malmfält i Skinnskattebergs socken, Västmanlands län. – Stockholm, 1923, s. 145-183.)

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. – Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Riddarhytte-verken behandlas på s. 8–10.

Riddarhyttan. Producers of Swedish low phosphorus iron ores, pig- iron and Lancashire bars. A short description of the Riddarhytte concern, its history, natural resources and technical equipment ... [Riddarhyttan], 1923. 6, [6] s.

Riddarhytte malmfält i Skinnskattebergs socken, Västmanlands län. Beskrivning utarb. av Kungl. Kommerskollegium och Sveriges Geologiska Undersökning. - Stockholm, 1923. 343 s. Ill.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Risshyttan behandlas på s. 35-42.

Hultqvist, Jan: Forna dagars bergsbruk i Västerbotten. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 4, s. 5–10.)

Eriksson, Karin & Åsander, Karl-Ivar: Robertsfors bruk. Kulturhistorisk utredning 1978. – Umeå, 1979. 36 s. (Meddelande Länsstyrelsen Västerbottens län. 1979:5)

Janson, Bengt: Om Ry Järnbruk i Göteryds socken 1730-1828, i synnerhet åren 1796-1828 / Bengt Janson. – Växjö, 1979 (duplic.). 62 bl. Ill.

Rellingsbergs grufva. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 39-42.)

Rällingsbergs grufva 1842-1992 : 150 år. (Speedsteel-nytt. Årg. 11 (1992) nr. 4.)

Stjernquist, Otto: Rällingsbergs gruva och J. P. Stenberg. (Husby-rocken. 1998, s. 6-9.)

Falk, Harald: Rämsbergsgruvan. Uddeholms första järnmalmsgruva. (Uddeholmaren. 1953, nr. 5, s. 2, 12.)

*[Sign:] Gekå: Kolhuset vid Rämen har rivits. Sista huset från hyttdriftens tid. (Borlänge tidning. 5 dec. 1961.)

Olof Graus beskrifning öfver Wästmanland. Utg. af Wästmanlands allehandas redaktion. - Wästerås, 1904.
Röfors behandlas på s. 321.

*På velociped genom södra Närke. 3. Röfors-Lassåna-Laxå. [Sign.: Victor]. (Nerikes-Tidningen. 19 juni 1909.)

Sahlin, Carl: Laxå masugns första sekel 1812-1912. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 691-726.)
Även utg. som särtryck.

*[Piscator, G.]: Röfors: Från gammal bruksidyll till modernt industrisamhälle. [Sign.:] Cato. (Örebro-Kuriren. 26 okt. 1946.)

*Browallius, Irja: Minnen från Röfors bruk. (Örebro Dagblad. 13 juli 1954.)
Även tryckt i Dagens Nyheter.

*Ottoson, Gösta: Hyttan i Röfors. (Nerikes Allehanda. 15 dec. 1962.)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Röfors hytta behandlas på s. 75-80.

Eriksson, Sune: Produkter från Rönnskärsverken. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 4, s. 28-33.)

Dalhammar, Sven: Sala silvergruva. (Bergsbladet. Årg. 31 (1974) nr. 3, s. 3-6)

Norberg, Axel: Mönsterrullornas vittnesbörd om gruvarbetarna i Sala under 1700-talet. (Bergslagsarkiv. Årg. 1 (1989) s. 17-28.)

Sandvikens järnverk. - Göteborg, 1930. 32 s. Ill.
Även en engels uppl.: The Sandvik Steel Works.

Brev från Sandviken. (Bergsbladet. Årg. 38 (1981) s. 10-24.)
Behandlar järnverkets historiska samlingar samt en bildhistorik.

Eiserman, Bengt: Minnen och episoder. - Stockholm, 1937. 223 s.

Ett svenskt jernverk. Sandviken och dess utveckling 1862-1937. Red.: G. Hedin. - Uppsala, 1937. 442 s.

Ett besök i Sandvikens järnverk. [Utg. av] Sandvikens jernverks AB. - Sandviken, 1949. 36 s.

Sandvik : stålforskning, steel research, Stahlforschung. [Utg. av Sandvik AB]. - Sandviken, 1961. 27 bl. Ill.
Framställt i en upplaga av 100 ex.

Sandvik inför ett nytt sekel. [Utg. av Sandvikens jernverks AB]. - [Sandviken], 1962. Ca 160 s.

Sandviken först i världen med Quintusmetoden tillämpad på hårdmetall. (Bergsmannen. 1971, nr. 6, s. 15.)

Sandviken har köpt AB Svenska Specialverktyg i Örebro. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 5.)

Sandviken köper Guldsmedshyttan. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 6.)

Sandvikens Jernverk förbättrar miljön. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 5.)

Avesta, Fagersta och Sandviken har upprättat ett samarbetsavtal om svetsade rör. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 4.)

Terenius, Yngve: Utvecklingen av det interna transportväsendet inom Sandvik AB. (Bergsbladet. Årg 30 (1973) nr. 3, s. 20-
26.)

Haglund, Wilhelm: Levebröd. Strövtåg i minnet och brukshistorien. - Stockholm, 1978. 465 s.

Grünbaum, Gunnar: Stränggjutning i Sandviken. (Jernkontorets annaler. Årg. 164 (1980) nr. 6, s. 50-51.)

Sebardt, Carl: Sandviks väg in i hårdmetallåldern. (Bergshandteringens Vänner. Årsbok. Band 54 (1981) s. 115-120.)

Wallén, Erik & Nyström, Anna-Lena: Något om produktutveckling vid AB Sandvik Steel. (Bergsbladet. Årg. 47 (1990) s. 31-36.)

Cutting edge technology at Sandvik. (Metal powder report. 47 (1992) no. 12, s. 44-47.)

Niche marketing makes Sandvik a world leader. (Stainless steel industry. Vol. 20 (1992) no. 115, s. 16-17.)

Nu kommer Sandvik. (Affärsvärlden. 1993, nr. 38, s. 95-98.)

Wäingelin, Jan: Stålet åter störst i Sandvik. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 18.)

Sandvik made to measure. (Stainless steel world. Vol. 11 (1999) no. 10, s. 24-27.)

Bingen, Miel: Sandvik Materials Technology. (Stainless steel world. Vol. 14 (2002) no. 12, s. 16-19.)

Lindsten, Per Olof: Inte så mörkt som det ser ut. - Veckans affärer. 2003, nr. 15, s. 38-41.

Aronsson, Bertil: The origin and growth of cemented carbide with emphasis on the development within the Sandvik Group companies. - 2., rev. ed. Stockholm, 2005. 212 s. Ill.

Butterfield, John: Sandvik is driven by customer value. (Stainless steel world. Vol. 18 (2006), Dec, s. 16-19.)

von Schultz, Charlotta: Sandviks hemliga heavy metal-stål. (Ny teknik. 2007, nr. 22, s. 6.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Sandviks kopparhytta behandlas på s. 72-74.

Palmqvist, Albert: Finsk kolonisation i Bergslagen. 1. Den tidigaste invandringen. Historiska perpektiv och problemställningar. - Filipstad, 1938. 31 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 4)

[Sefström, Nils Gabriel]: Berättelse rörande göromålen vid Bergs-skolan år 1825. (Jernkontorets Annaler. Årg. 10 (1826), bd 1, s. 108-170.)
Schisshyttan behandlas på s. 143-148. Med två planschblad.

Rinman, C. L.: Berättelser af eleverne på Jernkontorets stat... (Jernkontorets Annaler. N.S. Årg. 16 (1861), s. 388-393.)
Schisshyttan behandlas på s. 392-393.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Schisshytte bruk behandlas på s. 182-184.

