Miljötillståndsprocesser
Miljötillståndsprocesserna som leder till att företagen får tillstånd att producera upplevs som krångliga, oförutsägbara, ineffektiva, och svåra att förstå. Sedan Miljöbalken kom på 90-talet så har det gjorts flera försök att åtgärda bristerna men det är inte förrän nu som möjliga reformer utretts genom den sk Miljötillståndsutredningen. Många av de inspel som Jernkontoret har gjort under utredningens gång har hörsammats, till exempel att miljöprövning enbart ska omfatta frågor som påverkar miljön direkt (luft, vatten, mark, buller) och övriga frågor ska hanteras genom tillsyn och föreskrifter.
Ineffektiva tillståndsprocesser kan bromsa investeringar som leder till minskade utsläpp och en bättre miljö. För att skapa ett bättre industriklimat och göra det möjligt för företagen att bidra till Sveriges klimat- och miljömål behöver därför tillståndsprocesserna bli mer effektiva och förutsägbara. Reformering av miljölagstiftningen är därför viktig.
Effektivare processer gör det också lättare för företag att samordna miljöåtgärder med sina investeringscykler. I dag upplever många företag att tillståndsprocesserna är omständliga och resurskrävande utan att miljönyttan alltid ökar i samma utsträckning. Företagen pekar bland annat på:
- omfattande krav på utredningar
- långa handläggningstider
- osäkerhet i domstolarnas tolkningar
Samtidigt har processerna fått större betydelse. Nya regler om naturskydd och vattenförvaltning påverkar i allt högre grad om en verksamhet kan få tillstånd.
Jernkontoret driver:
- Minska överlapp mellan EU:s regelverk och svensk lagstiftning som berör tillståndsfrågor. Sverige som EU medlem ska vara närmare EU-rätten.
- Genomför de mycket ambitiösa och viktiga förslagen i Miljötillståndsutredningens olika betänkanden för att närma oss EU-rätten. Att inte reformera det svenska miljöprövningssystemet är inte något alternativ då det riskerar att Sverige inte uppfyller EU:s miljöregelverk.
- Införandet av en ny fristående myndighet för miljöbedömning och prövning, Miljöprövningsmyndigheten, från och med 1 juli 2027, kan leda till mera standardiserade processer med tydliga steg för företagens miljöbedömningar och prövningar. Det innebär även ett mer effektivt samarbetsklimat mellan verksamhetsutövare och myndigheter genom att komma ifrån motpartsförhållandet och arbeta mot ökad samhällsnytta framåt.
- Tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens är en förutsättning för ett lyckat genomförande av reformerna.
- Vikten av en god dialog med Länsstyrelser runt om i landet.
- Miljötillståndsutredningens förslag att införa ett enda obligatoriskt samråd enligt EU-rättens krav kommer leda till en effektivisering i processen då företagen fortsätter behålla sin goda dialog med tredje part såsom närboende och särskilt berörda, exempelvis genom att samråda med särskilt berörda i ett tidigt skede utan att det är ett lagligt krav.
- Utöver förändringar i lagar, instruktioner och anslag behövs även förbättrad samverkan och ett förstärkt förtroende mellan industrin och de myndigheter som hanterar miljötillståndsprocesserna. Vi behöver en gemensam målbild och en samsyn om värdet av tillväxt och industriell utveckling.