EU:s nya handelsinstrument skyddar mot global överkapacitet

Världens stålindustri har kapacitet att producera betydligt mer stål än vad som efterfrågas. En viktig orsak är omfattande statliga subventioner, framför allt i Kina, som gör det möjligt för vissa producenter att sälja stål till onaturligt låga priser som företag utan motsvarande stöd inte kan konkurrera med. 

Den globala överkapaciteten uppgår nu till över 600 miljoner ton och beräknas öka till cirka 745 miljoner ton år 2028, enligt OECD Steel Outlook 2026. En stor del av denna överkapacitet, som ofta är subventionerad och snedvrider konkurrensen, söker sig till öppna marknader och inte minst den europeiska.  

Läget på världsmarknaden har dessutom förvärrats av att USA 2025 infört 50-procentiga tullar på import av allt stål vilket ökar importtrycket ytterligare på den öppna europamarknaden. 

Den 1 juli 2026 införde EU det nya handelsinstrumentet som innebär att 18,3 miljoner ton stål kan importeras tullfritt men volymer utöver denna tullfria kvot träffas av en tull på 50 procent. Den tullfria kvoten speglar de importvolymer som kan betraktas som normala handelsflöden och motsvarar den nivå som var aktuell innan EU översvämmades av subventionerad överkapacitet.   

Jernkontoret har länge förespråkat denna typ av åtgärder. Till skillnad från tullar på import från det första tonnet stål så innebär EU:s nya handelsinstrument att normala importflöden kan upprätthållas, utan att marknaden översvämmas av global överkapacitet. 

Varför behövs EU:s handelsinstrument? 

Syftet är att skydda EU:s marknad mot att översvämmas av subventionerad global överkapacitet som snedvrider konkurrensen. 

Vad är skillnaden mellan EU:s system och de amerikanska ståltullarna? 

Den avgörande skillnaden är att EU:s handelsinstrument kan upprätthålla normala importflöden med hjälp av den tullfria kvoten, medan USA i praktiken stänger sin marknad för all stålimport från det första tonnet med sin 50-procentiga tull. 

För Sverige och EU är det viktigt att åtgärderna inte begränsar fungerande handelsrelationer i onödan. 

Hur påverkas den svenska stålindustrin av USA:s tullar? 

USA är en viktig exportmarknad för svensk stålindustri, särskilt för avancerade specialstål inom bland annat fordons- och verkstadsindustrin. De höga tullarna i USA är naturligtvis ett hinder för den svenska stålexporten. 

Effekterna varierar mellan företagen beroende på produkter, kunder och var produktionen sker. Däremot kan svenska företag med tillverkning i USA dra nytta av de höga tullarna som skyddar USA-marknaden. 

Hur kan Jernkontoret förespråka både frihandel och tullkvoter? 

Jernkontoret står bakom frihandel och öppna marknader. När omfattande statliga subventioner gör det möjligt att sälja stål till konstlat låga priser snedvrids konkurrensen. Då behövs handelspolitiska åtgärder som återställer konkurrens på lika villkor. 

Är EU:s nya tullkvoter tillräckliga? 

De nya åtgärderna är nya i sitt slag men det finns en stor optimism om att i vart fall EU-marknaden skall kunna skyddas. Däremot kommer EU:s åtgärder inte att lösa problemet globalt, eftersom detta kommer att kräva mer internationell samordning inom exempelvis OECD och Global Forum for Excess Capacity (GFSEC).  

Jernkontorets ståndpunkter 

• Frihandel på lika villkor är avgörande. Subventionerad global överkapacitet får inte slå ut i övrigt konkurrenskraftig europeisk stålproduktion. 

• EU:s nya handelsinstrument är ett mycket viktigt steg. Det skyddar den europeiska stålmarknaden samtidigt som fri handel och normala importflöden upprätthålls. 

• Internationellt samarbete krävs för att lösa problemet globalt. EU, OECD och GFSEC behöver gemensamt arbeta för att komma åt orsakerna till den globala överkapaciteten.