Forssell, Helge: Bärkebygden. D. 1. Ur bygdens historia till mitten av 1800-talet. - Smedjebacken, 1977. 204 s. Ill.
Schisshyttan behandlas på s. 146-148.

*Larsson, Olle: Schisshyttans herrgård. Här finns hela atmosfären från den gamla brukstiden. (Dala-demokraten. 17 maj 1983.)

Nordstedt, Bengt: I Schisshyttan gjordes bästa stålet. (Norrbärkebygd. Nr 6 (1985) s. 12-15)

*Torp och torpare under Starbo bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg. Sammanställt av Västersilfbergscirkeln 1987-1990. - Söderbärke, 1999. 260 s. Ill.

Sahlin, Carl: Altappen. Världens nordligaste valsverk. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 21 (1934) h. 4, s. 297-321.)
Även utgiven som särtryck.

Lamm, Carl Johan: C. J. F. Plagemanns resor i Norrland, Dalarna och Västmanland samt på Gotland åren 1833-1856. Text och bilder. - Lund, 1942-1944. 2 vol.
Selets bruk behandlas på s. 202-211.

Norberg, P[etrus]: Forna tiders järnbruk i Norr-och Västerbotten. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 3, s. 99-361.)
Även utgiven som särtryck. - Selet behandlas på s. 228-232 (I särtr. 130-134).

Axelson, Alf W.: Gällivare-verken : investerings- och spekulationsobjekt 1855-1882. En lokalhistorisk studie kring kampen om naturtillgångarna i Norrbottens. - [Luleå], 1964. 352 s. Ill.

Selet. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr.3, s.47-48)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. Historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Sibbohyttan behandlas på s. 115.

*Wahlberg, B.: Några anteckningar om Sikfors bruk. (Julgrisen. 9 (1928) 2 s.)

*Helger, Nils: Hällefors socken. - [Hällefors], 1945. 542 s.
Sikfors bruk behandlas på s. 156-159.

Stenberg, O.: Kolningsverket vid Sikfors bruk. Värmländska Bergsmannaföreningens annaler. 1946, s. 157-182.

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 2. Ofvan Siljans Fögderi. Tredje häftet. Mora socken med Våmhus kapell. - Falun, 1866. 134 s.

Även utg. i facsimil 1978. Siljansfors Jern- ock Bessemersverk behandlas på s. 79-81.

*O[lsson], A[nders]: Siljansfors bruk 200 år anno 1938. (Mora tidning. 30 dec. 1938.)

*Nyström, Carl: Siljansfors bruk. En kort historik. - [Mora], 1976. 88 s. Ill. (duplic.).

Andersson, Oscar: Siljansfors bruk. Moras första industrietablering. - Mora, 1996. 228 s. Ill.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. Historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.

Silfverhyttan behandlas på s. 170.

Hegardt, Stig B.: Alkvettern. Ett gammalt gods anor. - Stockholm, 1946. 356 s. Ill.
Silverhyttan behandlas på s. 154-166 et passim.

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)
Sjöafalls manufakturverk behandlas på s. 69-70.

*Dahlborg, Carl: Några bilder från Rodhin. (Svenska turistföreningens årsskrift. 1902, s. 41-63.)

*Edsman, Emil: Minnen från Schebo bruk. (Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet. 1929, s. 133-146.)

Heijkenskjöld, Carl: Plåttillverkning vid Skebo bruk. (med hammare och fackla. 6 (1935) s. 111-129.)

Morger, Kersti: Skebo bruk. Teknisk och social förändring vid ett järnbruk under 1870-talet. - Rimbo, 1985. 294 s. Ill.

Uhr, C[arl] D[avid] af: Berättelse om de på bruks societetens bekostnad åren 1819-1822 vid Skebo Bruk verkställda puddlings försök jemte några upplysningar om jerntillverkningen i England. - Stockholm, 1825. 287 s. Plancher.

Uhr, C[arl] D[avid] af: Puddlings-försök vid Skebo bruk. (Jernkontorets annaler. Årg 3 (1819) s. 178-183.)

Wolodja: En av den svenska brukskulturens sista borgar. Skebo - bruket som låg i fem kyrksocknar - nu en kyrkogård för gamla minnen. (Stockholms-tidningen. 21 mars 1926, s. 3)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Skenshytta och hammarsmedja behandlas på s. 74-75.

Jansson, E. Alfred: Bergsbruken i det forna Gripsholms län. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 29 (1950/51) s. 341-418.)

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 85, 189 behandlar Skeppsta bruk.

Skeppsta bruk. Ett byggnadsvårdsprojekt på KTH 1998. - Stockholm, 1998. 52 bl. Ill.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Skinnskatteberg behandlas på s. 6-8.

Från Lerbäcks Bergslag på 1780-talet. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 16 (1919) s. 113-115.)
Behandlar Igelbäckens och Skogaholms masugnar.

*[Sign:] Slättbo: En tripp till Skogaholm. (Nerikes Allehanda. 30 april 1927.)

*Saxon, J. L.: Det gamla Skogaholms historia. (Örebro Dagblad. 23 sept 1929.)

Sahlin, Carl: Skogaholms järnbruk. (Fataburen. 1932, s. 239-258.)

*Saxon, J. L.: Skogaholm. (Saxon, J. L.: Ur Närikesherrgårdarnas historia. D. 4. - Örebro, 1932.)

Skogaholm av Bror C. Hasselrot ... - Stockholm, 1932. 172 s. Ill.
S. 85-104: Skogaholms Järnbruk av Carl Sahlin.

*[Sahlberg, E.]: Från gamla Skogaholmsbrukets glansdagar. [Sign:] Salbo. (Nerikes Allehanda. 4 sept 1946.)

Janson, Mats: Skogaholm - gården, bruket, människorna. (Sköllerstabygden. D. 2. - Hallsberg, 1984. S. 203-251.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Skräckia hytta behandlas på s. 75-77.

Metallverkens Skultunaverk fördubblar produktionen av folie. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Rydbäck, E. O.: Skyllbergs bruk år 1784. Skildring på vers. Första gången tryckt 1792. Ånyo utgifven 1926 af Carl Sahlin. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 339-354.)

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag
utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.

Thörnquist, Annette: Gammal företagskultur och nya partsrelationer. Arbetskonflikterna vid Skyllbergs bruk under 1920-talet. D. 1. 1918–1925. – Örebro, 1994. 132 s.

Engman, Thorsten: Skyllberg har historien på sin sida. 650 år gammalt bruk. Yrkeskunnande och många affärsområden ger stabilitet i det familjeägda företaget. (Dagens Nyheter. Arbete/Pengar. 6 oktober 1996, s. 2.)

Gunnarsson, Maria: Skyllberg – Ett bruk i bruk. Åsbro, 1996. 96 s. Ill.

Palmqvist, Albert: Finnehyttor i Värmlands bergslag. Gräsbosjön och Skåltjärnshyttan i Färnebo socken. Några anteckningar ur 1600- talets skattelängder och domböcker samlade och sammanställda. - Filipstad, [1937]. 16 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 5)

Med skogen som bakgrund. Glimtar från Eds bruk i Tjust. Red. av Lars-Magnus Håkansson. - Ed, 1954. 188 s. Ill.
Skårsjö hytta behandlas på s. 110-112, 177-178.

Gjöres, Axel: Bruket vid barken. Smedjebackens valsverk genom hundra år. - Stockholm, 1956. 194 s. Ill.

J[ohansson], H[alvar]: Smedjebackens nya götvalsverk. (Teknisk tidskrift. Årg. 94 (1964) h. 31, s. 807-809.)

Sahlin, Carl: Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien intill början av 1870-talet. Historiska anteckningar. - Stockholm, 1934. 371 s. Ill. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. 3)
Smedjebackens valsverk behandlas på s. 227, 271-273, 312-313.

