Hoppa till innehåll
  1. jernkontoret.se
  2. Frågor vi driver
  3. Miljö
  4. Kemikalier

Kemikalier

Stålindustrin påverkas av kemikalielagstiftningen eftersom man använder stora mängder råvaror, processkemikalier och andra insatsvaror. För stålindustrin är det särskilt viktigt att lagstiftningen tar hänsyn till metallers och legeringars särskilda egenskaper och att bedömningar utgår från faktisk risk och exponering.

Kemikalier Miljö Produkter

Regelverken har med tiden blivit alltmer omfattande och komplexa, vilket skapar en betydande administrativ börda utan att alltid leda till motsvarande miljö- eller hälsonytta. Jernkontoret vill se en kemikalielagstiftning som innebär harmoniserad kravnivå, tydlig terminologi och enhetliga regler inom EU som minskar administrationen.  Det måste också finnas balans mellan risken för miljö- och hälsopåverkan och samhällsnyttan av att använda kemikalien.Det måste också finnas balans mellan risken för miljö- och hälsopåverkan och samhällsnyttan av att använda kemikalien. 

För en effektivare och tydligare kemikalielagstiftning anser Jernkontoret att:  

  • Initiativen inom EU måste synkroniseras och dubbelreglering undvikas, till exempel bör krav på kemikalieinnehåll i produkter regleras i produktlagstiftningen och inte i industriutsläppsdirektivet och gränsvärden för exponering i arbetsmiljön ska vara i arbetsmiljölagstiftning och inte i REACH begränsningar.
  • Säker användning ska bedömas utifrån exponeringsrisk, inte innehåll av enskilda ämnen (till exempel nickel i stål). I utformning av regelverk (till exempel REACH och CLP-förordningar) behöver hänsyn tas till metallers och legeringars speciella egenskaper där enskilda ämnen blir starkt bundna till materialet. En bedömning av metallers miljöpåverkan måste ta hänsyn till möjlig exponering och biotillgänglighet.  
  • Terminologin behöver vara tydlig och specifik så att det inte finns olika definitioner av samma term.  Till exempel ’Substance of Concern’ betyder olika saker i olika regelverk beroende på regelverkens olika syften. Detta skapar otydlighet, förvirring och merarbete till exempel i kommunikation i leveranskedjan är det en utmaning att särskilja mellan olika ’Substances of Concern’. Varje lagstiftning behöver använda specifika termer som tydligt kopplar till regelverkets syfte.  
  • Mer och effektivare tillsyn och importkontroll enligt befintliga regelverk. Tillsyn inom EU och vid Sveriges och EU:s gränser tillsammans med bättre vägledning gällande nuvarande regelverk minskar behovet av nya och reviderade regler. Det underlättar de svenska och europeiska företagens arbete och förstärker deras konkurrenskraft.  
  • Ta bort Produktregistret eller förenkla rapporteringen till Produktregistret. Produktregistret är en svensk särreglering som idag kräver onödigt omfattande administration. De flesta EU länder har inte Produktregister och några har avskaffat sitt Produktregister och andra lättat rapporteringskravet.

I revideringsprocessen av REACH, det viktigaste kemikalieregelverket inom EU, anser Jernkontoret utöver de mer allmänna punkterna ovan att: 

  • REACH kandidatlistan bör uppdateras endast en gång per år på förbestämt datum och en övergångsperiod för informationskrav bör införas för att minska den administrativa bördan kopplat till REACH kandidatlista.
  • REACH exponeringsscenarier (ES) bör tas bort som kommunikationsverktyg i säkerhetsdatabladet och enbart finnas som informationsunderlag. ES ska inte innehålla tvingande krav på hur kemikalier ska hanteras i varje situation.  
    • Positionspapper från 2025 och detaljerat förslag 2026 om att förenkla reglerna kring exponeringsscenarios för kemikalieanvändare.