Metalliska material

Nationell kraftsamling för att möta metallindustrins nya förutsättningar

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material var en nationell satsning som syftade till att förverkliga den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material.

Programmet löpte mellan 2013–2025. Det hade sin grund i att den svenska metallindustrin – stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke‑järnmetaller – utgjorde en central del av landets näringsliv och stod inför stora förändringar till följd av globalisering, ökade hållbarhetskrav och teknologiska språng.

Bakgrunden till programmet låg i industrins insikt om att en samlad strategi krävdes för att möta nya marknadsförutsättningar och stärka konkurrenskraften. Den första agendan hade utvecklats av branschens aktörer för att fokusera forskning och innovation på områden där Sverige hade potential att ta en ledande position. Under de följande åren förändrades omvärlden kraftigt: handelskonflikter ökade, hållbarhetsmålen fick större tyngd och klimatfrågan blev alltmer akut. Samtidigt tog industrin stora tekniska kliv, bland annat genom att integrera AI och additiv tillverkning i forsknings- och utvecklingsarbetet.

Metalliska material etablerades som inom ramen för Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsning på strategiska innovationsprogram (vinnova.se). Initiativet togs av Jernkontoret, Svenska Gjuteriföreningen och Svenskt Aluminium. Vid årsskiftet 2014/2015 utökades programmet när agendan Innovative Advanced Tooling (InnovAT) integrerades, vilket knöt även verktygsleverantörer till programmet.

Aktörsdrivet arbetssätt och kontinuerligt uppdaterad agenda

Programmets genomförande byggde på ett aktörsdrivet arbetssätt där industrin formulerade behov och utmaningar. Programmet förvaltade och uppdaterade den strategiska forsknings- och innovationsagendan, kartlade pågående insatser nationellt och internationellt, och säkerställde att relevanta aktörer kom i kontakt med varandra. Det genomförde öppna utlysningar inom prioriterade områden och stödde även projekt som var viktiga för att nå agendans mål, men som inte lämpade sig för traditionella utlysningar.

Programkontoret var baserat på Jernkontoret. Dess uppgift var att följa och kvalitetssäkra projekten, medan programstyrelsen och ett särskilt agendaråd ansvarade för strategiska beslut och linjeföring mot forsknings- och innovationsagendan.

Betydande resultat

Tolv år av forskning, samverkan och innovation har stärkt svensk järn- och stålindustri på riktigt.

Genom programmet skapades en omfattande projektportfölj, 251 forskningsprojekt, och över 1,3 miljarder kronor i satsningar som bidrog till utvecklingen av nya material, effektivare processer och mer hållbara produktionsmetoder. Resultaten spreds genom konferenser, nätverk och digitala plattformar, vilket stärkte samverkan mellan industri, akademi och myndigheter.

Sammantaget utgjorde Metalliska material en viktig nationell kraftsamling som drev svensk metallindustri mot ökad innovationsförmåga, hållbarhet och global konkurrenskraft.

Läs mer

För en djupgående inblick i Metalliska material finns rapporten Tolv år med Metalliska material att ladda hem eller beställa på Jernkontorets webbplats.