*Smedjebackens valsverk. (Smedjebacken. 1923, s. 10-12.)

Tekniska data. [Utg. av] Smedjebackens Valsverks AB. - Smedjebacken, 1974. 16 s. Ill.

*T[horbjörnson], B[engt]: Smedjebackens valsverk. (Industriell teknik. Årg. 92 (1964) h. 17, s. 321-323.)

80-talets valsverk finns redan i Smedjebacken. (Bergsmannen. Årg. 5 (1974) nr. 1, s. 12-13.)

Posse, Jöns: Fundia störst på skrot. (Transport-journalen. Årg. 38 (1993) nr. 2, s. 22-23.)

Berättelse för år 1870 af öfrige personer, som utaf Jernkontoret åtnjutit arvode, nämligen: P. Amilon ... och T. Witt. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 26 (1871), s. 341-361.
Solstads koppargrufva behandlas på s. 357-361.


Witt, Th.: Om tillgodogörande af kopparmalm på våta vägen vid Saltviken. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 27 (1872), s. 267-277.
S. 275-277: Ekonomiska resultat.

Nordenström, G.: Iakttagelser rörande Solstads koppargrufva. (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar. Bd. 2 (1874/75), s. 116-120.)

Nordenström, G.: Ytterligare meddelanden om Solstads koppargrufva i Småland. (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar. Bd. 3 (1876/77), s. 2-8.)

Hoppe, Felix: Bergarter och malmer. (Praktiskt geologiska undersökningar inom norra delen af Kalmar län utförda ... åren 1876-1881. - Stockholm, 1884. 116 s. (Sveriges geologiska undersökning. Serie C. Afhandlingar och uppsatser. 64.))
Solstads grufva behandlas på s. 58-61.

*Witt, Th.: Sveriges ädlare malmer jämte grufvor, samt uppgifter om sätten och ungefärliga kostnaden för dessa malmers tillgodogörande och pris vid export ... – Stockholm & Falun, 1906. 85 s.

Mötet den 3 februari 1916. (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar. Bd. 38 (1916), s. 91-94.)
S. 91-93: E. Svedmark: Om Solstads grufva.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 17.)
Solstads kopparmalmsgruva behandlas på s. 332-337.

*Hermansson, Werner: Solstads koppargruva. (Kalmar nations skriftserie. 43 (1966), s. 18-51.)

*Hermansson, Werner: Solstad koppargruva. (Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Meddelande 23 (1966), s. 63-81.)

Leffler, J. A.: Spännarhyttans sintringsverk. (Jernkontorets Annaler. Årg. 111 (1927) s. 569-576.)

Landhult, Hans: Surahammars ryska tackjärnsgjutmaskin i Spännarhyttan. (Bergsmannen. Årg. 5 (1974) nr. 7, s. 196-197.)

*Wagermark, Rolf E.: Datorstyrd masugn i Spännarhyttan. (Industriell teknik. 102 (1974) nr. 9, s. 17-18.)

Nordstedt, Bengt: Gamla tackjärnsugnar i Starbotrakten. (Norrbärkebygd. Nr 6 (1985) s 22-23)

Anestad, Stellan: Kantorps och Stavs gruvor. (Boxholms aktiebolag 1872-1947. Minnesskrift. Uppsala, 1947, s. 216-228.)
Stavs gruvor behandlas på s. 224-228.

Hammar, Magnus: En sjökrigare på styckebruk år 1753. (Med hammare och fackla. 1965 s. 23-66)

Schnell, Ivar: Stavsjö bruk i Södermanland. - Nyköping, 1966. 16 s.

Var det de fallande kopparpriserna som fällde Stekenjokk. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)

Stenseryds masugn behandlas på s. 55-59.

Carlsson, Berith, Forsberg, Håkan & Halvardsson, Kjell-Eric: Stjernsfors bruk 1817-1884. Perspektiv på arbetskraftens ekonomiska och sociala villkor. - Karlstad, 1977. 186 s. Ill.

Stjernsunds bruk. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 38-39.)

Forssberger, Annalisa: Det förvandlade bruket. - Stockholm, 1957. 242 s. Ill.

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm], 1957-1959. 5 bd.
1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] Karl-Gustaf Hildebrand. - 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av] E. Söderlund, P. E. Wretblad. - 1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av] Örnulf Tigerstedt. - 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] Sigvard Montelius, Gustaf Utterström, E. Söderlund. - 1959. 643 s. Ill.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Stjernsund behandlas på s. 176-187.

Bruk i förändring. En bok om Christopher Polhem och Stjärnsund under tre sekler. - Hedemora, 2000. 350 s. Ill.

Palmqvist, Albert: Stjärnbergstorpen och Stjärnfors kopparverk. Bebyggelse- och genealogisk undersökning. - Filipstad, [1931]. 28 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 2)

*Stollbergs gruvor och anrikningsverk. (Smedjebacken. 1924, s. 3-4.)

Söderberg & Haak övertar försäljningen av Stora Kopparbergs rostfria plåt. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 5.)

1970 ett bra år för Stora Kopparberg. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 5.)

Ekman, Gustaf: Ur Storforsverkens historia. Anteckningar. - Göteborg, 1921. 615 s. Ill.

Lindblom, Gustaf Ar.: Några smides-försök vid Storfors bruk år 1806. (Samlingar i bergsvettenskapen. 1 (1806) h. 4, s. 262-291.)

Linroth, C. S.: Några upplysningar, meddelande af Herr Kapiten och Riddaren C. S. Linroth, om en vid Storfors bruk år 1806 införd smides-metod. (Samlingar i bergsvettenskapen. D. 3 (1811) h. 1, s. 60-62.)

Skog, Carl S.: Det nya rörverket i Storfors. (Uddeholmaren. 1955, nr. 1, s. 8-9.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Storgårdshyttan behandlas på s. 49-50.

Hjelmqvist, Sven: Stribergs malmfält. Geologisk beskrivning. – Stockholm, 1942. 160 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. C 449)

Petersson, Walfrid: Om anrikning af svenska järnmalmer. (Jernkontorets annaler. N.S. 58 (1903) s. 251-362.)
Stråssa anrikningsverk behandlas på s. 294-297.

Norberg, P[etrus]: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1956) s. 1-232.)
Även utgiven som särtryck. - Strömbacka med Movike masugn behandlas på s. 144-161.

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm] 1957-1959. 5 bd. 2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. - 1958. 690 s. Ill.
Strömbackaverken behandlas på s. 226-227.

Jonsson, Bror: Movikens masugn och järnhanteringen i Bjuråker. (Hälsingerunor. 1972, s. 5-56.)
Även utgiven som särtryck.

Iggesunds bruks historia 1685-1985. [Huvudred.: Gustaf Utterström]. - [Iggesund : Iggesunds bruk, 1985]. 2 d. Ill.
Strömbackaverken behandlas på s. I:312-349, II:266-272 et passim.

Holmbring, Jan-Åke: Patron på Österby bruk. Friherre Pehr Adoph Tamm 1774-1856. Probus, 1997. - 184 s. Ill.'
Norrlandsbruken [Strömbacka, Hedvigsfors] behandlas på s. 52-56.

*Wernlöf, A.: Ströms bruk. En kort historik samlad år 1927. - [U.o., 1927?] (duplic.)

Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 3. Vesterdalarnes Fögderi. Sjette häftet. Säfsens eller Säfsnäs socken. - Falun, 1867. 92 s.

Även utg. i facsimil 1978. Strömsdals bruk behandlas på s. 58-59.

