Remissvar till Klimat- och näringslivsdepartementet
Jernkontorets diarienummer: 13/26
Yttrande över Energimyndighetens hemställan om ny förordning om statligt stöd för effektiv energianvändning, KN2025/02420
Inledning
Jernkontoret har mottagit rubricerad remiss, och tackar för möjligheten att svara. Jernkontoret stödjer förslaget från Energimyndigheten, samt lämnar några synpunkter gällande dess omfattning. Sammantaget ser Jernkontoret en stor nytta med ökade möjligheter för stöd till investeringar och kunskapshöjande insatser för en effektiv energianvändning. Den nuvarande omfattningen av Kraftlyftet har sina förtjänster, men att med föreslagen ny förordning framöver även omfatta användarsidan ger en tydlig signal om att politik och styrmedel måste ta hänsyn till båda sidor av elmarknadens aktörer om omställning och investeringar i linje med det energipolitiska inriktningsbeslutet ska komma till stånd.
Fördelar med förslaget
Med ett mer pragmatiskt mål för effektiv energianvändning som föreslagits, ökar behovet av styrmedel som på användarsidans villkor kan öka möjligheterna för en effektivisering av energianvändningen utifrån det enskilda företagets förutsättningar och samtidigt stärka konkurrenskraften. Att lämna till företagen att själva identifiera och besluta om framåtsyftande och värdeskapande åtgärder är en förutsättning för att strävan mot en effektiv energianvändning ska bli långsiktigt hållbar och gå hand i hand med en ökad ekonomisk aktivitet.
Det är sedan tidigare erfarenheter från stöd som exempelvis PFE känt att statliga stöd kan ha en avgörande betydelse på marginalen för att kunna projektera och fatta investeringsbeslut med minskad risk, eller kortare återbetalning. Ofta medför möjligheten till stöd även att fler nyttor kan uppnås parallellt när resurser kan avsättas för att gå vidare med identifierade förändringsprojekt.
Stödets omfattning
Gällande omfattningen av stödet bör denna utökas till att omfatta fler områden som ligger i linje med såväl övergripande politisk inriktning och industrins intressen. Det föreslagna stödet bör omfatta effektiviseringsåtgärder och åtgärder för att minimera klimatpåverkande utsläpp som i nuläget inte omfattas av Industriklivet eller Klimatklivet.
- Energiåteranvändning som inte är begränsad till biobaserad energi. Att öka utbytet av varje insatt energienhet borde ligga i linje med övergripande politiska ambitioner och ökar även förädlingsvärdet i industriell verksamhet. Det ökar resiliensen och avlastar det övriga energisystemet.
- Bibehållande av småskalig vattenkraftsproduktion, inte bara effektivisering av densamma. Dessa produktionsanläggningar är viktiga bidrag till ett effektivt elsystem och upprätthållandet av dem bidrar till att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet, inte minst gällande de uttalade bristerna och behoven i södra Sverige.
- Bränslebyte som innebär elektrifiering eller övergång till fossilfria bränslen. Även om det inte alltid är en direkt energieffektivisering i sig, så blir användningen av energi mer ändamålsenlig och optimerad. Även här uppnås flera mål genom att också bidra till en ökad efterfrågan och produktion av inhemska bränslen.
En bred omfattning gällande stödmöjligheterna innebär att idéer som har störst potential och även möjlighet att uppfylla fler syften tas fram och faktiskt genomförs En utvärdering kan sedan ge input till möjliga inriktningar under stödets livstid.
Jernkontoret
Annika Roos, verkställande direktör
Pär Hermerén, handläggare