Remissvar till Regeringskansliet, KN 2025/02178
Jernkontorets diarienummer: 55/25
Yttrande över Miljömålsberedningens betänkande ”Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030”, KN 2025/02178
Jernkontoret företräder järn- och stålindustri i Sverige som ligger långt fram i sin omställning för minskade klimatrelaterade utsläpp. I en hårdnande global konkurrens är det viktigt att klimatmål och styrmedel är harmoniserad så långt som möjligt åtminstone på EU-nivå. Företagens omställningsarbete är i hög grad beroende av tillgång till fossilfri el och biobaserade råvaror och därför är det också viktigt att svensk klimat-, energi- och näringspolitik har ett helhetsperspektiv mot det långsiktiga målet till 2045.
Med dessa utgångspunkter lämnar vi nedan synpunkter på förslaget till etappmål 2030.
Anpassning av etappmålet till 2030
Jernkontoret välkomnar föreslagen revidering av det svenska klimatmålet till 2030 i syfte att det ska vara mer i linje med Sveriges ESR-åtagande inom EU. Med ökad ambition och styrning på EU-nivå så minskar behoven av nationella mål. Den föreslagna anpassningen till EUs mål är ett steg i rätt riktning och bör fortsätta bortom 2030 för att underlätta förståelse och uppföljning och undvika överlappande politik och styrmedel.
Kompletterande åtgärder
Lagring av kol
Jernkontoret avstyrker nyttjandet av kompletterande åtgärder som innebär att biogena kolatomer lagras. Järn- och stålindustrin behöver kol som reduktionsmedel i specifika processer, processkemikalie och legeringsämne i stålet. Utan kol från biomassa kan utsläpp från denna fossila kolanvändning inte elimineras. Negativa utsläpp kommer på längre sikt behövas för att kompensera för de riktigt svårhanterade utsläppen men till exempel bio-CCS bör inte baseras på materialströmmar som konkurrerar med annan användning av biomassa. Framför allt ska förbränning av biomassa i syfte att producera värme och koldioxid i energisektorn inte gynnas till förmån för industriell användning av biogent kol. Detta gäller i synnerhet i perspektivet 2030 men även efter 2030 bör användning av bio-CCS utvecklas med försiktighet.
Utveckling av kompletterande åtgärder
Förslaget att regeringen i klimathandlingsplaner ska redovisa hur kompletterande åtgärder ska byggas upp bör kompletteras med en skrivning om att detta inte ska äventyra möjligheterna för industriell användning av biomassa.
Förslag:
Klimatlagen 4§1.: en redovisning av utsläppsutvecklingen och utvecklingen av kompletterande åtgärder i förhållande till etappmål, och målbana och det långsiktiga målet till 2045
Klimatlagen 5§9.: en inriktning för hur regeringen avser att bygga upp kompletterande åtgärder med hänsyn tagen till industriella energi- och råvarubehov.
Annullering av utsläppsrätter
Jernkontoret avstyrker också förslaget om annullering av utsläppsrätter i ETS som en kompletterande åtgärd. Detta skulle påverka handelssystemets funktion och prisbildning och bidra till högre kostnader och större osäkerhet för de industrier som ingår i handelssystemet. Annullering av utsläppsrätter kan möjligtvis vara rimligt om det görs inom ETS2 så länge det hålls separat från ETS1.
Internationella krediter
Internationella krediter kan verka vara ett kostnadseffektivt sätt att minska globala utsläpp och samtidigt nå Sveriges mål. Vi anser dock att statliga medel främst bör användas för att stödja svenska utsläppsminskningar och investeringar i omställningen för industrin. Det är mer kostnadseffektivt i ett bredare samhällsperspektiv eftersom det även gynnar svenska företags konkurrenskraft och därmed svensk ekonomi.
Sektorsmål eller indikatorer för transportsektorn
Jernkontoret avstyrker förslaget att tillsätta en utredning för att ta fram nya sektorsspecifika mål eller indikatorer för transportsektorn. För att nå det långsiktiga målet till 2045 behövs en effektiv politik som ser till helheten i hela samhället och skapar förutsättningar för att olika sektorer ska kunna minska sina utsläpp. Separata sektorsmål leder snarare till att politiken snedvrids mot vissa sektorer och helheten tappas bort.
Jernkontoret
Annika Roos, verkställande direktör
Helén Axelsson, energi- och miljödirektör