Falk, Erik: Om säfsfinnarnas bygd i 1700-talets början. - Stockholm, 1950. 87 s. Ill. (Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie. 13)
Strömsdals bruk behandlas på s. 17-48.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Strömsnäs järnverk behandlas på s. 74-90.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Strömtorpshyttan behandlas på s. 149.

Jansson, E. Alfred: Den förste Tersmeden och hans verksamhet vid Öllösa, Björndams och Stålboga järnbruk. Ett 300-årsminne. - Stockholm, 1941. 85 s. Ill.

Nilsson, Macke: Stålverk 80. Hur kom det till? - Stockholm, 1975. (Tidens samhällsstudier)

Ruist, Erik, Ståhl, Ingemar & Wohlin, Lars: Stålverk 80. Ekonomi & politik. - Stockholm, 1975. 245 s.

Stålverk 80. (Plan. Årg. 29 (1975), s. 257-344.)

Leijonhufvud, Sigfrid: Stålverk 80. Verkligheten bakom drömmen. - Stockholm, 1976. 183 s.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Ställdalens masugn behandlas på s. 81-84.

Brodin, Linus: Fryksdalens herrgårdar och bruk. Del 1. - Filipstad, 1923. 143 s.
Stöpafors behandlas på s. 89-104.

Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken. - Filipstad, 1924. 463 s. Ill.
Stöpafors behandlas på s. 284, 424-425.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931), s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 192 behandlar Stöpafors bruk.

Öberg, Theofil: Sura socken. En historisk framställning. - Surahammar, 1953. 605 s. Ill.
Surahammars bruk behandlas på s. 57-69, 178-241.

Törneman, Björn: Surahammars varmvalsverk för breda band. Föredrag vid Bergshandteringens Vänners 97:e årsmöte i Örebro den 28 januari 1961. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 34 (1961) h. 2, s. 293-329.)

Surahammars Bruk ökar kokillgjuterikapaciteten med 80%. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 5.)

ABB Shapes the market PM/HIP. (Metal powder report. 47 (1992) no. 12, s. 36-39.)

*Bergh, F.: Brukspatron Jacob de Ron och Svabensverk. - (Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet. 35 (1949) s. 115-133.)

Hessle, Birger: Något om Svabensverk. En sammanställning av fakta. - Borlänge, 1978. (Duplic). 28 bl.

Hessle, Birger: Svabensverk. (Med hammare och fackla. 31 (1990) s. 77-104.)

Nilsson, Bengt V.: Svabensverk - ett järnbruk i ödemarken. (Daedalus. 1967, s. 157-163.)

Norberg, P.: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1956) h. 1, s. 1-
232.)
Svabensverk med Flät behandlas på s. 161-169. - Även utgiven 1956 som särtryck

*Ohlsson, Johan: Svabensverks bruk. (Hälsingerunor. 1949, s. 84-108.)

Sahlin, Carl: De svenska degelstålverken. (Med hammare och fackla. 4 (1932) s. 35-137.)
Svabens verks degelstålverk behandlas på s. 113-114.

Andersson, Fritz: Svanå bruks historia. - [Surahammar, 1964-1965] (duplic.). 2 vol.

Äldsta tiden 1500-1818. 1964. 174 bl. Ill.
1818-1905. Gåsjö bruks historia. 1965. 242 bl. Ill.

Andersson, Fritz: Svanå bruk och Nyhyttan. (Daedalus. 1960, s.139-150.)

von Feilitzen, Jarl: Svappavaara 1907. Glimtar från en malmundersökning i seklets barndom. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 3, s. 10-21.)

Lindell, Sven: Svartliden guldgruva skapar jobb i Västerbotten. (Nordiska industriprojekt. Årg. 10 (2004), nr. 6, s. 34.)

Ekman, Gustaf: Ur Storforsverkens historia. Anteckningar. - Göteborg, 1921. 615 s. Ill.
Svartsång behandlas på s. 466-472.

Rydberg, Sven: Svartnäs. (Bergslaget. Årg. 10 (1955) nr. 3, s. 26-32, 36-37.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Svartå bruk behandlas på s. 137-139.

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Masugnsanläggningen vid Svartå behandlas på s. 230-231.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Svartå hytta behandlas på s. 85-88.

Folin, Torsten: Metallverken förr - Gränges Essem nu. (Bergsbladet. Årg. 28 (1971) nr. 3, s. 33-37.)

Okritisk optimism gav överkapacitet. (Aktuellt i industri- och energipolitiken. 1983:3, s. 22-25.)

SSAB. Sweden's strip and plate mill. (Steel times. Vol. 219 (1991) nr. 4, s. 180.)

*Wingquist, Carl-Fredrik: SSAB miljardsatsar sig ur svacka. (Dagens Nyheter. Arbete & Pengar. 17 mars 1996, s. C1.)

*Wäingelin, Jan: Full rulle för SSAB:s nya VD. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 16.)

Barrett, Richard: SSAB spurns size for strength. (Metal bulletin monthly. 1999, dec., no 348, s. 49-52.)

Hermele, Bernt: Varför sålde SSAB Hardtech, egentligen? (Dagens Nyheter. Ekonomi. 5 dec. 2004, s. 3.)

Aschling, A. R.: Anförande i Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademien den 28 April 1840. (K. Krigsvetenskapsakademiens handlingar. 1841, s. 59-104.)
Svärta bruk behandlas på s. 77-78.

Karlsson, J. A.: Sörmländska järnbruk i gångna tider. II. (Sörmlandsbygden. 1935, s. 25-41.)
Även utgiven som särtryck. - Svärta eller Norshammars bruk behandlas på s. 29-36.

*Heijkenskjöld, C.: Svärta och Stafsjö styckebruk under gången tid. (Artilleri-tidskrift. 65 (1936) s. 80-104.)

Althin, Torsten: Om Dalarnas nordligaste bruk. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 790-797.)

Norberg, P[etrus]: Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957), h. 3, s. 99-361.)
Även utg. som särtryck. Sävar behandlas på s. 209-212.

Lamm, Carl Johan: C. J. F. Plagemanns resor i Norrland, Dalarna och Västmanland samt på Gotland åren 1833-1856. Text och bilder. - 2 vol.
Sävar by och bruk behandlas på s. 296-305.

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Sävenfors masugn behandlas på s. 89-92.

Andersson, Carl-Ola [Sign. Ola]: Sista järntackan från bruket gåva till Skellefteå museum. (Västerbottens folkblad. 1 nov. 1952.)

[Andersson, Carl-Ola]: Sågkarlar och smedsfolk vid Sävenäs bruk och såg. II. (Västerbottens folkblad. 16 feb. 1954.)

Hultqvist, Jan: Forna dagars bergsbruk i Västerbotten. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 4, s. 5–10.)

*Ett sekel i Skelleftebygden. Fakta och tradition som samlats av deltagare i Vuxenskolans studiecirklar. Urval, bearb. och komplettering: Ernst Westerlund. - Skellefteå, 1972. 239 s. Ill.
Järnbruket i Sävenäs 1859–1884 behandlas på s. 195–200.

*Sävenäs. Folkliv och andra företeelser. Utg. av Studieförbundet Vuxenskolan. – Skellefteå [1985-1986]. 2 d. (111, 86 s.).
Järnbruket i Sävenäs 1859–1884 behandlas på s. 69–78.

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66.)
Sävsjöström behandlas på s. 61-63.

Fritz, Martin & Hessle, Birger: Söderfors 300 år. (Bergsbladet. Årg. 33 (1976) nr. 3, s. 18-29.)

Jakobsson, Bertil: Företaget, kommunen och individen. En studie i relationerna mellan Söderfors kommun och dess invånare 1895-1925. - Uppsala, 1976. 191 s. Tab. (Uppsala studies in economic history. 15)(Acta Universitatis Upsaliensis)
Diss. Uppsala. Univ. - With an English summary.

