EU:s energimarknader
Den europeiska energipolitiken handlar för närvarande till stor del om kostnaden för gas och el, samt större oberoende från tredje land. Det har inte minst drivits på av den globala utvecklingen. Konflikter sätter fingret på ett ökat intresse för självförsörjning och industrin tappar i konkurrenskraft till följd av ökade kostnader. Med dagens marknadsstruktur och prissättning kommer gaspriserna att vara avgörande lång tid framöver, samtidigt som försörjningen är en stor riskfaktor.
I fokus för EU:s politik ligger bland annat en ökad utbyggnad av överföringskapacitet och handel mellan medlemsstaterna, och användande av flexibla resurser väcker allt större intresse från Bryssel.
Möjligheterna till en ökad kraftproduktion i Norden är stora, och intresset av detta är stort i övriga EU. Det är för svensk del nödvändigt att bidra till en energipolitik som kan kombinera en konkret och snabb elektrifiering inom EU med bibehållen svensk konkurrenskraft där kostnaden för el är en avgörande komparativ fördel som måste upprätthållas.
- Den europeiska energipolitiken bör främja utbyggnaden av alla fossilfria kraftslag. EU-målet om andel förnybar energi bör därför tas bort och ersättas med fossilfrihet.
- Åtgärder krävs för ökad utbyggnad av kraftproduktion, samt tydligare åtaganden från medlemsstaterna angående det.
- Nuvarande prissättningsmodell och alternativ till denna ska utvärderas, och det nordiska elsystemets särskilda förutsättningar måste tillfullo beaktas.
- EU:s tillåtande av nationella statsstöd bör vara återhållsam för att inte snedvrida konkurrensen till förmån för vissa i sammanhanget mer liberala stater.
- Utbyggnad av överföringskapacitet mellan medlemsstater måste bygga på en rättvisande prissättning i angränsande elhandelsområden, samt varje medlemsstats upprätthållande av ett robust elsystem.
- Energipolitiken i EU måste i högre grad se till systemsyn och kostnadseffektivitet.