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Elektriska masugnen vid Söderfors behandlas på sidorna 242-246.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Söderfors behandlas på s. 188-203.

Sjöberg, Sven: Söderfors. en historisk framställning på uppdrag av Söderfors kommun. - Stockholm, 1956. 496 s. Ill.

Söderfors 300 år. - [Falun], 1976. 163 s. Ill., kartor, tab.

Söderfors takes the next step in tool steel. (Metal powder report. 47 (1992) no. 12, s. 32-35.)

Gustafsson, Willy: Järnhantering på Höglandet i äldre tid. (Då och nu i Nässjöbygden. 15 (1998) s. 54-73.)
Södra Målens manufakturverk behandlas på s. 68-69.

Nyberg, Villis: Gamla järnbruk i Medelpad. - Sundsvall, 1950. 407 s.
Sörfors behandlas på s. 269-339.

Norberg, P.: Medelpads nedlagda järnbruk. Jämte uppgifter om järn- och manufakturverk i Jämtlands län. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1959) s. 603-751.)
Även utg. som särtryck. - Söforsverken behandlas på s. 644-666.

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Fors manufactur-wärk behandlas i delen om Medelpad på s. 40.

Eggertz, V.: Berättelse af tjenstförrättande Öfvermasmästaren i Vestra Distriktet. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 8 (1853) s. 1–45.)
Tansån behandlas på s. 7–13.


Arosenius, Fredrik Reinhold: Beskrifning öfver provinsen Dalarne. 4. Säthers Fögderi. Första häftet. Gagnefs socken med Mockfjärds kapell. – Falun, 1868. 66 s.
Även utg. i facsimil 1978. Tanså masugn behandlas på s. 34–35.

Hofsten, Sven von: Bergslagets järn- och stålindustrier fram till år 1915. – [Domnarvet, 197?].
Tanså masugn behandlas på s. 12, tab. 4 och diagr. 5-6.

Bosæus, Elis: När järnet och cellulosan möttes. (Med hammare och fackla. 14 (1945) s. 20–38.)
Tidaholms bruk behandlas på s. 31.


Chudi, Sixten: Tidaholms bruks biltillverkning 1903–1933. (Daedalus. 1956, s. 101–120.)

*Lindgren, John: Händelser kring Tidaholms bruk. (Västgötabygden. 19(1964) h. 1, s. 318.)

Samtliga Nora Bergslagsgruvorna inköpas av Stribergs Grufveaktiebolag. (Från svenska bruk. 1935, nr. 1, s. 6–7.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193–475.)
Tjärnäs behandlas på s. 209–215. - Även utgiven som sär tryck.

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199–283.)
Masugnsanläggningen vid Tobo behandlas på s. 232–233.

Eriksson, William: "Konsten". Konstgångarna vid Torsåkers gruvor. (Bergsbladet. Årg. 25 (1968) nr. 4, s. 9–28.)

Gränges grillar malmvagnar med ASEA:s värmespolar. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 5.)

Gränges rörforskar tillsammans med Sovjet. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 4.)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. – Stockholm, 1974. (Hytt-rapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
Trehörnings masugn, Mariedamm, behandlas på s. 93-96.

*Ångman, J. E.: Försök till beskrivning om Norbergs bergslags härad och dess gamla Jernbergslag. Westerås, 1835. 360 s. Ill. (Westmanlands läns Kongl. hushållningssällskaps handlingar. H. 6)

Ferna 1873 : [einige Angaben über die zu dem Eisenwerke Ferna gehörigen Besitzungen in Anlass ihrer Theilnahme an der Weltausstellung in Wien 1873]. – Stockholm, 1873. 12 s. + 7 pl.
Trummelsberg behandlas på s. 7-8 och pl. iv.

Ångman, J. E.: Försök till beskrivning om Norbergs bergslags härad och dess gamla Jernbergslag. Ny uppl. utg. av Norbergs bergslags hembygdsförening. – Norberg, 1925. 360 s. Ill.
1. uppl utg. 1835. – Trummelsberg behandlas på s. 286-287.

Pettersson, Ing-Marie: Norbergs bergslag. En sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Karbennings, Norbergs, Västerfärnebo och Västervåla socknar samt Fagersta stad. – Stockholm, 1994. (Atlas över Sveriges bergslag)(Bergshistoriska utskottet. Serie H ; 101)
Trummelsberg behandlas på s. 219–220.

Jansson, E. Alfred: Hallstahammars bruks historia. Utg. av Hallstahammars AB. – Hallstahammar, 1953. 257 s. Ill.

Stuart, Sten: Bergtagen piga bevis för tidig drift i Tunabergs gruvor. (Bergsbladet. Årg. 26 (1969) nr. 3, s. 3–4.)

Nordström Christer: Lite sörmländsk brukshistoria och annat. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 3–14.)

Möller, Åke: Tunaholms järnbruk. En viktig parentes i Tidans historia. (Årsskrift för Ullervad-Leksbergs hembygdsförening. (2009) nr. 35, s. 32-39.)

Utdrag af byggnads-räkningen öfver Tunkarsbo nya masugn, år 1805. (Samlingar i bergsvettenskapen. D. 3 (1811) h. 1, s. 44–49.)

Norberg, P[etrus]: Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 3, s. 99-361.)
Även utg. som särtryck. Törefors behandlas på s. 238–242.

Geijer, Reinhold: Uddeholms bolag 1746–1896. – Stockholm, 1896.

Almquist, Joh. Ax.: Uddeholmsverken. Historisk skildring. – Uddeholm, 1899. 523 s. Ill.

Grönstedt, Johan: Äro Uddeholms aktebolags aktier värda öfver eller under 2,500 kr stycket. – Stockholm, 1917. 42 s.

Holmberg, Olof: Från en värmländsk storindustri. Uddeholm. (Svenska Turistföreningens årsskrift. 1928, s. 60–86.)

Uddeholms Aktiebolag, Uddeholm. The Uddeholm Company Co. - Stockholm, 1933. 8 s.

Heckscher, E. F.: Uddeholm under frihetstiden. (Vi Uddeholmare. 1945:4, s. 4-7, 10-11.)

Arpi, G.: Träkolets roll inom järnhantering och skogsbruk. Några drag av Uddeholms aktiebolags utveckling efter 1850. (Ymer. 68 (1948) s. 81-103.)

Geijerstam, Emanuel af: Levernebeskrivning. Utg. av Ingvar Andersson. - Uddeholm, 1954. 111 s. Ill. (Källpublikationer och studier till Uddeholms histroria. 1)

Andersson, Ingvar: Uddeholm. Värmlandsbruk med världsrykte. Fotografier av K. W. Gullers. - Uddeholm, 1955. 79 s. Ill.

Andersson, Ingvar: Uddeholm. - Uddeholm, 1955. 78 s. Ill.

Andersson, Ingvar: Uddeholms historia. Människor, händelser, huvudlinjer. Från äldsta tid till 1914. - Stockholm, 1960. 599 s. Ill.

Andersson, Ingvar: Kort historisk återblick på Uddeholms Aktiebolag i samband med 300-årsjubileet. (Bergsbladet. Årg. 25 (1968) nr. 3, s. 4-10.)

Andersson, Ingvar: Uddeholms herrgård under tre sekler. - [Stockholm], 1968.
95 s. Ill. (Källpublikationer och studier till Uddeholms histroria. 2)

[Kjellström, Nils]: Uddeholm. En jubileumsskiss 1968. - [Uddeholm], 1968.
38 s. Ill.
Omslagstitel: Uddeholm 1668-1968.

Guldmedalj till Uddeholm. (Bergsmannen. 1971, nr. 2, s. 5.)

Uddeholm. Ensamtillverkare i Skandinavien av tri och per. Störst i Europa på kraftpapper. Störst i världen på vissa stålkvaliteter. (Bergsmannen. 1971, nr. 1, s. 14-15.)

Jakenberg, Klas-Erik: Uddeholms aktiebolag 1870-1985. En historisk översikt. - [Nykroppa], 1991. 732 s. Ill.

Wäingelin, Jan: Han [Torgny Frykman] vände åter till bruket. (Dagens industri. Årg. 23 (1998) nr. 25, s. 20.)

Sahlin, Carl: Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar. – Stockholm, 1904. 118 s. Ill.

Hessle, Birger: Ulfshyttans masugnsanläggning. (Dokumentation av svensk järn- och stålindustri : metallurgi I. Stockholm, 1991, Jernkontorets bergshistoriska utskott. Rapport H 48, s. 3-21.)

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. – Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Ulfshyttan behandlas på s. 87-95.

Backman, Adolf: Då nysme'n kom – och produktionen steg. (Bergslaget. 10 (1955) nr. 1, s. 25-27.)

Backman, Adolf: I grevens dagar. En f. d. dammbordspojke berättar. (Bergslaget. 6 (1951) nr. 3, s. 26-31.)

Stedt, Nils: En brukskoncern i Småland på 1700-talet. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 35-66. Ill.
Upperud behandlas på s. 63.

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
Upperuds bruk behandlas på s. 24-67.

Lindgren, H. A.: Mellansysslets järnbruk. (Fagersta forum. Årg. 10 (1956) nr. 2, s. 32-38.)

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Uttersberg behandlas på s. 10-12.

Erdmann, A.: Utö jernmalmsfält i Stockholms län. (Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar. 1854, s. 241-344, pl. i-xix.)

Även utg. som särtryck 1856.

Hedberg, Nils: Om grufdriften vid Utö järnmalmfält. Historisk översikt. (Jernkontorets annaler. Årg. 50 (1895) s. 109-149, pl. vi-ix.)

Holmquist, P. J.: Archæan geology of the coast-regions of Stockholm. (Geologiska Föreningens i Stockholm förhandlingar. Bd. 32 (1910) s. 789-911.)
Utö behandlas på s. 855-905.

Wennberg, Svante: En historisk och malmgeologisk exposé över Utögruvan. (Svensk bergs- och brukstidning. 1923, s. 150-154, 162-164, 174-176.)

*Hedenstierna, D.: Utö. Bebyggelse och näringsliv förr och nu. (Ymer. 1943, s. 256-285.)

Geijer, Per & Magnusson, Nils H.: De mellansvenska järnmalmernas geologi. - Stockholm, 1944. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 35)
Utö behandlas på s. 587-590.

Franzén, Folke: Utö gruvors historia. (Bergsbladet. Årg. 32 (1975) nr. 4, s. 40-43.)

Lindahl, Johan: En fiskarpojkes Utö. - Stockholm, 1976. 88 s.

*Ankarberg, C.-H.: Utö gruvor. (Årsskrift. Stiftelsen Stockholms skärgård. 1977, s. 40-45.)

Andersson, Anders: Valla i By. Ett gammalt bruk under tre sekler. (Fagersta forum. Årg. 12 (1957) nr. 4, s. 21-25.)

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Vall behandlas på s. 218-220. – Även utgiven som särtryck.

*Lindblom, Th.: Ur Vattholma bruks historia. (Upsala Nya Tidnings julnumer. 1905.)

*Tamm-Götlind, Märta: Värdshusliv och huskurer vid Vattholma bruk i den gamla goda tiden. (Upsala Nya Tidnings julnummer. 1939, s. 8-9)

*Sundquist, Nils, Ehn, Ola & Pedersen, Lennart: Wattholma bruksbebyggelse under omdaning. - Uppsala, 1975. 12 s.

Sahlin, Carl: Anders Nordenflycht, bruksägare på Viby i Västmanland och sist oberbergdirektor i Kurland. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 18 (1925/27) s. 282-284.)

Waldén, Bertil: Vieille Montagne hundra år i Sverige 1857–1957. Minnesskrift. På uppdrag av styrelsen för Bolaget Vieille Montagne utarb. – [Åmmeberg], 1957. 236 s. Ill.

Lindberg, Gustaf: Ockelboverken. Skisserad beskrivning. - Gefle, 1890. 12 s.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Ockelboverken behandlas på s. 214-352.

Tideström, C. W.: Ockelbo-Verken 1673-1933. - [Ockelbo, 1933?] [duplic.]. 44 s. 23 pl.

Norberg, P[etrus]: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1958) h. 4, s. 193-475.)
Vij säteri behandlas på s. 363-367. - Även utgiven som särtryck.

*Erdmann, A.: Om de nya Vikersgårdsgrufvorna i Nora bergslag. (Öfversigt af Kungliga Vetenskapsakademiens förhandlingar. 13 (1856) s. 205-211.)

*Blomgren, G.: På den tiden som det begav sig i Mogruvan. (LänsPosten. 20 (1969) nr. 53, s. 12.)

Ångström, C. A.: Turbin för uppfordringsverk vid Vintjerns grufvor i Dalarne. (Ingeniörs-föreningens förhandlingar. Årg. 23 (1888) s. 146-147.)

Elon stänger sin sista gruva. (Bergslaget. Årg. 34 (1979) nr. 1, s. 10.)

Vid gruva och hytta. Människor och vardagsliv i Vintjärn och på Åg. red. Anna Götlind & Helena Kåks. - Falun, 2001. 223 s. Ill.

*Dahlgren, John: Minnen och anteckningar från Vira bruk i Uppland. (Notiser från Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap. 5 (1931) s 1-10.)

*Edberg, Lars: Ur Wira bruks historia. Kring två nyfunna Wirakartor. (Uppland. 1973, s 37-48.)

Edberg, Lars: Tre Wira-smeder som for till Ryssland. (Daedalus. 1975, s 65-92.)

Edberg, Lars: De sista värjorna från Wira Bruk. (Daedalus. 1977, s 114-132.)

Lindgren, B: Wijra Bruuk. (Fagersta Forum. 1955, nr. 5, s 21-29.)

Jansson, E. Alfred: Vira bruk, vår äldsta och förnämligaste vapensmedja. (Blad för Berghanteringens vänner. 26 (1943) h. 1, s. 1-61.)

Mothander, Carl: "Wiira klinge bruukh." Vår stormaktstids vapensmedja. (Jorden runt. 28 (1956) s. 332-338.)

*Salvius, Lars: I Roslagen för 200 år sedan. (Hundare och Skeppslag. 3, 1941, s 79-100.)

Nordström, Alf: Vira klingsmedja och liebruk. - Stockholm, 1969. 164 s. Ill.
Ny utgåva 1985.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Vira bruk behandlas på s. 204-209.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
Även utgiven som särtryck. - S. 91-93, 202-203 behandlar Vissboda stålbruk.

S[ahlin], C[arl]: "Sveriges första stålugn". (Blad för Bergshandteringens Vänner. 13 (1912) s. 562-564.)

*Sahlström, G.: Vissboda bruk och gård genom seklerna [1-2]. (Nerikes Allehanda. 1930, [1] 26 juli, [2] 31 juli.)

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Vissboda behandlas på s. 431-449.

Brodin, Linus: Fryksdalens finnsocknar. - Filipstad, 1923. 165 s.

Åsteby och Wägsjöfors behandlas på s. 86-91.

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Västerby gruvor behandlas på s. 73-76.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
Västervikens hyttor behandlas på s. 44-47.

*Alexanderson, Sten: Något om våra tillverkningar och utvecklingen på lättmetallernas område. - Södertälje, 1945. 8 s.

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199–283.)
Masugnsanläggningen vid Wikmanshyttan behandlas på s. 233–234.

Rabenius, Lars: Wikmanshytte bruksegendomar och deras ägare genom tiderna. – [Vikmanshyttan], 1945. 217 s. Ill.
Ny uppl. 1960.

Molander, Bo: Pietistisk prägel på Wirsbo-järn?. (Jernkontorets Annaler. Årg. 165 (1981) nr. 6, s. 42.)

Carlborg, Harald: Ljusnarsbergs malmtrakt i Örebro län : historik. - Uppsala, 1934. 264 s.
Yxsjö kopparhytta behandlas på s. 238.

Utredning angående rekognitionsskogarna. – Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Ymningshyttan behandlas på s. 143.

Norelius, C. Oskar & Magnusson, Nils H.: Lekebergslagen i Örebro län. – Filipstad, 1935. 134 s.
Ymningshyttan behandlas på s. 44–45.

Klingnéus, Sören: Från Nerikes faktori till Bofors. Krigsindustrin i Örebro län. Svartkrut, artilleripjäser och ammunition fram till 1875. (Närkingar i krig och fred. Soldater och militär organisation i Örebro län. – Örebro, 1989. S. 421–466.)
Ymningshyttan behandlas på s. 458.

Ågs masugn. (Jern och stål. Tidskrift för Bergsmanna-sällskapet. 1876, s. 44-45.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Korså bruk och Ågs hytta behandlas på s. 103-112.

Vid gruva och hytta. Människor och vardagsliv i Vintjärn och på Åg. red. Anna Götlind & Helena Kåks. - Falun, 2001. 223 s. Ill.

Aschling, A. R.: Anförande i Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademien den 28 April 1840. (Kungliga krigsvetenskapsakademiens handlingar. 1841, s. 59-104.)
Åkers bruk behandlas på s. 65-70.

*Hultberg, Gösta: Om Åkers styckebruks äldre historia. (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria. 27 (1934), s. 27-42.)

Hultberg, Gösta: Martin von Wahrendorff. (Daedalus. 8 (1938), s. 87-102.)

Jakobsson, Theodor: Om Åkers Styckebruk och kanontillverkningen därstädes. (Meddelanden. Föreningen Armémusei Vänner. 6, 1943, s. 45-133.)

Jansson, E. Alfred: Bergsbruken i det forna Gripsholms län. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 29 (1950/51), s. 341-418.)

Hahr, Gösta: Åkers styckebruk : en vägledning i dess historia, bebyggelse och arkiv. - Stockholm, 1959. 88 s.
Ny upplaga 1975.

*AB Åkers styckebruk. Kanongjuteriet från 1580, i dag en av världens ledande valstillverkare. (Svensk papperstidning. 1962, s. 584-586.)

*En industri för valstillverkning. Inblick i svensk industri. (Industriell teknik. 1962, s. 309-313.)

J[ohansson], H[alvar]: Åkers Styckebruks laboratorium. (Teknisk tidskrift. Årg. 93 (1963) h. 38, s. 1033-1035.)

*Lindgren, H. A.: Åkers styckebruk. (Teknisk information. 1963, s. 487-488, 492.)

*Nisser, Marie: Det stora vattenhjulet vid Åkers styckebruk. (Sörmlandsbygden. 37 (1968), s. 129-134.)

Strandberg, Kerstin & Odd: Bruk till salu. Pris 530.000 daler kopparmynt. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 19-22.)
Behandlar främst brukets arkiv.

Fritz, Sven: AB Åkers Styckebruk 1942-1966. Rutger von Seths tid. - Åkers Styckebruk, 1974. 235 s. Ill.

Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur. Industribanor av Décauvilletyp skildrade av sju författare. Sammanställd av Lennart Welander. - Stockholm, 1984. (Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 37)
S. 183-212: Gyllenberg, Bo: Åkers Styckebruk-Skottvång.

Eriksson, Harry: Gjuteriminnen från Åkers. - Jönköping, 1994. 46 s., ill. (Gjuterihistoriska sällskapets skriftserie, 4)

Nordström Christer: Lite sörmländsk brukshistoria och annat. (Bergsbladet. Årg. 29 (1972) nr. 1, s. 3-14.)

Mårtensson, Anders W.: Den äldsta järnugnstillverkningen i Huseby och Ålshults bruk. (Kulturen. 41 (1975) s. 157-169.)

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Åmme gruvor behandlas på s. 62-69.

Aktiebolaget Åminne bruk rekommenderar sina tillverkningar af: prima gjuttackjärn stämpladt Å-E och beredt af: sjö- och myrmalmer. – Kärda, 1910. 9 s.
Reklamtryck. Består huvudsakligen av goda intyg från kunder.

Ambrosiani, Sune: Järnhantering i Värend. (En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin. - Stockholm, 1921. S. 57-68.)

Naumann, Einar: Södra och mellersta Sveriges sjö- och myrmalmer. Deras bildningshistoria, utbredning och praktiska betydelse. - Stockholm, 1922. 194 s. Ill.
Åminne bruk behandlas i kapitlet: De svenska sjö- och myrmalmernas praktiska betydelse s. 157-173.

Lilliecreutz, Jacob: Ett kapitel om den gamla järnhanteringen. (Värnamo hembygdsförenings årsskrift. 1944, s. 12-21.)

Lilliecreutz, Jacob: Sjö- och myrmalmsbrytning vid gamla Åminne bruk. (Arte et Marte. 1955, s. 20-24.)

Bartoldsson-Lander, Agneta & Ericson, Martin: I Åminne - ett brukssamhälle. En etnologisk studie. - Jönköping, 1982. 105 s. Ill. ( Rapport. Jönköpings läns museum. 2)

Fritz, Martin & Berglund, Bengt: Gjutjärnets tidsålder. - Jönköping, 1989. 2 vol.
D. 2. Svensk järngjutning 1850-1910. 239 s. Ill.
Åminne bruk behandlas på s. 135-160.

Perers, Karin: Åsgarns hytta. Den sista av sin ätt. (Folkarebygden. Årg. 14 (1988) s. 81-98.)

S[ahlin], C[arl]: Åsgarns masugn, den siste av sin ätt. (Blad för bergshandteringens vänner. 22 (1936) s. 251-252.)

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Åsjöhyttan behandlas på s. 190-192.

Wijkander, Evert: Åsjöhyttan. Ur en gammal värmländsk bergsmanshyttas historia. (Med hammare och fackla. 27 (1974) s. 67-97. Ill.

Brodin, Linus: Fryksdalens finnsocknar. - Filipstad, 1923. 165 s.
Åsteby och Wägsjöfors behandlas på s. 86-91.

*O[delstierna], F.: Åtwidabergs Bergslag. - Linköping, 1817.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering under Karl IX:s tid. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 58 (1903) s. 1-81.)
Åtvidaberg behandlas på s. 44.

*Åtvidaberg copper mines. - 1907. 16 s + 4 kartor.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 64 (1909) s. 1-75.)
Åtvidaberg behandlas på s. 60-61.

Geijer, Per: Falutraktens berggrund och malmfyndigheter. - Stockholm, 1917. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. C 275.)
Åtvidaberg och Bersbo behandlas på s. 250-252.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 17.)
Åtvidabergstraktens kopparmalmsförekomster behandlas på s. 313-319.

Söderberg, Tom: Åtvidaberg under medeltiden. (Med hammare och fackla. 4 (1932) s. 196-215.)

Zenzén, Nils: "Biskop Brasks ring". (Med hammare och fackla. 5 (1933/34) s. 111-119.)

*Tilas, Daniel: Om Athwidabergs kopparwerck uti Åtweds sokn, Bankekinds härad och Östergöthland. Sammandrag af de til Höglofl. Kongl. Maj:ts och Riksens Bergs-Collegium ingifne berättelser åren 1764 och 1765. - Stockholm, 1765.

Bredberg, B. G.: Berättelse om de förändringar i smält-processerne vid Åtwidabergs Kopparverk, hvilka under åren 1844-48 derstädes blifvit införde. - Linköping, 1848. 50 s.
Ritningar till berättelsen om smältprocesserne vid Åtwidabergs Kopparverk. - [10] pl.-bl.

Carlberg, J. O.: Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och utveckling samt grufvelagstiftningen, ... - Stockholm, 1879. 663 s.
Åtvidaberg behandlas på s. 165-171.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering under Karl IX:s tid. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 59 (1904) s. 470-565.)
Åtvidaberg behandlas på s. 512-513.

Sundius, Nils: Åtvidabergstraktens geologi och malmfyndigheter. – Stockholm, 1921. 118 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. C 306.)
Malmförekomster behandlas på s. 85-108.

Sahlin, Carl: Cementkoppar. En historisk översikt. (Med hammare och fackla. 9 (1938) s. 100-123.)
Åtvidabergs kopparverk behandlas på s. 117.

Adelswärd, Gösta: Varaktigare än kopparn ... Åtvidaberg 1413-1963. - Stockholm, 1963. 63 s. Ill.

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Åvike bruk
behandlas i delen om Medelpad på s. 116-117.

Swab, Anton: Anmärckningar öfver gull-gångarna vid Ädelfors i Småland, Jönköpings län, Östra härad och Alsheda pastorat. (Kungl. vetenskapsakad. handlingar. 1745, s. 117-136.)

Swab, Ant.: Rön gjorde uti Ädelfors gullgrufvor, huru qvartsgångar kunna uppsökas, då de af klyfter blifva afskurne. (Kungl. vetenskapsakad. handlingar. 1751, s. 42-45, 48-49.)

Wallerius, Joh. Gotschalk: Dissertatio historica-mineralogica de Aurifodina Ädelfors. - Upsaliæ, 1764. 26 s.
*Hermelin, Samuel Gustaf.: Berättelse om amalgations inrättningen vid Ädelfors guldverk. (Kungl. vetenskapsakad. handlingar. T. 13 (1792) s. 39-66.)

*Hermelin, Samuel Gustaf.: Berättelse om amalgations inrättningen vid Ädelfors guldverk. (Kungl. vetenskapsakad. handlingar. T. 13 (1792), s. 39-66.)

*Swab, A.: Om amalgations innrättningen vid Ädelfors guldverk. (Kungl. vetenskapsakad. handlingar. 1794, s. 39-66.)

Carlberg, J. O.: Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och utveckling samt grufvelagstiftningen, ... - Stockholm, 1879. 663 s.
Ädelfors guldverk behandlas på s. 211-216.

Kjellberg, B.: Om guldförekomsten i Ädelfors grufvefält. (Jernkontorets Annaler. Årg 58, N.S. 1893, s. 304-310.)

Witt, Th.: Sveriges ädlare malmer jämte grufvor. - Falun, 1906. 85 s.
Ädelfors behandlas på s. 7-8.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 17.)
Ädelfors guldförekomster behandlas på s. 353-356.

Sahlin, Carl: Upptäckten av Ädelfors. Ett 200-årsminne. (Meddelande från Norra Smålands fornminnes- och Jönköpings läns hembygdsförbund. 11 (1938) s. 64-73.)
Även utgiven som särtryck.

*Wallerius, Joh. Gotschalk: Om Ädelfors guldgruva. Akademisk avhandling ventilerad i Uppsala 1764. - [Höör], 1975. 28 s.

*Hallenberg, Aron: Ett gammalt upplandsbruk som försvinner. (Uppland. 1948, s. 136-143.

Liljeroth, Einar: Älfkarleö bruk genom tre sekler. En krönika. (Bergslaget. 1960, nr. 1, s. 3-8.)

*Älfkarleö. (Bergslaget. 1964, nr. 4, 6 s.)

Jansson, E. Alfred: Den förste Tersmeden och hans verksamhet vid Öllösa, Björndams och Stålboga järnbruk. Ett 300-årsminne. – Stockholm, 1941. 85 s. Ill.

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. – Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
Ölsboda bruks AB behandlas på s. 84–85.

Molander, Bo: Ett medeljärn från 1600-talet. (Jernkontorets annaler. Årg. 167 (1983) nr. 6, s. 36.)

Palmqvist, Albert: Örlingen och Örlingshyttan i Gåsborns socken. Arkivaliska och topografiska anteckningar om en bortglömd finnbygd. – Filipstad, 1931. 15 s. Ill. (Filipstads bergslags arkiv. 1)

Hellström, C. P.: [Beskrifning på en af uppsättaren Björk inventerad] slagg-ugn med spjäll [vid Österby]. (Jernkontorets annaler. Årg. 3 (1819) s. 97–101, pl. 8.)

Tamm, P. A.: Smältnings-försök i slagghyttan vid Österby bruk i Roslagen. (Jernkontorets annaler. Årg. 6 (1822) s. 158–162.)

Dahlgren, E. W.: De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider (intill 1627). (Med hammare och fackla. 1 (1928) s. 1–88.)

Fagerstabrukens historia. - [Stockholm], 1957–1959. 5 bd.
1. Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] Karl-Gustaf Hildebrand. – 1957. 487 s. Ill.
2. Adertonhundratalet. [Av] Artur Attman. – 1958. 690 s. Ill.
3. Nittonhundratalet. [Av] E. Söderlund, P. E. Wretblad. - 1957. 802 s. Ill.
4. Kavalkad. [Av] Örnulf Tigerstedt. – 1957. 701 s. Ill.
5. Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] Sigvard Montelius, Gustaf Utterström, E. Söderlund. – 1959. 643 s. Ill.

Höglund, Karl: Hur degelstålet räddade Österby bruk. (Fagersta forum. Årg. 12 (1957) nr. 1, s. 21–26.)

Fernell, Erik: Sigurd Lindman. Bruksförvaltare på Österby. (Fagersta forum. Årg. 17 (1962) nr. 4, s. 32–35.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. – Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Österbybruk behandlas på s. 210–224.

Thörnquist, Annette: Silikosproblemet i Österbybruk 1920–1980. Skyddsarbetet – facklig kamp eller partssamarbete? – Stockholm, 1993. 1. uppl. 171 s. Ill.

Priskurant på aktiebolaget Öfverums bruks tillverkningar af åkerbruksredskap & gjutgods m. m. gällande utan förbindelse från den 1 febr. 1895. - Stockholm, 1895. 56 s.

[Ekerot, Gunnar]: Öfverums Bruk. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 2 (1896) h. 9, s. 99-106.)

Jansson, E. Alfred: Överums bruk. Tre hundra år 1654-1954. - Överum, 1955. 319 s. Ill.

Jansson, E. Alfred: Överums bruk 300 år. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 31 (1954/55) s. 435-457.)

*Fischer, Walther: Överums bruk. Några bilder från verksamheten vid bruket åren 1816-1831. (Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Meddelande. 13 (1956) s. 65-80.)

*Överums bruk. En modern industri med anor. - Överum, 1962. 156 s. Ill.

Fritz, Martin: Från kanoner till plogar. Överums bruk under 1800- talets första hälft. (Fritz, M. & Berglund, B: Gjutjärnets tidsålder. D. 1. Svensk järngjutning fram till 1800-talets mitt. - Jönköping, 1989. S. 159–178.).